Ewe Nilsson minns Blekinge Bataljon

” Ja, så minns jag åren 1923 – 1928 då jag blev elva år.”

Så avslutar Kallingeprofilen, Ewe Nilsson sitt handskrivna manus som jag fick av honom i början av 1980-talet. Det, liksom mycket annat som hade med min då aktiva tid som journalist, börjar nu dyka upp när städning sker i etapper.

Manuset måste ha varit ett slags utkast till det som 1994 blev en bok med titeln- ”Kallingeminnen” och utgiven av Ronneby Hembygdsförening. I boken skildras en rad minnesbilder ur Ewes synvinkel.

Jag kommer denna gång att återge hans intryck från Bredåkra hed och dåvarande Blekinge Bataljon och då mellan åren 1923 – 1928. Han skriver:

”Mina minnen från lägerplatsen är väl mest de byggnader som revs så sent som i början av 1940-talet och då i samband med anläggandet av Blekinge Flygflottilj, F 17.

Jag har gått minne av de militärer som hade exercis på övningsområdet. Det grävdes också skyttegravar (som i dag mest påminner om ett djupt dike. Min anmärkning). Vi barn lekte kvällstid kurragömma och ta fatt i dessa gropar.

Vad jag starkast kommer ihåg är kokhuset och utspisningen där men även dansbanan som låg intill officersmässen där militär och Kallinges ungdomar samlades till dans efter musik av bataljonens musikkår.

Ewes handskrivna manus som 1994 blev till en bok med Kallingeminnen.

Speciellt kokhuset bevakade vi ungar i Kallinge väl och höll noga reda på vid vilka tider som militären utspisades. Vid dessa tidpunkter sprang vi upp till kokhuset som låg strax norr om vattendraget ”Doven”. När vi hörde trumpetsignalerna, som betydde samling, blev det extra fart på oss ty ingen ville missa matutdelningen.

Det vankades nämligen knäckebröd och ”knallar”. Knäckebrödet var bitar från stora runda kakor med hål i mitten. Knäckebrödet var grovt och mycket gott. För att kunna ta emot så mycket bröd som möjligt hade vi ett snöre knutet runt magen. ”Knallarna” var små ljusa kex, något större än hasselnötter. Dessa fyllde våra fickor när vi ätit tillräckligt många och blivit mätta.

Både befäl och manskap var mycket snälla och jag mins inte att vi barn någon gång blev bortmotade. Aldrig heller några hårda ord riktades mot oss.

Det fanns även skjutbana inne i tallskogen och när vi på dagen hört skjutningar brukade vi kvällstid springa upp till skjutbanan. Vi plockade tomhylsor som vi sedan sålde som metallskrot till en gubbe som vi kallade ”Klintahåken”.

Officersmässen låg i den västra änden av den lindallé som ännu finns kvar. Vid officersmässen låg dansbanan. Mässen var ett stort hus med veranda med mycket ”snickarglädje”. Intill detta hus fanns också en berså av Liguster varifrån vi ibland hörde både sång och svordomar. In på officersmässen tog vi oss aldrig. Vi kände oss inte välkomna dit.

Jag har många gånger funderat på att det egendomligt nog inte fanns något staket runt förläggningen. Vi ungar och annan allmänhet kunde komma och gå som man ville. Visst fanns det vakter på post, dels vid officersmässen och patrullerande i området.”

Modelladan med dess historiska innehåll räddades av Ewe Nilsson.

Ewe Nilsson en verklig Kallingeprofil och prisad

Ewe Nilsson föddes 20.4.1917 och gick ur tiden den 6.2. 2002. Efter sin pension var han verksam med att bl a samla och bevara Kockumsminnen. Han har bl a byggt upp Gjuterimuseet och räddat Modelladan i Kallinge som också tillhörde Kockum. Han har för detta arbete tilldelats Ronneby kommuns kulturpris 1987 och Blekinge Landstings kulturpris 1992. Han blev också utsedd till Hedersgjutare i Gjuterihistoriska Sällskapet 1993.

Mer information om Blekinge Bataljon, Bredåkra hed och vattenkällan ”Doven” finner du längre ner i denna blogg.

