Ronnebys festliga 80-tal på film

Festernas fest! Den som var med på Ronnebys 600-årsfest 1987 fick uppleva kommunens i särklass längsta och mest innehållsrika fest. Den startade nyårsafton 1987 och avslutades först ett år senare. Man kan säga att Ronnebys hela 80-tal var en enda lång fest.

Tre år innan festen (1984) hade ”Den stora fredsresan” startat från Ronneby. Bakom arrangemanget stod ”Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet” som med ett antal vita bussar besökte 105 länder för att ställa mäktiga statschefer mot väggen och avkräva dem kärnvapenstopp.

Alla dessa oförglömliga arrangemang dokumenterade Mats Harrysson och jag på film. Det blev flera filmer men nu har Mats redigerat ett slags jubileumsfilm som kommer att visas på Centrumbiografen i Ronneby den 12 oktober. Klockan 18 startar den med förhoppningsvis fullsatt salong.

Intresset är naturligtvis redan på topp och blir det riktigt bra tryck kan det bli fler visningar. Premiären blir extra festlig med röd matta och allt som tillhör en filmpremiär av klass. Du bokar genom Centrumbiografen.

Nedräkningen har börjat för Ronnebys bejublade 1980-tal i nyredigerat skick. Fram till nu har inget arrangemang kunnat slå det som skedde. Kungabesök, ministrar i rad och direktsända tv-program var vardagsmat vid den här tiden.

Blekinge ska bli ledande inom e-hälsa

I slutet av september firar Neuro (Neuroförbundet) sin tillkomstdag och i samband med detta genomför Neuros lokala och regionala föreningar en rad olika arrangemang runt om i Sverige med neurologi som tema.

I Blekinge arrangeras den 24 september en dag kring e-hälsa med fyra intressanta föredragshållare som dragplåster.

-I Blekinge har man som mål att bli ledande i landet på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, vilket låter spännande, säger Carina Mattisson i arrangörsföreningen.

-E-hälsa skapar värden när den på olika sätt bidrar till en säkrare, bättre och effektivare, mer patientcentrerad, jämlik och ändamålsenlig vardag för alla som berörs.

-Årets neurorapport visar tydligt att e-hälsa är något som skulle förbättra tillvaron för många av Neuroförbundets medlemmar. E-hälsa förenklar och förbättrar vården och den är på många sätt säkrare, men e-hälsa utan patientdelaktighet är ganska värdelös, fortsätter Carina Mattisson.

Från Blue Science Park kommer Lotta Clementz och Klas Alexandersson som är behovsexpert respektive affärsutvecklare. Båda kommer att tala om e-hälsa och hur vi ska rusta framtidens sjukvård.

Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin och projektledare i Landstinget Blekinge, kommer att tala om omställningar i hälso- och sjukvården i Blekinge och i landet i övrigt. För närvarande bidrar han till arbetet med omställningen av hälso- och sjukvårdssystemet i Blekinge med inriktning på den nära vården.

E-hälsa ur ett patientperspektiv har Eva Helmersson som föreläsare och inspiratör. Eva är engagerad patient med många års erfarenhet av patientrörelsen och hon är aktiv inom Neuro, Svenska MS-registret och stiftelsen Selfcare Academy.

Vad är e-hälsa?

E-hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Arbetet inriktas på att skapa förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare.

​Inom vård- och omsorgssektorn är behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan olika nivåer och aktörer helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användbara IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt, och säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och omsorgssektorn.

Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa

Sune Håkansson tänker helt fel om SD

Sune Håkansson, Ronnebypartiet, får i dag ännu en gång stort utrymme i Sydöstran när han upprepar sitt förslag att släppa fram Sverigedemokraterna till ledande poster.  Sker inte det kommer de att gynnas än mer i nästa val, är hans upprepade utspel.

Jag tycker att Sune Håkansson tänker fel och gör det väl enkelt för sig. I stället för att lägga sig platt för sd borde han ha satt sig på kammaren och varit självkritisk i sitt tänkande för framtiden; ”Vad har vi och övriga partier i alliansen, även socialdemokraterna inräknade, gjort för fel?”

En enda politiker i Ronneby har hittills varit självkritisk i sina kommentarer till valnattens resultat och det är Magnus Pettersson, s. Bl a har han i en intervju i Blekinge Läns Tidning sagt:

– Vi har varit ute extra mycket i Kallinge under valrörelsen. Många känner sig otrygga och missnöjda. Vi fick veta att många inte längre har förtroende för oss i Kallinge och det är ganska tydliga signaler som vi måste ta på allvar.

