Sune bekräftar kritik mot kommunledning

Sune Håkansson, Ronnebypartiet kommenterar i dag mitt blogginlägg från gårdagen där jag fördömde hans sätt att lyfta fram Sverigedemokraterna.

Han bekräftar att han i sin egenskap av ordförande i Äldrenämnden blev fullständigt överkörd av hela Kommunstyrelsens arbetsutskott när det gällde förfrågningsunderlaget för LOV inom särskilt boende.

Det är en lång kommentar och på slutet ger han kommunledningen en rejäl skopa ovett när han påstår att kommunledningens uppförande har lett till dyra utköp av tjänstemän. En intressant kommentar i sig men som inte har något med SD och Ronnebypartiets utspel att göra.

Han menar att merparten av RP:s medlemmar står bakom utspelet om SD, men att Anna Carlbrant är mest kritisk. Carlbrant är som bekant gruppledare och hade jag varit i hennes kläder hade jag blivit skogstokig av det som sagts och skrivits.

Här följer Sune Håkanssons kommentar:

Dagens Bengtblogg ger mig en rejäl skrapa. Några kommentarer kan vara på sin plats.

Det finns två helt olika sätt att bedriva politik. Det ena är att föra ut sina åsikter, utan att ställa frågan: Hur påverkas röstetalet? Det andra är att ställa frågan: Vilken åsikt skall jag gå ut med, för att maximera antalet röster? Jag har genomgående valt det första sättet. Jag har aldrig gjort mig beroende av politiska uppdrag.

Reaktionen på ”SD-utspelet” blev skiftande. Sydöstran hade sammanlagt minst en helsida kring frågan. BLT tog inte in insändaren. Radio Blekinge, mig veterligt, inte ett ord.

”Jag förstod inte utspelet”, menade en ledamot i kommunstyrelsen. Så är det ju redan!

Rätt tänkt, menade en politisk motståndare.

Ronnebypartiets ”utspel” har ett brett stöd bland medlemmarna. Anna Carlbrant är förvisso den mest kritiska.

Själv har jag inte fått några negativa kommentarer, förrän nu i Bengtbloggen. Annat var det när jag skrev att invandringen hade varit bra för Ronneby kommun.

Nåväl, redan för mer än 20 år sedan blev jag politiskt dödförklarad av Bengtbloggens skapare. Det var när jag, först av alla politiker, menade att förre kommunalrådet Roland Andersson skulle få ansvarsfrihet, trots inblandningen i Ronnebyskandalen. Efter ett år insåg de flesta att jag hade haft rätt. Roland hade gjort så mycket positivt för kommunen, det skulle vara omänskligt att brännmärka honom.

Idag: Min uppfattning är att S och M skiljer sig helt marginellt från SD i invandrarfrågorna. Samtidigt kommer nya avslöjanden om den rasbiologiska forskningen under den socialdemokratiska storhetstiden.

Jag tror inte att det funnits någon hemlig överenskommelse mellan SD och Alliansen. Att SD oftast röstar på Alliansens förslag beror mest på att socialdemokraterna helst undviker att hälsa på företrädare från SD.

Att SD skulle ha belönats med en plats i KS är rent ljug. SD har TVÅ platser i KS, av egen kraft, enligt lagen om proportionella val.

Det är inget orimligt räkneexempel, som ger SD platsen som oppositionsledare. Bildas en majoritet med 30 mandat, medan SD får 10 mandat och övriga sammanlagt 9 mandat, blir det rimligen så. Alternativet är att majoriteten även utser oppositionsledaren!

Förvisso är jag fullständigt överkörd av hela KSAU vad gäller förfrågningsunderlaget till LOV. Beslutet i KSAU synes vara enhälligt. Jag har offentligen sagt att en sådan avhyvling, som Äldrenämnden, och/eller Äldreförvaltningen fick, har aldrig tidigare utdelats.

Mig bekommer det föga. Jag tål det mesta, utom hot. Problemet var att det finns tolkningen att det var en skrapa till personalen på Äldreförvaltningen. Då är det mycket värre. Kommunledningens uppförande har lett till dyra utköp. Det har vi inte råd med.

Jag tror inte att Ålycke någonsin byggs om. Miljonernas mångfald kan användas mycket bättre.