”Doven” – historisk vattenkälla

Bredåkradeltat är ett av södra Sveriges största isälvsdeltan och av stor betydelse som grundvattenmagasin. Det är beläget under F 17:s hela markområde mellan Bredåkra, Hasselstad, Möljeryd och Kallinge samhälle. (Se karta)

Därmed fullt förklarligt att det fortfarande sipprar fram vatten vid ett antal källor söder om Bredåkra hed. Platsen var mellan åren 1886 – 1902 Blekinge bataljons övningsplats. Från 1902 ombildades Blekinge bataljon till Kungliga Karlskrona Grenadjärregemente som fortsatte att använda Bredåkra hed som övningsplats till 1905. Efter den tidpunkten användes heden endast som övningsplats under sommartid. Verksamheten i Bredåkra upphörde 1927. Under alla dessa år var dessa tre källor av stor betydelse för militären, både för matlagning men också för tvagning.

I dag kan man se hur man hade stensatt små kanaler som ledde vattnet fram till bassängen. En mycket fiffig konstruktion som vittnar om vattenkällans stora betydelse.

Vattenkällan var också i början av 1900-talet och fram till 1950-talet en plats där främst husmödrar(tvätterskor) låg på knä och klappade tvätt. Det var särskilt familjer bosatta vid närbelägna Björkehed och Häggatorp som utnyttjade platsen. I dag är källan bortglömd men resterna av en gjuten bassäng och en brunn minner om vad denna historiska plats har använts till. För Kallingebefolkningen har källan varit känd under namnet ”Doven”. Äldre invånare skrev namnet med å.

I dag finns det risk för att mista livet genom drunkning om man inte ser upp med ett ruttnat lock med löv över brunnen på platsen. Ingen vet hur djup brunnen är så det gäller att vara försiktig om man tänker besöka denna historiska plats.

Det fanns också ”klappmöjligheter” vid Flisebäcken och i Ronnebyån. I ån fanns en klappflotte som var förankrad med grova länkar och öglor i stora stenar intill åkanten. Klappflottens mått var 5 x 5 meter, berättar Ewe Nilsson i sin bok ”Kallingeminnen”

I boken ”Blekinge bataljon 1886-1902” utgiven av ”Kamratföreningen Blekinge Bataljon” beskrivs de tre källorna på följande sätt:

”De befintliga källorna ligga i träskartad mark omgivna av vattenväxter samt är mindre lätt åtkomna, men äga riklig tillgång på friskt dricksvatten av 7 graders temperatur.”

Ewe Nilsson, känd Kallingeprofil som bl a byggde upp Gjuterimuseet och räddade Kockums gamla modellada, överlämnade för många år sedan ett handskrivet manus till mig. I detta beskriver han sina minnen av exercisplatsen på Bredåkra hed mellan åren 1923 – 1928. Då elva år gammal.

Ewe berättar i texten om hur militären hämtade vatten i ”Doven” till matlagning och disk. Kokhuset låg bara ca 100 meter norr om källan.

Det berättas också att militären 1898 drog en ledning till vattenkällan varifrån man pumpade upp vatten till ett vattentorn utmed kaserngatans östra del i riktning mot Kallinge. Gatan som kantades av planterade lindar i tre rader (som står kvar än i dag) benämndes också lägergatan. Vattentornet bestod av en större tunna uppburen av fyra träpålar. Från detta torn försågs kaserner, officersmäss, sjukhus och kokhus med färskt vatten.

Vattentillgången på heden var annars ett stort problem för manskapet som inte fick tvätta sig i ”Doven”. Denna källa var endast förbehållen officerarna som t o m talade om att göra en överbyggnad vid platsen. Manskapet fick hålla till godo med andra naturliga vattendrag i närheten.

Från heden var det ca 1 km till Ronnebyåns vatten i öster och till Sänksjön i norr var avståndet 1390 meter. Tydligen noga uppstegat och mätt.

I litteraturen berättas att ”marken på heden utgjordes av ljungjord, sand och lera och föga gräsbunden och till en del utblandad med aska efter nedbränd skog och ljung. Därmed är renligheten svår att upprätthålla då dammet ymnigt intränger över hela kroppen.”

”Doven” var också under många år platsen där Kallinge SK:s fotbollslag tvättade sig efter svettiga och inte minst dammiga matcher på heden. När jag nu står vid källan med rinnande vatten från flera håll och sjunker ner långt över fotknölarna har jag svårt att ta in hur det egentligen fungerade och hur spelarna upplevde dessa enkla förhållanden.  Å andra sidan var detta det bästa som då kunde erbjudas.

