I höst kommer Ronneby Musei- och Hembygdsförening att ge ut en skrift som handlar om Bredåkragodset som har anor från tidigt 1600-tal.

Det är Arne Enarsson, verksam i föreningen, som har sammanställt ett intressant material som samlats in av Eric Pettersson, Kallinge Hermbygds- och Folkdansgille.

För mig som växte upp 200 meter söder om gårdens centrum på Bredåkra järnvägsstation väcker detta många härliga minnen. Vi barn var ett med gården och dess verksamhet och då menar jag året runt. Naturligtvis med vår och sommar som extra upplevelserika men även hösten hade sina speciella lockelser med potatisskörd och betupptagning.

Av redovisningen framgår bl a att den ursprungliga mangårdsbyggnaden hade anor från 1600-talet men byggdes om och till i flera omgångar. Byggnaden förstördes vid en dramatisk brand 1957. En brand som jag mycket väl minns.

Vi, några grabbar, hade som vanligt sparkat fotboll och hade nu valt att pusta ut uppe på taket till stationens jordkällare. En liten kulle som vi gillade att fly till.

När vi låg där kom min blick att söka sig till mangårdsbyggnaden ca 100 meter från vår viloplats. Det var något som inte stämde. Fönstren såg egendomligt svarta ut. Jag kunde inte släppa byggnaden med blicken och strax hördes en väldig smäll. Fönsterrutorna i nedervåningen hade exploderat och stora lågor började slå ut från byggnaden.

På snabba ben sprang jag ner till järnvägsstationen och berättade för far vad som hade hänt. Han i sin tur ringde Kallinge brandkår. Tyvärr gick byggnaden inte att rädda. I branden förstördes också en låg flygelbyggnad som uppförts under tidigt 1600-tal.

När Arne Enarsson nu berättar om Bredåkra gård och den historiska flygelbyggnaden (syns till vänster på bilden ovan) kan jag fortfarande se den framför mig. Den var nämligen unik på många sätt.

Från mangårdsbyggnaden fick man kliva ner någon meter för en gammal trappa för att komma in i 1600-talsrummet. Det unika var att det fanns väggfasta träbänkar runt hela rummet men det mest unika, tyckte vi barn, var jordgolvet. Naturligtvis var detta rum extra spännande när vi barn bosatta runt gården varje december bjöds in till stor julfest här.

Av Arnes sammanställning framgår att detta historiska rum kallades kungarummet. Enligt traditionen skulle Karl XI ha övernattat i rummet på väg hem från slaget vid Lund 1676.

Efter branden 1957 uppfördes en modern förvaltarbostad på samma plats.

Jag ska inte föregripa Arne Enarssons skrift som ska ges ut i höst men eftersom vissa avslöjanden redan gjorts i Ronneby Musei- och Hembygdsförenings medlemsblad ”Åkröken” kan följande berättas.

”Bredåkragodset nämns första gången i ett domstolsprotokoll från 1609 i samband med  en gränskonflikt med angränsande byar. Ägare då var en landsförvisad svensk adelsman vid namn Claes Bielke. Därefter följde en lång rad prominenta ägare, mest känd var entreprenören och industrimannen Caspar Wrede på Djupadal som förvärvade Bredåkra 1855.

År 1964 köpte dåvarande Kallinge kommun Bredåkra gård av familjen Wrede. Men 2006 lyckades Mats och Katarina Månsson köpa tillbaka det som fanns kvar av gården och den är nu i privat ägo. Mats far, Gösta, hade tidigare arrenderat den historiska gården.”

Jag är säkert inte ensam om att ha rika minnen från Bredåkra gård men mina minnen från den tiden återkommer jag till i ett annat forum.