Etikettarkiv: Bredåkra

Bredåkra gård med många minnen

Publicerat av

I höst kommer Ronneby Musei- och Hembygdsförening att ge ut en skrift som handlar om Bredåkragodset som har anor från tidigt 1600-tal.

Det är Arne Enarsson, verksam i föreningen, som har sammanställt ett intressant material som samlats in av Eric Pettersson, Kallinge Hermbygds- och Folkdansgille.

För mig som växte upp 200 meter söder om gårdens centrum på Bredåkra järnvägsstation väcker detta många härliga minnen. Vi barn var ett med gården och dess verksamhet och då menar jag året runt. Naturligtvis med vår och sommar som extra upplevelserika men även hösten hade sina speciella lockelser med potatisskörd och betupptagning.

Av redovisningen framgår bl a att den ursprungliga mangårdsbyggnaden hade anor från 1600-talet men byggdes om och till i flera omgångar. Byggnaden förstördes vid en dramatisk brand 1957. En brand som jag mycket väl minns.

Vi, några grabbar, hade som vanligt sparkat fotboll och hade nu valt att pusta ut uppe på taket till stationens jordkällare. En liten kulle som vi gillade att fly till.

När vi låg där kom min blick att söka sig till mangårdsbyggnaden ca 100 meter från vår viloplats. Det var något som inte stämde. Fönstren såg egendomligt svarta ut. Jag kunde inte släppa byggnaden med blicken och strax hördes en väldig smäll. Fönsterrutorna i nedervåningen hade exploderat och stora lågor började slå ut från byggnaden.

På snabba ben sprang jag ner till järnvägsstationen och berättade för far vad som hade hänt. Han i sin tur ringde Kallinge brandkår. Tyvärr gick byggnaden inte att rädda. I branden förstördes också en låg flygelbyggnad som uppförts under tidigt 1600-tal.

När Arne Enarsson nu berättar om Bredåkra gård och den historiska flygelbyggnaden (syns till vänster på bilden ovan) kan jag fortfarande se den framför mig. Den var nämligen unik på många sätt.

Från mangårdsbyggnaden fick man kliva ner någon meter för en gammal trappa för att komma in i 1600-talsrummet. Det unika var att det fanns väggfasta träbänkar runt hela rummet men det mest unika, tyckte vi barn, var jordgolvet. Naturligtvis var detta rum extra spännande när vi barn bosatta runt gården varje december bjöds in till stor julfest här.

Av Arnes sammanställning framgår att detta historiska rum kallades kungarummet. Enligt traditionen skulle Karl XI ha övernattat i rummet på väg hem från slaget vid Lund 1676.

Efter branden 1957 uppfördes en modern förvaltarbostad på samma plats.

Jag ska inte föregripa Arne Enarssons skrift som ska ges ut i höst men eftersom vissa avslöjanden redan gjorts i Ronneby Musei- och Hembygdsförenings medlemsblad ”Åkröken” kan följande berättas.

”Bredåkragodset nämns första gången i ett domstolsprotokoll från 1609 i samband med  en gränskonflikt med angränsande byar. Ägare då var en landsförvisad svensk adelsman vid namn Claes Bielke. Därefter följde en lång rad prominenta ägare, mest känd var entreprenören och industrimannen Caspar Wrede på Djupadal som förvärvade Bredåkra 1855.

År 1964 köpte dåvarande Kallinge kommun Bredåkra gård av familjen Wrede. Men 2006 lyckades Mats och Katarina Månsson köpa tillbaka det som fanns kvar av gården och den är nu i privat ägo. Mats far, Gösta, hade tidigare arrenderat den historiska gården.”

Jag är säkert inte ensam om att ha rika minnen från Bredåkra gård men mina minnen från den tiden återkommer jag till i ett annat forum.

 

 

Snabbare blekingetåg för 3 miljarder

Publicerat av

Region Blekinge arbetar med ett långsiktigt mål att en resa från Karlskrona till Malmö i framtiden ska ta knappt två timmar. En vällovlig inriktning men se då till att sätta blåslampa i häcken på regeringen. Nästa år ska nämligen regeringen besluta om en nationell plan för transportsystemet 2018 till 2019. Det måste i alla fall bli nuvarande regerings inriktning.

Blekinges utveckling kräver snabbare restider med tåg till Öresundsregionen och det kravet har länge framförts men med halvdant resultat. Nu säger Region Blekinge att det långsiktiga målet måste vara en restid på som mest två timmar. I dag är restiden ca 3 timmar.