-Det har lagts för mycket fokus på säkerhetsvakter och kameraövervakning de senaste åren.

I Kallinge, Häggatorp har nu Sverigedemokraterna sitt starkaste fäste. I detta distrikt fick sd 40,5 procent i riksdagsvalet. I länet minskade socialdemokraterna med 11 procent medan sverigedemokraterna ökade med 10,6.

Naturligtvis finns det en förklaring till sd:s höga siffror i Kallinge. Orten ligger för nära stadshuset i Ronneby centrum men har ändå hamnat i politisk skugga. Det räcker inte att rusta upp en ishockeyrink och sedan slå sig till ro.

Eller är det så att den gamla bruksortsandan fortfarande lever kvar? Dvs att leva i en ganska stängd miljö där man inte tillät eller var van vid det som var främmande. Jämför t ex med Bräkne Hoby som inte har samma bruksbakgrund och där man aktivt gått ut ur stugorna och välkomnat nyanlända.

Allt för mycket fokus har lagts på människors säkerhet i centrum av Ronneby. Lägg därtill ivern att fylla Viggenområdet i Sörby, strax väster om centrum och strax söder om Moabacken som skiljer Kallinge från tillväxtområdet i Sörby.

Jag förstår mycket väl att Ronneby kommun behöver nya företag, och det har man fått, men man får inte glömma en hel ort som i Kallinges fall. Vem har brytt sig om deras otrygghet? Vem har kommunicerat deras kritik och behov?

Sverigedemokraternas framgångar borde redan tidigare ha gett alliansen och socialdemokraterna anledning att ompröva sitt tänkande och sätt att arbeta. Nu blev det en högersmocka och en spark i baken på alla när sd sopade golvet och blev det parti som missnöjda och bortglömda medborgare tog till för att visa sitt missnöje.

Naturligtvis är det ett riktat missnöje som sd nu rider på i ännu högre grad än tidigare. I Ronneby har sd inte visat någon större handlingskraft när det gällt att presentera konstruktiva idéer eller ens genomarbetade budgetar.

Alliansen i Ronneby har en ordentlig läxa att göra. Gör den i samarbete med socialdemokraterna som tycks vara det enda parti som hittills visat självkritiskt tänkande. Bygg på ett nytt och brett samarbete. Jag tror att Magnus Pettersson i s är mannen som har den styrkan och viljan.

Smärtsamt men viktigt röstande

Naturligtvis har jag röstat. Att inte utnyttja sin demokratiska rättighet och plikt vore att svika sig själv och samhället. Jag röstade i Rydsgården på Grevavägen för så ska det va om man bor i Johannishus.

Jag har röstat många gånger men jag måste tillstå att ett så frekventerat valdeltagande som i dag har jag tidigare inte upplevt. Salen i Rydsgården är inte liten, inte heller stor bara så där lagom men där var kön lång. Stundtals började köbildningen redan utanför huset.

Vad kan då detta flitiga valdeltagande peka på för resultat senare i kväll? Ingen vet, inte ens valanalytikerna kan efter denna dag vara övertygade. Människor har under alla omständigheter nåtts av signalerna att detta är ett avgörande val för lång framtid.

Några iakttagelser i min lilla spaning. En man före mig i kön ställer frågan – ”är det tillåtet att bara rösta i riksdagsvalet? Ja, blev svaret. Han knycklar ihop två valsedlar, en blå och en vit och stoppar dom i fickan. 

Av detta kan man dra slutsatsen att valet till landsting/region men också kommun blev honom övermäktigt. Har då informationen inför just dessa val varit bristfällig? Kan så vara. Har man inte i detalj följt valrörelsen är detta hans beslut lätt att förstå. På lokala planet har valrörelsen varit mjugg och intetsägande medan riksdagsvalet överskuggat allt annat. Inte minst frågan vem som ska regera med vem. Men så blir det när alla partier har givit upp sina ideologier och enbart riktat in sig på vem som möjligen ska kunna regera med vem.

I mitt ”hemligbås” gjorde jag nästa spaning. Se bilden. Många överblivna valsedlar för landsting/region och frågan är vad det kan betyda att just centern och sverigedemokraternas valsedlar hade ratats. Strax efter denna min iakttagelse städades ”hemligbåset”.