Sune Håkansson

 

Obegripliga utspel för att överleva

Aprilvädret bjuder för närvarande på tämligen behagliga temperaturer, men det finns fyra politiska partier i Ronneby vars medlemmar borde vara rejält svettiga. Jag tänker på Kristdemokraterna (1,61%), Ronnebypartiet (4,93%), Liberalerna (5,00%) och Vänsterpartiet (5,30%). Siffran inom parentes visar förra valets resultat i kommunvalet.

Naturligtvis tänker jag på den spärr som i årets val införs vid kommunalval. Parti som inte når upp till 2 % ställs utanför. Motiveringen till införandet av spärren är att det ska bli lättare att skapa majoriteter i kommunerna.

Flertalet av utpekade partier gör vad de kan för att hålla skenet uppe. Mest svettig och andfådd  offentligt tycks Ronnebypartiet och dess upphovsman Sune Håkansson vara. Hans utspel för några veckor sedan var så chockartat och sände sådana nödsignaler att jag först hade svårt att ta honom på allvar.

Vidlyftig respons i media

För att se det ur ett lokalt perspektiv fick Håkansson väldigt vidlyftig respons i media på sitt utspel. Men så var det också drastiskt. Han kunde tänka sig att låta Ronnebypartiet vara med och bilda en majoritet med Sverigedemokraterna! Redan i ett inlägg här i denna blogg i juni 2017 kunde Håkansson  t o m se SD bli så stort att det kan kräva rollen som oppositionsledare, dvs andre vice ordförande i kommunstyrelsen.  Med ett förbehåll – att man plötsligt i vissa frågor skulle bortse från SD:s syn på invandrarfrågan. Hur nu detta skulle vara möjligt?!

Han anser att en likabehandling av SD skulle tillföra kommunen mer kompetens. Han går så långt att han pekar ut frågor som äldreboendenas utformning och idrottsplatsernas placering inte skulle behöva kräva partipolitik. Här slår han onekligen knut på sig själv. Vilka andra frågor kan då anses vara opolitiska?!

Förändring har redan skett

I sin insändare till tidningarna, som även jag tillställdes, var Håkanssons budskap: ”Särbehandla inte Sverigedemokraterna”!

-Om var femte invånare i Ronneby sympatiserar med ett parti, är det orimligt och odemokratiskt att särbehandla partiet, fastslog Håkansson och förklarade vad han menade med att uttrycka följande:

-Till stor del har förändringen redan skett i vår kommun. Några viktiga förslag från SD har inte klubbats ner bara för att de kommer från SD. Däremot är det så att SD har varit inaktiva, deras förslag i exempelvis budgetfrågor har varit dåligt genomarbetade.

Med dessa meningar avslöjar Sune Håkansson, omedvetet eller högst medvetet, den tysta överenskommelse som varit rådande mellan SD och alliansen under nuvarande mandatperiod. I flertalet stora frågor har SD röstat med alliansen. Motprestationen har bestått av en plats i kommunstyrelsen för SD.

Med denna bild för ögonen står det därför klart att en röst på något av allianspartierna eller RP innebär att SD därmed stärker sin ställning i Ronneby fullmäktige. På annat sätt kan man inte tolka Sune Håkanssons utspel, ett utspel under galgen som borde glömmas, men det som sagts är sagt och bäddar för en ytterst kaosartad valrörelse.

Är det t o m så illa att Håkanssons utspel ska ses som ett sätt att avslöja alliansens spel under täcket med SD för att han själv i sin egenskap av ordförande i äldrenämnden anser sig överkörd av kommunstyrelsen i några få viktiga frågor som förfrågningsunderlaget för LOV:en inom särskilda boenden eller upprustningen av Ålycke i Johannishus.

Jag kan tyvärr inte utesluta att det kan vara på det sättet.

Det sägs att Ronnebypartiet är delat i sin uppfattning om Håkanssons utspel. Vad säger t ex Anna Carlbrant, partiets gruppledare, som fram till nu har haft rakt motsatt uppfattning om SD:s nu påtalade förträfflighet. Skulle hon i vissa frågor verkligen kunna blunda för SD:s syn på invandrarfrågan. Jag har svårt att tro det.

Varför socialdemokrater inte hälsar

Socialdemokraterna i Ronneby har överklagat beslutet som innebär att Anna Carlbrant, Ronnebypartiet har fått en insynsplats i kommunstyrelsens arbetsutskott. Hon har ingen rösträtt men har yttranderätt.

