Kommunal äldreomsorg i sin prydno

Under lång tid har olika intressegrupper debatterat kommunal kontra privat äldrevård och hemtjänst. På den politiska vänsterkanten har man ihärdigt lovprisat den kommunala insatsen och gjort tummen ner för den privata. Inte minst har det hävdats att vinstintressen går före effektiv äldrevård.

Den årslånga pandemin har visat på betydande brister oavsett utförare och här ska du få ta del av ett lokalt och synnerligen konkret exempel på hur en multisjuk äldre har utsatts för livshotande smittspridning. I detta unika fall genomfördes aldrig någon smittspårning. Fallet är hämtat från den kommunala hemtjänsten i Ronneby kommun.

Det är en nära anhörig till en kvinna, född 1942, som har berättat om händelsen. Kvinnan som är multisjuk och som bl a har genomgått cancerbehandling har kommunal hemtjänst. I mitten av december hade hon som vanligt besök av hemtjänsten. Kvinnan som utfört tjänsten under lång tid hade under en längre tid ersatts av annan personal. Långt senare när den ordinarie kvinnan från hemtjänsten återkom, ställde hon en överraskande fråga:

”Hade någon ansvarig från den kommunala hemtjänsten hört av sig? Nej, ingen hade hört av sig. Det visade sig att kvinnan i hemtjänsten dagen efter att hon besökt den multisjuka hade testats positiv för Covid 19! Ingen smittspårning hade genomförts och detta trots personalens vetskap om den multisjuka damens utsatthet. Det tog dessutom en längre tid innan händelsen berättades för de anhöriga.

I detta fall blev aldrig den multisjuka kvinnan smittad men i hur många fall har det slutat betydligt värre? Däremot är detta nu kända fall ännu ett exempel på hur bristfällig vården är inom äldreomsorgen. Rent av ett lotteri om man ska drabbas eller komma undan.

Jag måste också ställa frågan hur personal anställd inom hemtjänsten i Ronneby ser på sin organisation och verksamhet? När den multisjuka kvinnan ställde frågan om utökade tjänster blev svaret av hemtjänstpersonal det mest oväntade:

”Var jag som du skulle jag kontakta en privat aktör. Det blir billigare.”

När det gäller priset så stämmer det inte vad den kommunala personalen inom hemtjänsten har uppgett. Oavsett om du använder dig av kommunal eller privat aktör är det debiterade priset alltid det samma. Det är kommunen som debiterar i båda fallen men det är individen som väljer. Detta enligt lagen om valfrihet (LOV).

Naturligtvis är det underligt att kommunalt anställd personal gör reklam för och hänvisar brukare till privata utförare.

Såväl regeringens Coronakommission som landets största pensionärsorganisationer SPF Seniorerna och PRO har länge kritiserat den svenska äldreomsorgen och inte minst i sin egenskap av remissinstanser har såväl SPF som PRO kraftfullt kritiserat äldreomsorgen.

SPF Seniorerna skriver:

”Skydda de äldre har gått som ett mantra under Coronapandemin. Men mantrat har ingen täckning i delar av dagens äldreomsorg, eftersom långvariga och djupgående brister gör det svårt att skydda äldre. Skydda de äldre blir tyvärr bara ett tomt uttryck om det inte följs av konkret handling. Handling för äldreomsorgen som vi och andra efterfrågat i åratal. Det måste bli verkstad nu.”

”Staten bör nu kliva fram och inte enbart förlita sig på kommuner och regioner”, anser SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson och fortsätter:

Kommuner och regioner har visat en oförmåga att garantera en god vård och omsorg för alla äldre. Hon menar att det är dags för staten att kliva fram och ta tjuren vid hornen, och pekar då på behovet att förtydliga ansvaret: ”Antingen tar regionerna över ansvaret för äldres vård och omsorg. Eller så tar kommunerna över primärvården från regionerna.”

Delstängning av Ålycke skapar rekordkö

I dag ska ni få ta del av en lägesrapport som gäller äldreomsorgen i Ronneby. Av den framgår att siffrorna inte går äldrenämndens väg just nu. Sparandet i budgetarbetet är en del men delstängningen av Ålycke i Johannishus skapar nu rekordlång kö till vård- och omsorgsboendena som i sin tur kan innebära höga ”böter” till staten om det tar längre tid än tre månader att erbjuda sökt boende.

Ett växande problem är också brist på personal inom regionen vilket innebär att patienter, oftast äldre, sänds hem snabbt vilket vältrar över kostnaderna på kommunerna i den fortsatta vården.

Rapporten är sammanställd av Sune Håkansson tidigare ordförande i Ronnebys äldrenämnd.

”Ronnebys äldreomsorg 2020”

Nu blir budgetarbetet allt intensivare. Alla måste spara. Även äldrenämnden. Går det?

Jovisst går det. Men då får vi räkna med en sämre kvalité. Då kommer den intressanta frågan: Kommer fullmäktiges majoritet att acceptera detta?

Siffrorna går inte äldrenämndens väg just nu. Exempelvis är det många år sedan kön till vård- och omsorgsboendena var så lång som nu. 32 personer i kön säger den senaste rapporten. Det motsvarar mer än tre månaders väntan. Följden kan bli ”böter” till staten.

Samtidigt kommer fler rapporter än vanligt om att den verkliga kön är längre än så. Förvisso rapporteras ytterst få avslag till äldrenämnden. Men, sägs det på bygden; Biståndshandläggarna talar om att det inte är lönt att söka. Det blir nej ändå. Att överklaga skulle heller inte hjälpa. Ronnebys regler är inte hårdare än vad lagen säger, är den allmänna uppfattningen.

Vård på himmet är dyr. Därför diskuterar politikerna sig emellan: Kan vi skärpa reglerna?