Den treradiga lindallén finns fortfarande kvar efter att ha planterats utefter paradgatan i slutet av 1800-talet.

Att jag nu har besökt ”Doven” beror på att jag och några ytterligare personer har som mål att friska upp minnet och säkra platsens historia för framtida generationer. Vi har också genom ett medborgarförslag till Ronneby kommun föreslagit att heden ska återställas och förses med skyltar som beskriver platsens mångåriga betydelse. Vi har fått ett första svar som andas optimism.

Bredåkra hed – en plats värd att bevara

Ett medborgarförslag, undertecknat av tretton personer som vill bevara Kallinge och Bredåkra heds historia, har nu lämnats in till Ronneby kommun. Vår förhoppning är att fullmäktiges ledamöter rätt ska förstå vår vädjan. Här nedan kan du se medborgarförslagets innehåll.

Medborgarförslag Ronneby kommun

Kallinge 2017-12-13

Bredåkra hed – en plats värd att bevara

Bredåkra hed var under åren 1886 – 1902 platsen för Blekinge bataljons verksamhet. En rad byggnader fanns uppförda längs lindallén strax intill nuvarande flygstation – Ronneby Airport. Alla byggnader utom någon mindre husgrund är borta sedan länge men stora delar av den treradiga lindallén står kvar som ett minne över Blekinge bataljon.

Blekinge bataljon bestod av fyra kompanier, vilket betydde ca 300 man. Den byggnad som bevarades längst var officerspaviljongen som i folkmun fick benämningen officersmässen. Denna byggnad användes under många år av Blekinge Flygklubb innan den brändes ner av Kallinge brandkår som ett övningsuppdrag.

1923 restes en minnessten över Blekinge bataljon och placerades intill kaserngatan. Stenen är sedan många år flyttad till bataljonens gamla skjutvall och används i dag som F 17:s paradplats. På stenen står skrivet:

”För fosterlandets försvar vapenövade KUNGL BLEKINGE BATALJON åren 1888 – 1901 å Bredåkra lägerplats”.

Bredåkra hed som ligger mellan lindallén och Ronneby Airport har genom åren varit en omtyckt samlingsplats. Här utfördes bataljonens korum och var också en flitigt använd fotbollsplan som Kallinge SK utnyttjade. På platsen arrangerade Kallinge SK bl a ett antal idrottsmässor med dåtidens mest populära artister på plats.

I dag utgör denna plats ingen fröjd för ögat. Den används som lagringsplats för olika byggmaterial med stora grus- och jordhögar som inte utgör någon bra reklam för kommunen när byggresterna är det första som möter ankommande flygresenärer.

Bredåkra hed ägs inte längre av Ronneby kommun och ingick i ett större markbyte.

Medborgarförslag:

Undertecknade föreslår att Ronneby kommun återtar den markbit som tidigare utgjort Bredåkra hed med tillhörande lindalléer och återställer platsen på ett sätt som på ett värdigt sätt kan påminna om platsens dåtida betydelse ur svensk försvarssynpunkt. Träd bör ansas och gräsyta anläggas på platsen för Bredåkra hed.

Spåren av Blekinge Bataljon borta

För många är dåtida Blekinge Bataljon på Bredåkra hed fortfarande ett begrepp. Däremot är det svårt för att inte säga omöjligt att i dag leta sig fram till den historiska platsen. Heden har i dag förvandlats till en byggtipp med bl a stora jordhögar omöjliga att forcera.

Det som minner om hedens storhetstid är de lindar som fortfarande står kvar och som utgjorde en dubbel allé för lägergatan som ledde fram till officersmässen. Detta är det enda som i dag minner om Bredåkra heds storhetstid mellan åren 1888 och 1901.

Vi är ett antal personer som anser att det är stor skam att Ronneby kommun inte har bevarat minnet av platsen för Blekinge bataljon, även kallad I 30, som bestod av fyra kompanier. 1923 restes en enkel minnessten som placerades vid den gamla kaserngatan. Stenen flyttades för många år sedan in på F 17:s område och utgör i dag F 17:s paradplats.