Så till det smärtsamma att rösta. Jo, det råkar vara så att just på denna viktiga dag har jag begåvats med en elakartad förkylningsblåsa längst ut på tungspetsen. Du kan kanske själv förstå vilken smärta jag därför tvingades utstå när röstkuverten fortfarande är otidsenliga och måste fuktas med tungan. Efter denna upplevelse är mitt oavvisliga krav att myndigheten i nästa val har valt självklistrande kuvert. Jag menar, tekniken har ju funnits i åtskilliga år. Dessutom kan det snart bli nyval. Så tänk snabbt. Tänk nytt!

Nu återstår en lång och spännande valvaka. Har räknenissarna haft rätt i sina spekulationer om valets segrare respektive förlorare?

M + C + S i Ronneby snart verklighet

Jag har även i denna valrörelse haft förtroendet att få leda ett antal politiska utfrågningar i Ronneby kommun. En stundtals tämligen omtumlande upplevelse.

Jag vill inte peka ut enskilda politiker men jag ska ändå nämna några exempel där jag häpnat över hur dåligt pålästa flera av dem varit och då menar jag inte partiernas förstanamn. Även kandidater längre ner på listorna borde väl rimligen känna till sitt eget partis ståndpunkt.

Dessutom har jag vid två tillfällen frapperats över den nästan gemytliga stämning som rått mellan huvudmotståndarna och då syftar jag på socialdemokrater och moderater. En koalition mellan s – m och c skulle ge en betryggande ställning och göra slut på Sverigedemokraternas vågmästarroll. Fyll på med några liberaler och det hela skulle vara löst, men då måste centern ta ett antal mandat mer än de fem man i dag förfogar över och det pekar de senaste mätningarna på att så blir fallet. Moderaterna har dessutom stärkt sin ställning och det kan innebära något ytterligare mandat mot de nio man nu har.

Det är socialdemokraternas byte av kandidat till kommunstyrelseposten som har öppnat för ett fungerande samarbete. Stridslystna karriäristen Malin Norfall har bytts ut mot betydligt samarbetsvillige, Magnus Pettersson och det kan öppna för en koalition som skulle kunna fungera. Men då under förutsättning att s tappar något eller några mandat och att c och m samtidigt ökar.

Personkemin har inte fungerat mellan Malin Norfall och Roger Fredriksson vilket i många fall har inneburit strid enbart för att förhala och bromsa ärendens handläggning.

Mycket tyder på att Kristdemokraterna kan åka ur fullmäktige. Man har ett enda mandat i dag och jag tycker inte att Willy Persson har uppträtt nog hungrigt. Men han har trots allt en liten men trogen väljargrupp inte minst inom företagandet.

Även Miljöpartiet och Ronnebypartiet hänger på en skör tråd och kan mycket väl hamna utanför fullmäktige. Att som mp göra utspel i stil med ett bilfritt centrum och utkräva parkeringsavgifter vid stormarknader kan jag inte se skulle gynna Ronneby. Dessutom kan mp inte kräva parkeringsskatt på mark som kommunen inte äger.

Vid ett tillfälle ställde jag frågan till Miljöpartiets representant varför det har blivit så dyrt att leva på landsbygden? Svaret blev – det höga bensinpriset! Politikern visste inte ens hur hög skatten på bensin är.

I övrigt tycker jag att den lokala valrörelsen varit förvånansvärt lam och tystlåten. Jag har i varje fall inte kunnat hitta några större stridsfrågor. Jo, möjligen då att s vill riva upp Loven och dom skulle bli störst.

För stunden, dagen före valdagen, har det kommit en liten bris till följd av att s och l bråkar om var valaffischer får hängas eller inte. Lyktstolpar anses tydligen vara förbjudet område i detta fall. Att dom bara orkar.

I morgon röstar vi på den vi tror klarar uppdraget bäst att förvalta våra surt förvärvade skattemedel. Ingen lätt uppgift men vi klarar det om vi alla bara hjälps åt.

Nej-sägare ända in i kaklet

Dörrknackning, affischering längs gatorna eller torgmöten i all ära men ett sammanträde med fullmäktige en dryg vecka före valdagen kan vara väl så avslöjande. Sammanträdet i Ronnebysalen i torsdags kväll visade på ett tydligt sätt vad partierna vill. Det visade på skillnaden mellan att vilja utveckla kommunen respektive bromsa.

