Rubrikens innehåll kan tyckas självklar, naturligtvis ska en lokaltidning bevaka det lokala skeendet i samhället. I dag är detta av olika anledningar inte längre så självklart. Tidningsledningar väljer ofta att slimma personalstyrkan för att i stället köpa riksmaterial som är en billigare väg, men föga framgångsrik.
I Blekinge har jag märkt en klar förskjutning mellan länets två lokaltidningar på vilket sätt de bevakar länets fem kommuner. Största ”länsdraken” BLT har valt det billigare alternativet medan Sydöstran har vuxit in i den lokala kostymen på ett framgångsrikt sätt.
Att satsa på en bra lokal bevakning behöver inte vara liktydigt med Grönköpings Veckoblad. Jag tänker i dag ge några exempel på skillnader i bevakningen och då företrädesvis med Ronneby som riktmärke.
Vi behöver inte gå många år tillbaka i tiden för att visa hur det HAR varit. En längre intervju med nuvarande kommunalrådet i Ronneby, Roger Fredriksson, moderat, var då inte en självklar publicering i Sydöstran. Fredriksson har själv berättat att artikeln stoppades.
I dag behöver man inte studera Sydöstrans Ronnebysida många dagar för att uppleva att en 180-graderssväng har ägt rum. Nu blir jag istället nästan överraskad om Roger Fredriksson en dag inte uttalar sig om vad som sker och SKA ske i Ronneby kommun.
Jag måste nämna reportern Jens Svensson vid namn. Han är grabben från byn som självklart håller på KRIF och som inte missar möjligheten att framhålla att Kockumrinken numera bär namnet Soft Center Arena. Självklart blir hans farsa glad varje gång, men vad gör det. Tidningsledningen bjuder på den familjära reklamen. Det gynnar bygden och det är det lokala som gäller.
I dag är det t ex en självklarhet för Sydöstran att citera moderata kommunalrådet, Roger Fredriksson på följande sätt:
”Vi har gått från att vara den sextonde sovjetstaten till att bli en väldigt liberal kommun…”
Ett uttalande som fälldes och publicerades i samband med att Ronnebyalliansen redovisade sin budget. Naturligtvis var det stor skillnad i såväl bevakning som rubrikstorlekar om jag jämför mellan Sydöstran och BLT.
Ett exempel till. Nu handlar det om isterband från Bräkne-Hoby som utklassade hela den svenska charkindustrin och kammade hem guldet. Dessutom blev det silver för Wiktor Olssons pastej. Naturligtvis är detta en viktig tilldragelse för såväl vår lokala företagsamhet som att dagens ägare, Bengt Olsson, får ytterligare dragkraft.
Denna händelse ansåg Sydöstran så viktig att ingen lokal reporter skulle kunna ge den rättvisa. Nej, här tog tidningens högsta chef, Gunnar Svensson, chefredaktör och ansvarig utgivare, och satte sig i bilen och rattade E 22-an till Bräkne-Hoby. Besöket resulterade i en stort uppslagen artikel med bild på sidans bästa plats. Att Gunnar säkert också var i behov att fylla på i frysen är en helt annan sak. Guldhändelsen fick den uppmärksamhet den förtjänade.
Medaljerna delades ut i Göteborg i torsdags kväll, på fredagseftermiddagen steg chefredaktören in i köttbutiken och på lördagen fanns artikeln på plats. För att finna något liknande i BLT fick jag vänta tills i dag måndag, men de raderna var svåra att finna. Längst ner på sidan dessutom. Se bildexempel.
Nej, fram med det lokala skeendet som naturligtvis måste bli till en självklar bevakning om en lokal tidning verkligen ska förbli en lokal utgivare.