Min vän Bertil Friberg är en av tillskyndarna att få Bredåkra hed återställd till ett skick som på ett värdigt sätt skulle kunna minna om platsens storhetstid. En åtgärd inte helt lätt att åstadkomma eftersom Ronneby kommun inte längre äger marken på vilken Bredåkra hed en gång rymdes. Bertil Friberg förklarar:

-Vårt önskemål är att platsen skall röjas upp och den tidigare heden få en gräsyta. Dit borde också minnesstenen flyttas. Dessa våra önskemål har jag framfört till kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m.

-Svaret blev att kommunen inte längre äger den aktuella markbiten. Den byttes bort vid ett markskifte och ägs i dag av Mats Månsson, ägare av Bredåkra gård. Han i sin tur hyr ut markbiten till en firma som handskas med bl a byggrester.

Naturligtvis är det djupt beklagligt att Ronneby kommun inte ansett det mödan värt att slå vakt om platsens historiska användning. Engagerade politiker har genom åren motionerat om platsens bevarande men har klingat ohört.

Bredåkra hed har genom åren inte bara använts för militära ändamål för bl a korum (se bild ovan från 1900). Den har också varit en flitigt använd fotbollsplan som användes av Kallinge SK. Föreningen byggde där också en dansbana för stora pengar men som gick om intet när en väg drogs rakt genom området. På Bredåkra hed ordnades också idrottsmässor där bl a dåtidens storhet Edvard Persson uppträdde.

Bredåkra hed var också platsen på vilken unga flygintresserade grabbar från Kallinge flög med sina modellbyggen. Inte minst var grusplanen en omtyckt plats för de som första gången fick ratta en bil inför körkortsproceduren.

Vi, ett antal historiskt intresserade, anser att kommunen bör tänka om för att rädda platsen för framtiden. Köp tillbaka markbiten och gör den till en minnesplats värd namnet. Flytta minnesstenen till platsen och sätt upp en skylt som berättar om Bredåkra heds hela storhetstid.

F 17:s traditionsrum återuppbyggt

Rubriken ovan kräver en förklaring. Militären har regler och de ska efterlevas och i detta fall innebär det att F 17:s förbandsmuseum endast får kallas traditionsrum. Det ska bara finnas ett flygvapenmuseum och det är placerat i Malmslätt utanför Linköping.

En viktig del av blekingeflottiljens historia försvann i en storbrand tidigt på morgonen den 22 mars 2002. Den historiska samlingen förvarades i bottenplanet till den matsal som byggdes i samband med flottiljens tillkomst 1944. Men nu är ett nytt traditionsrum iordningställt av F 17:s kamratförening, som på ett storstilat sätt minner om F 17:s rika historia.

Som alltid när det gäller att slå vakt om verksamheters flydda tider är det mestadels frivilliga och oavlönade krafter som arbetar med denna viktiga del. F 17:s kamratförening, i dag med ca 600 medledmmar, utgör inget undantag.

Varje vecka träffas en väl sammansvetsad grupp där var och en sitter inne med skiftande specialkunskaper. Vid mitt besök bestod gruppen av följande medlemmar (se bild ovan): Från vänster Bengt Gustavsson, Rune Pettersson, Tomas Palmqvist, Jonny Andersson, Tage Zackrisson och Leif Possung.

Föreningen förfogar över en betydande bildskatt som har digitaliserats. Även filmer finns i arkivet som bl a visar landets och flottiljens olika flygplanstyper genom åren. Teknikutvecklingen visas på ett pedagogiskt sätt när det gäller såväl radar, radiokommunikation som utrustning i största allmänhet.

Det är en mer än 70-årig verksamhet som besökaren kan ta del av i detta traditionsrum som även redovisar den verksamhet som föregick flygflottiljen, nämligen Blekinge bataljon.

Eftersom jag är uppväxt i Bredåkra ömmar jag speciellt mycket för kamratföreningens medlemstidning som bär namnet Bredåkrabladet.

Föreningen tar gärna emot besök men helst enbart grupper. Du kontaktar på epost:

styrelsen@f17kamratforening.se

På telefon når du Bo Hagertz, 0457 – 216 89 eller Leif Possung, 070-3444146

Efter branden byggdes en ny matsal 2003 och det är i bottenvåningen på denna byggnad som traditionsrummet finns. Jag återkommer till mannen som fick den stora äran att bygga den nya och moderna matsalen.