-Blekinge växer och vi har ett stort behov av snabbare förbindelser, bland annat mot Öresundsområdet, säger regionråd Christina Mattisson, s, i ett pressmeddelande. Men även för att ansluta Blekinge till det höghastighetståg som i framtiden kommer att stanna i Hässleholm, fortsätter hon.

För att få veta vad som behöver genomföras och till vilka kostnader för att nå målet med restiden har Region Blekinge tillsammans med Trafikverket genomfört en så kallad åtgärdsvalsstudie. Studien visar att det går att pressa restiderna i tre steg och att det i sista etappen krävs kostsamma kurvrätningar och nya sträckor. Kostnaden för denna sista etapp har varit svår att beräkna men man uppger att det kommer att handla om flera miljarder kronor och omfatta långa kurvuträtningar.

Första etappen kostar drygt 100 miljoner kronor och beräknas kunna genomföras i nästa planperiod från 2018. Åtgärder innebär en tidsvinst på ca 20 minuter för s k prioriterade tåg. I åtgärderna ingår bl a en ny mötesstation i Kallinge eller Bredåkra och nya växlar som gör det möjligt för tågen att hålla en högre hastighet.

Etapp 2 ocvh 3 är inte lika detaljerat beräknade. De ger restidsvinster på 20 respektive 40 minuter för alla tåg på banan.

Jag har sagt det tidigare och jag upprepar det gärna – den nya mötesstationen bör med fördel anläggas närmare Bredåkra än Kallinge. (Obs! se min vackra bild av den perfekta nya mötesplatsen för framtida snabbgående tåg.) Då kan en gammal tanke med en nära transportväg upp till flygstationen möjliggöras. (Se lilla bilden) Inte minst skulle jag vilja se en sådan lösning på grund av starka nostalgiska skäl. Jag tänker naturligtvis på svunna tider med mötesstationen Bredåkra under storhetstiden med tåg även till Växjö.

Hasselstad – byn som nästan försvann

Publicerat av

Bredåkra 15-6

Det var i slutet av 1990 som media i Blekinge började skriva och tala om framtida bullerproblem i samband med att JAS Gripen skulle tas i bruk på 2000-talet.

Den 11 augusti 1990 skrev Sydöstran att ”JAS hotar en framtida expansion av Kallinge”. Politiker i Kallinge slogs för att få bygga ut i Södermark med 100 lägenheter.

Ingen politiker nämnde Hasselstad och Bredåkra. Det blev nämligen dessa två byar som fick betala högsta priset för att JAS Gripen började flyga på F 17 från 2002.

I dag vet vi att ett 30-tal fastigheter på dessa två platser har lösts in av staten och rivits, andra har bullerisolerats för stora belopp.

På tisdag kväll, 27 oktober, kommer jag och Rune Johansson att berätta om bakgrunden och invånarnas kamp men också att visa unika bilder på hur alla de rivna fastigheterna en gång såg ut. Vi gör det på inbjudan av Hasselstad Samhällsförening och platsen är Hasselstad Bygdegård kl. 18.

Hasselstad 5-6

Det är mycket som har förändrats i Hasselstad och Bredåkra de senaste tio åren, men att slå vakt om F 17 och jobben har även inneburit stora begränsningar för Ronneby kommun som redan i ett yttrande till Koncessionsnämnden för Miljöskydd i november 1994 gjorde betydande utfästelser när JAS Gripen skulle placeras vid flottiljen.

  • Att avslå bygglovsansökningar inom Skarup/Hasselstad/Skärvgöl.
  • Att ej genomföra byggplaner med utökad bebyggelse i Kalleberga, Oxelgården, Södermark.
  • Att ej medverka till tomtdelningar och efterföljande nybyggnader.
  • Att skrinlägga planerna på ”Ronneby Transportcentrum” på planerad plats söder om flygfältet.
  • Att förvärva ett antal fastigheter i Kallinge.
  • Att aktualisera upphävning av detaljplaner i Kallinge.

I brevet från Ronneby kommun till Koncessionsnämnden för Miljöskydd påstod man följande:

”Vidare bör framföras att klagomål från kommunens befolkning på F 17:s verksamhet är mycket sällsynt”.

Ett påstående som var falskt utifrån befolkningens upplevelser i Hasselstad, Bredåkra och Möljeryd. Då ska man veta att vid den tidpunkten var det högaktuellt att lägga ner en flottilj i södra Sverige. Det stod mellan F 10 i Ängelholm och F 17 i Kallinge. Vi vet resultatet men priset blev högt för såväl kommun som många invånare.

I Hasselstad fanns det före JAS-epoken ett 60-tal fastigheter, i dag finns bara hälften kvar. I Bredåkra finns endast två hus kvar.