Socialdemokraterna har också gjort en affär av att hon är fullt arvoderad med ca 20 000 kronor i månaden. Enligt en intervju i tidningen Sydöstran har det av detta skäl gått så långt att vissa socialdemokrater slutat att hälsa på Anna Carlbrant, en vuxenmobbning ej värdig aktiva politiker.

Man kan lockas tro att Carlbrant inte har någon uppgift att fylla i utskottet, men det är fel, hon utgör en kommunikationslänk mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och den nybildade personalberedningen. Enligt beslut i fullmäktige ska hon också utforma tjänsten efter hand som den nya organisationen sätter sig.

Sossar

Anna Carlbrant berättar att hon upplever dagens situation med agerande socialdemokrater som olustig. Hon nämner också att hon efter valet blev uppvaktad av s-ledningen som ville ha ett samarbete med Ronnebypartiet, Miljöpartiet och Vänstern. Ni som läser denna blogg vet att medlemmarna i Ronnebypartiet sa nej till ett sådant samarbete. Men Carlbrant berättar inte hela sanningen.

Så här ser dock sanningen ut:

Malin Norfall, socialdemokrat uppvaktade flitigt just Anna Carlbrant efter valet och då var arvodet inget problem.  Malin Norfall erbjöd henne att utan vidare bli 1:e vice ordförande i Kommunstyrelsen om Ronnebypartiet gick i allians med dem.

Problemet var bara att Norfall inte hade sitt erbjudande förankrat hos varken vänstern eller miljöpartiet. Det är nämligen högst osannolikt att t ex. Peter Bowin, v, skulle ha sagt ja till en så eftertraktad position ur såväl prestige som ekonomisk synvinkel och själv bli utan.

Men socialdemokraterna kör naturligtvis ett helt annat spår när de nu överklagar insynsuppdraget och inte minst dess arvode.

Det är politisk maktkamp av detta slag som utgör största hindret mot en kommuns behövliga utveckling och då med bred politisk förankring.

Haltande socialdemokrati i Hallabro

Det blev dramatiskt redan innan den politiska debatten startade i går kväll i Hallagården, Hallabro. Det var när ledande socialdemokraten, Malin Norfall gjorde entré. Hon skulle precis sträcka fram handen för att hälsa då hon vacklade till och var nära att falla i min famn.

Var hon trött? Hade valrörelsen redan satt sina spår? Det blev stor uppståndelse.

Förklaringen var att klacken på hennes sko precis hade behagat vika sig och lämna sitt uppbärande uppdrag. Övriga politiker var snabba med kommentarer och det var en haltande s-ledare som efter drygt två timmar lämnade samlingslokalen.

Själva debatten bjöd annars inte på någon direkt kioskvältare. Jo, kanske ändå några smärre.

Jag hade dagen före debatten i denna blogg påstått att tre kandidater till ordförandeposten i kommunstyrelsen skulle vara på plats, nämligen Roger Fredriksson, m, Kenneth Michaelsson, c och Malin Norfall, s.

Vid presentationen reste sig Anna Carlbrant, Ronnebypartiet och förstanamn på partiets fullmäktigelista och förkunnade att hon också gjorde anspråk på ordförandeposten i kommunstyrelsen. Ingen annan av icke uppräknade partier hade samma anspråk.

I publiken fanns det s.k. politikerplacering. Flitigast att agera var centerpartiets representanter. En slags kupp svarade Gilbert Nilsson, centerledamot i Region Blekinges trafiknämnd för när han tog till orda och dessutom delade ut ett underlag till inlämnad motion.

Centerpartiet hade velat införa en flexiblare närtrafik i Blekinge och i synnerhet på landsbygden. I motionen hade föreslagits att närtrafikens tjänster skulle kunna utnyttjas även kvällstid och över läns- och kommungränser. Motionen hade avslagits av övriga partier.

Noterbart var också att vänsterpartiet uteblev utan att meddela anledning. Även att miljöpartiets, Thomas Lähdet fastslog att han ställde sig bakom socialdemokraternas valprogram i sin helhet fick i varje fall alliansens företrädare att höja på ett eller annat ögonbryn. Han hade dessutom formgivit socialdemokraternas partiprogram.

I övrigt var det hembakat och gott kaffe som vanligt i pausen då det också passade bra med personliga överläggningar med församlade politiker. Glutenfria alternativ fanns också. Det är tryggt och omtänksamt på landsbygden.