Vi är några stycken nördar som sysslar med flyghistoria. I söndags (21.8) var vi på jakt efter en speciell nedslagsplats för ett flyghaveri som inträffade 1948. Besättningen bestående av förare och navigatör omkom. Flygplanet tillhörde F 17.

Med kartunderlag, haverirapport och inte minst kompass blev det några angenäma timmar i skogen. Letande och diskussioner kräver mat och dryck och när vi väl avslutat måltiden och flera timmars diskussioner hör vi ett bekant motorljud.

Ingmar Olofsson är genast säker på sin sak:

”Det är en DC 3:a!

”Vad gör den här, ropar deltagare två, Micke Berglund.

Jag håller med honom, vad gör en DC 3:a här? Det finns endast tre i hela landet.

Vi gör ett snabbt uppbrott från fikaplatsen i skogen. Vi ser att den går in för landning.

Mot flygstationen, ljuder ordern som inte är svår att efterlyda.

En stund senare ser vi den gamla damen ”Daisy” på plattan framför flygstationen i Ronneby. Det är flygande veteraner som numera äger ”Daisy” och gör en mellanlandning för bl a tankning innan resan fortsätter mot Västerås.

Vi lyfter aktningsvärt på våra kepsar inför anblicken av den gamla veteranen.

Daisy tillverkades i Douglas Aircraft Companys fabriker i Long Beach i södra Los Angeles, Kalifornien med tillverkningsnummer (c/n) 13883, som en C-47 A-60-DL Skytrain, en militär version av DC-3 med stor lastdörr, förstärkt golv och större bränsletankar. Året var 1943. Hon levererades till US Army Air Forces den 5 oktober 1943 och fick USAAF s/n 43-30732. På stjärtfenan målades siffrorna 330732.

”Daisy” har därefter tjänstgjort i såväl SAS, Linjeflyg som Flygvapnet innan ”Flygande Veteraner” övertog henne 1983. Den klassiska ”Drakmålningen” från SAS-tiden fick hon när SAS firade jubileum 1986 och den bär hon fortfarande.

I dag måndag (22.8) vet vi att Flygande Veteraner under helgen hade besökt Anklam i Östra Tyskland.

I ett kommande referat ska du få lite ytterligare detaljer kring vårt letande efter haveriplatsen.