Bredåkra 15-4

Arrangörerna, Hasselstad Samhällsförening hälsar även icke medlemmar välkomna till visningen på tisdag kväll. En nostalgisk afton om människorna och företagen som en gång verkade på dessa orter.

Bilderna visar tre rivna hus.

Överst: Blomsterhallens bostadshus, Bredåkra. Ägare Karl-Gunnar Olsson.

Mitten: Gunnar Johanssons lanthandel, Hasselstad. Huset uppfört 1850.

Nederst: Börje Enarssons Speceri- och diversehandel, Bredåkra. Fastigheten uppförd 1890.

Klicka för större bild.

 

 

Första landningen på Bredåkra hed

Publicerat av

 

Flyg 1920

Fotografen Oscar Ekholm tog 1920 bilden ovan som visar den första landningen med ett flygplan på Bredåkra hed. Landningen orsakade stor uppståndelse bland lokalbefolkningen. ”Engelskt plan för tankning”, har Oscar skrivit på baksidan av bilden. Oscar Ekholm levde i Kallinge 1900-1982.

När jag nu har talat med lokala flyghistoriker är dessa övertygade om att flygplanet på bilden måste vara en Avro 504 K. Lika övertygade är de att flygplanet då tillhörde P.O. Flygkompani som i sin tur ägdes av Per Oscar Herrström. Företaget bildades 1919 för att bedriva civil luftfart med passagerare samt att utbilda flygförare. Företaget ägde två stycken Avro 504 K och en De Havilland DH 6 Dove.

Avro 504 var ett tvåsitsigt brittiskt skol-, jakt och bombflygplan som användes under första världskriget och konstruerades under 1913 som en förbättrad variant av skolflygplanet Avro 500.

Maxhastigheten var 145 km/h, räckvidden 402 km och den maximala flyghöjden 4875 meter.

Svenska marinflyget beställde den 27 oktober 1923 två Avro 504 K i England som vintertid användes som skol- och övningsflygplan vid flygskolan i Hägernäs. I augusti 1924 beställdes ytterligare tre Avro 504 K.

När flygvapnet bildades 1 juli 1926 överfördes samtliga marinens Avro 504 K till Ljungbyhed och den där nyligen startade militära flygskolan där de ingick som skolflygplan med beteckningen Sk 3.

På platsen Bredåkra hed vapenövade Blekinge Bataljon 1888 – 1901. Från 1901 till 1927 huserade Karlskrona Grenadjärregemente på platsen. 1942 tog riksdagen beslut om att påbörja byggarbetet med att anlägga flygflottiljen F 17.

Mötesplats Bredåkra allt hetare

Publicerat av

DSC00662

Efter att jag vuxit upp på Bredåkra station under 40- och 50-talet gläds jag naturligtvis av uppgiften att två nya mötesplatser snart kan bli verklighet utefter kustjärnvägen. Det gäller Nättraby och det gäller framför allt en mötesplats mellan Bredåkra och Kallinge. (Se bild)

– Platsen vi är ute efter ligger i en kurva och det gillar inte Trafikverket, har man sagt. Detta bör dock inte utgöra något hinder, jag kan nämligen peka ut en annan kurva inom Ronneby kommun där tågen redan i dag stannar, påpekar Roger Fredriksson, kommunalråd.

Han tänker på mötesplatsen Bräkne-Hoby som dessutom lutar, vill jag i min tur påpeka.

Såväl Nättraby som Bredåkra är viktiga mötesplatser som krävs för att de s.k. Pågatågen ska kunna knyta samman hela Blekinge och det är detta som nu påskyndar dessa frågor.

Positivt är också att dessa två projekt nu pekas ut i Trafikverkets Kapacitetsutredning.

Redan 2008 väcktes frågan på allvar att förbättra kommunikationerna till och från flygstationen i Kallinge. Luftfartsverket gav då Blekinge tekniska högskola i uppgift att ta fram idéer på hur en mötesplats på kustbanan i närheten av f.d. Bredåkra station skulle kunna knytas samman med flygstationen.

Studenterna föreslog att Ronneby kommun skulle köpa tillbaka Bredåkra station och förbinda den med flygplatsen med bl.a. en väderskyddad gångväg, eventuellt med rullband. Även en linbana fanns på förslag men bedömdes som mindre realistisk.

Avståndet från järnvägen till flygplatsen är ca 400 meter

Bakom förslaget 2008 liksom i dag är en önskan att slippa flygbussarna och i stället låta passagerarna välja det mer miljövänliga tåget.