Jag vill nämligen tro, kanske är jag enfaldig i den tron, att alla, och då menar jag verkligen alla, mår bäst av att en kommun utvecklas. Men i den här kommunen har den röd/gröna sidan under innevarande mandatperiod på ett tydligt sätt satt klackarna i marken och på alla sätt försökt bromsa eller fördröja ett stort antal företagssatsningar. Ett sådant handlande lockar inga väljare.

Här kommer några avskräckande exempel. Dessutom nästan dagsfärska.

Ronneby har i dag Blekinges högsta skatt. Lägg därtill att vi dessutom har den högsta arbetslösheten, 12,5 procent. Detta borde väl rimligen få samtliga partier i Ronneby kommun att arbeta för en lösning av dessa problem. Vi behöver fler jobb, fler företag för att på sätt öka skatteintäkterna.

Vad händer då när två företag vill utveckla respektive etablera sig på östra piren i Ronneby hamn? En företagare vill köpa den mark han i dag arrenderar av kommunen. En annan vill köpa en ännu större markbit för att på plats etablera ett nytt företag. Båda ärendena fanns på dagordningen i fullmäktige i torsdags kväll.

Den mest relevanta reaktionen i det läget borde ju ha varit att ordföranden lätt skulle ha kunnat klubba beslutet i full enighet. Nej, inte i Ronneby. Upp rusar socialdemokraten Ola Robertsson, sjua på deras valsedel till kommunfullmäktige, och yrkar på avslag! Samma markering har skett i tidigare två instanser.

Denna gång heter det i försöket att bromsa utvecklingen att s, mp och v vill ha en helhetslösning av östra piren innan man tänker säga ja, eller snarare nej. Det man bortser ifrån är att en sådan utvecklingsplan redan finns och vad alliansen vill med östra piren. Men ändå blir det nej från de tre oppositionspartierna. Obegripligt men samtidigt klargörande i en valrörelse som är nära final.

I ena fallet handlar det om Marine Design AB med Paul Svensson som ägare. Företaget tillverkar båtdetaljer som har avsättning i Skandinavien men också i Asien och övriga världen. Det bildades 1989 och nu vill företaget köpa den mark på 1700 kvm som man tidigare har hyrt av kommunen. Att driva företag på ofri grund är ingen trygg framtid.

I det andra fallet gäller det Havsklippan Marin med Fredrik Nilsson som ägare. Han vill köpa 7 000 kvadratmeter mark på östra piren och i detta fall handlar det om en nyetablering. Man kan också se det som ett välkommet komplement till tidigare nämnd tillverkare. Havsklippan vill på marken uppföra lokaler för vinterförvaring av båtar samt försäljning.

Tidigare har det dessutom tagits beslut att på östra piren inrätta en uppställningsplats för husbilar. Hittills alltså en klar inriktning mot turism och båtliv. Därmed har denna markbit vid hamnen fått en rejäl ansiktslyftning från förslumning med fallfärdiga magasin (se bilder) till framtidsinriktad företagsamhet.

Alliansens förslag att sälja markbitarna gick igenom, men först efter votering och stöd från Sverigedemokraterna. Att oppositionen samma kväll även försökte stoppa försäljningen av Stallet på Möllebacksgatan 4 är inget att ens höja på ögonbrynen över. Det följer endast en sedan länge vald strategi att bromsa en självklar utveckling.

Jag kan i sammanhanget inte heller glömma att oppositionen naturligtvis ihärdigt försökte stoppa försäljningen av såväl huvudbyggnad som magasinsbyggnad till det numera så framgångsrika företaget Mandeltårtan.

I sådana här fall behövs inga valbroschyrer eller debatter. Svaret är entydigt och handlingen enfaldig.

 

 

 

 

 

Ronnebys företagare möter politiker

På tisdag kväll (28.8) i valrörelsens slutskede är det dags för Ronnebys företagare att fråga ut kommunens ledande politiker.

Jag har fått förtroendet att leda utfrågningen och kan konstatera att många av frågorna har samma innebörd för såväl landsbygd som centrala delar av kommunen. Detta sagt efter att ha upplevt en debatt i Hallabro för ca en vecka sedan.

Det handlar om infrastruktur, kommunikationer och en väl utbyggd och fungerande välfärd. Men det handlar minst lika mycket om tillväxt och sysselsättning.