Vården kan också göras billigare genom att sänka personaltätheten. Det är en framkomlig väg, om man accepterar lägre kvalité. Personaltätheten har höjts, bl.a. med hjälp av statliga, riktade bidrag. Nu vill regeringen inte vara med längre.

En förklaring till den långa kön är att antalet platser har minskat relativt drastiskt, med ca 20. De flesta har kommit genom delstängning av Ålycke. Kan vi inte ha fler platser öppna där? Det går inte, blir svaret. Brandskyddet är för dåligt. Det är åtta år sedan Ronnebyhus skulle åtgärda detta!

Antalet äldre-äldre, över 85 år, har inte ökat. Möjligen är det viljan att flytta till himmet, som har ökat. Ty trots allt är det några tiotal personer, minst, som uppfyller kraven på dålighet.

Allt går i vågor. Det fanns en tid, då många såg ett mål i att inte flytta till himmet. Nu är det inte så. Det kan bero på att fler lever utan barn inom pendlingsavstånd. Man bor i villa, just nu går det lätt att sälja.

Kommunstyrelsen får ta på sig ett stort ansvar. Det är de som har ansvar för att det skapas trygghetsboenden. Denna boendeform är billig och bra, därtill kan flytten till himmet senareläggas.

Från och med hösten 2020 torde köerna vara borta, åtminstone för denna gång. Attendo öppnar då 54 lägenheter på Kilen. Kanske blir det en del tomma lägenheter. Min tro är att dessa hamnar hos kommunen. Därav följer en rejäl kostnadshöjning för kommunen.

Finns det inte plats på himmet, får man bo hemma. Därför stiger kostnaderna för hemtjänst. Även där vill många ha mer hemtjänst, men får nej. Politikerna diskuterar hårdare krav.

Regionen, det gamla landstinget, sparar utan att göra någon affär av det. De har, långt oftare än vad vi kan läsa i media, ”stabsläge”. Innebörden är att man inte klarar av sina uppgifter på ett normalt sätt. Brist på personal medför att man har en del vårdplatser stängda. Därav följer att man sänder hem patienterna, oftast äldre. Kostnaderna vältras över på kommunen.

Mest förvånar mig likväl pensionärsorganisationernas tystnad.”

Sune Håkansson, f.d. ordförande i äldrenämnden

Svensk standard för äldreomsorg

SPF Seniorerna har tillsammans med ett femtiotal andra aktörer varit med och tagit fram en svensk standard för kvalitet inom äldreomsorgen. Socialdepartementet gav redan 2012 uppdraget till SIS, Swedish Standard Institute. Nu är äldrestandarden klar och det är dags att sprida kunskapen om den och påverka så att den används i våra kommuner.

Ola Nilsson, folkhälsoansvarig inom SPF Seniorerna förklarar i stort vad ”Äldrestandarden innebär:

”Äldreomsorgen är en komplex och regelstyrd värld med lagar, förskrifter och riktlinjer som ska följas. Standarden blir en vägvisare för att underlätta och möjliggöra en överblick över denna värld. Här är det inte bredden på sängen eller avståndet mellan handfat och toalett som standardiseras. Det är en tjänstestandard som är den första i sitt slag och nyskapande genom att det är kvaliteten i verksamheten ur ett personcentrerat perspektiv, d v s med den äldre i centrum, som beskrivs.

Äldrestandarden med titeln ”Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende”, innehåller tre huvudavsnitt. Avsnitten behandlar krav på verksamheten från mjuka värden som bemötande, integritet och trygghet till verksamhetens organisation, struktur och bemanning. Slutmålet med standarden är en ökad trygghet och delaktighet för den äldre samt att underlätta kvalitets- och förbättringsarbetet inom äldreomsorgen – både inom kommunala och privata verksamheter.

Nu när äldrestandarden är klar är det öppet för alla som vill och är intresserade att ta del av dokumentet. SPF Seniorerna och andra pensionärsorganisationer har en viktig uppgift i att trycka på kommunen att använda standarden.”

Äldrestandarden laddas ner via SIS hemsida och är gratis. Du hittar den här: www.sis.se/tk572

Skattechock i Ronneby vid S-seger

DSC03652

Fram till i dag, en vecka före valet, har socialdemokraterna lovat väljarna i Ronneby valfläsk till ett värde av 47,5 miljoner kronor. Däremot har de inte talat om vad priset för detta kommer att bli när summan ska fördelas på skattsedeln.

Vallöftet på 47,5 miljoner innebär nämligen en skattechock. Socialdemokraterna skulle vid en eventuell valseger behöva höja skatten med en hel krona om man skulle genomföra alla löften som har ställts ut.

Det är kommunalrådet, Roger Fredriksson, moderat som suttit på kammaren och räknat på socialdemokraternas vallöften. Här kan du ta del av hans lista.

+ Införande av bemanningsriktlinjer inom särskilt boende = 10miljoner kronor.

+Traineejobb inom omsorgen = 19,9 miljoner kronor. (Kan ej genomföras enligt EU:s stadsstödsregler)

+ Fria arbetskläder= 1,5 miljoner kronor.

+ Mer personal i förskolan= 2,3 miljoner kronor.

+ Datorsatsning= 4,8 miljoner kronor.

+ Mer personal inom äldreomsorgen= 1 miljon kronor.

+ Socialnämnden diverse= 1 miljon kronor.

+ Höjda arbetsgivaravgifter för unga= 7 miljoner kronor. (Under förutsättning att det blir regeringsskifte)

Summa kronor= 47,5 miljoner.

– Ska dessa vallöften genomföras i Ronneby kommun måste socialdemokraterna chockhöja skatten med minst en krona. Men då måste de först också vinna valet.

Är detta vad Ronnebys väljare vill ha? Är inte skattetrycket högt som det är?