Företagarna är väl medvetna om att 4 av 5 jobb skapas av mindre och medelstora företag och vill därför påminna politikerna om att det i sin tur kräver minskad regelbörda och kompetent arbetskraft. Kan framtida valda politiker leva upp till dessa krav? Ja, det är frågan som måste få ett svar på tisdag kväll.

Under många år styrdes Ronneby kommun av politiker som trodde sig vara företagsvänliga. En stark överdrift som visade sig i upprepade bottennoteringar i näringslivets mätningar. Med en borgerlig allians och ett betydande stöd av Sverigedemokrater under snart två avverkade mandatperioder har betyget blivit klart bättre. Ett resultat av detta har bl a inneburit att etableringsintresset har ökat.

Kan då denna ökade förståelse för företagandets betydelse ha fått den röd/gröna oppositionen att vakna till? Största partiet på den sidan, socialdemokraterna, säger i allmänna termer att man vill stärka förutsättningarna att bedriva företagsverksamhet i hela kommunen. Vad detta innebär rent konkret återstår att reda ut.

Båda sidor tycks vara överens om att ett tågstopp i Kallinge måste bli verklighet, men då är frågan om man menar i anslutning till flygstationen eller vid gamla järnvägsstationen i Kallinge. Ett tågstopp 300 meter söder om flyget skulle stärka såväl flyg- som järnvägskommunikationerna i Blekinge.

Moderaterna har i god tid inför tisdagens utfrågning berättat att man ytterligare vill stärka ett företagsvänligt klimat som bygger på en god dialog mellan kommun och företag.

Lokala Ronnebypartiet, som har ingått i alliansen, är inte alls lika nöjt med företagsklimatet som övriga partier i gruppen. De anser att det startas alldeles för få företag i Ronneby kommun.

Som framgår av detta är förutsättningarna för en spännande utfrågning på tisdag kväll väldigt goda.

Lyssnarkupp i Radio Blekinge

Direktsändningar i radio kan ha sina poänger ibland. Som i dag när Radio Blekinge drog iväg till Karlshamns lasarett för att direktsända en landstingsdebatt.

Det var när man skulle diskutera Blekinge landstings ofta ifrågasatta och kritiserade dåliga ekonomi när en lyssnare ur publiken i rutig skjorta fick ordet.

Mannen presenterade sig artigt och berättade att han hette Bengt Olof Dike. Han var upprörd över att landstingsrådet, Kalle Sandström ofta säger att ”vi är på god väg”.

-Du har sagt så under alla år du har suttit som landstingsråd, men det har inte blivit bättre.

När debatten startade hade varje politiker fått berätta för lyssnarna något de är bra på men som ingen känner till. Då berättade Kalle Sandström att hans barnbarn gillade när han lagade köttbullar.

Det avslöjandet utnyttjade Bengt Olof Dike som avrundade med en rejäl skrapa:

-Med tanke på dina färdigheter i köket kanske du skulle välja det istället och lämna landstinget!

Programledaren avkrävde Kalle Sandström en kommentar. Den kan du lyssna till här:

Givetvis representerade Bengt Olof Dike allmänheten. Han har varit moderat politiker men uteslöts för ca 18 år sedan då han också var politisk redaktör på Norrköpings Tidningar.

Man kunde också ha upplyst lyssnarna om att Bengt Olof Dike ingår i gruppen ”Opinion Västblekinge” som ofta skriver insändare i ämnet landstinget Blekinge.

Jag tycker att Kalle Sandström med lite distans till sitt uppdrag hade kunnat ta sig ur det pinsamma kravet på sin avgång med att t ex upplysa Dike om att han har sin fulla rätt att rösta på vem han vill i valet till Region Blekinge.

Men roligt var det!

Vill bygga idrottshall i Listerby

Alliansen i Ronneby har bjudit in till presskonferens i Listerby i eftermiddag. Anledningen är, enligt en välinformerad källa, att man vid fortsatt styre lovar att bygga en idrottshall.

Den ursprungliga idén har ca 20 år på nacken. Vid det tillfället ville dåvarande Folkpartiet, nu Liberalerna, att man skulle lägga ner skolorna i Kuggeboda och Johannishus och i stället uppföra en skolbyggnad i Listerby. I samband med dåvarande utspel fanns också en idrottshall.

Nu dammar Ronnebyalliansen av en liten del och stannar vid att föreslå att en idrottshall uppförs i Listerby.