Politisk tydlighet efterfrågas

Kan sex nyligen publicerade debattinlägg i lokalpressen om Ronnebys politiska styrning vara bevis på att valrörelsen har startat? Naturligtvis inte. I klartext är det rent bedrövligt men tyvärr inte överraskande.

I dag är det bara 40 dagar kvar till valet den 11 september. Politikerna tycks vara mer rädda om sin semester än att ge väljarna adekvat information om vad de vill åstadkomma för Ronnebys bästa de fyra nästkommande åren.

Fram till nu är det typiskt att politikerna väljer att i insändarform debattera frågor som redan är avgjorda. Exempel på detta är uppförandet av ett nytt äldreboende i Johannishus  men också byggandet av en ny förskola i Johannishus.

Majoriteten, alliansen med moderater, liberaler, centerpartister och som vanligt understödda av sverigedemokrater, har redan bestämt i fullmäktige att man vill låta en privat entreprenör bygga och att kommunen därefter blir hyresgäst. Hyresavtalet ska löpa under 20 år.

Detta upplägg har den rödgröna oppositionen kraftfullt fördömt. Dom anser att det blir mer kostsamt för kommunen än om den själv bygger. För att vara Ronneby var debatten ovanligt högröstad när beslutet togs i fullmäktige den 22 juni. Nu fortsätter samma debatt i insändarform.

Det är alltid intressant med debatter men jag vill veta vad partierna i Ronneby vill med Ronneby dom närmaste fem till tio åren. Vill t. ex. de rödgröna satsa på en valvinst för att därmed möjliggöra ett eventuellt upprivande av det hyresavtal som nu är klubbat? Dom motsäger sig ett hyresavtal som kan bli till en merkostnad för kommunen på 100 miljoner. Pengar som de rödgröna i stället vill använda till en framtida välfärd för alla inom vård, skola och omsorg. Se där en framsynt men väldigt diffus och svävande valfråga som förtjänar en rejäl genomlysning. Kommer de rödgröna att riva upp beslutet vid en eventuell valseger?

Även när det gäller byggandet av ett nytt äldreboende i Bräkne-Hoby vill Moderaterna att det ska uppföras med pengar från riskkapitalister. Sune Håkansson, Ronnebypartiet, har skrivit en insändare om detta. Han anklagar ordföranden i Vård- och omsorgsnämnden, Sara Blixt, m, för att ensam döma ut nuvarande lokaler på Lindebo för att ersättas med ett nytt äldreboende.

”Personalen har inte fört fram det omdömet, ej heller Kommunala pensionärsrådet, KPR,” skriver Håkansson.

”KPR har inte fått yttra sig i frågan. Sara Blixt verkar ha lagt KPR helt åt sidan. Ett enda sammanträde i år, påtalar Håkansson.

Jag har kollat sanningshalten i denna beskrivning, i varje fall punkten att KPR varken har fått yttra sig om äldreboendet i Bräkne-Hoby eller Johannishus.  Av KPR:s protokoll från den 7 april framgår följande:

” Anna Hinsäng, mark- och exploateringschef, informerar med en PowerPointpresentation om nybyggnationerna av vård- och omsorgsboenden som planeras i Johannishus och Bräkne-Hoby.

Diskussion förs angående att kommunala pensionärsrådet (KPR), som är en remissinstans, inte har fått yttra sig angående denna planering.

Deltar i debatten gör ordförande Sara Blixt (M), Jan-Erik Wildros (S), Eva Holmberg (SPF), Ingvar Svensson (SPF), Ulrik Lindqvist (PRO), Christel Svensson (SKPF) och Ingrid Karlsson (PRO).”

I insändarsvaret till Sune Håkansson svarar Sara Blixt, m:

”Nästa KPR är inplanerat i augusti så att KPR är nedlagt stämmer inte. Snarare skulle jag vilja säga att debatten i KPR är levande”.

Alltså hade Sune Håkansson rätt; KPR fick aldrig yttra sig innan beslutet om byggnation fattades i kommunfullmäktige.

Nu till denna bloggs rubrik: ” Politisk tydlighet efterfrågas”.

När Sara Blixt svarar på Sune Håkanssons insändare missar hon att till väljarna förklara vad KPR står för. Inte heller förklarar hon vad som åsyftas när hon skriver att Sune Håkansson varit ordförande respektive vice ordförande i åtta år. Först när hon undertecknar insändaren med sitt namn framgår att hon är ordförande för Vård – och omsorgsnämnden i Ronneby. Aha, det var det uppdraget hon menade att Håkansson tidigare haft!

Sara Blixt borde tydligt för läsarna/väljarna också ha klargjort att KPR är ett rådgivande organ och inte en nämnd. Det sorterar under Vård- och omsorgsnämnden och där återfinns bl a representanter från PRO, SPF och SKPF.

Läsarna – och väljarna – är värda tydlighet när politiker debatterar offentligt. I annat fall kan man lika gärna använda telefon eller e-post sig emellan. Inlägg blir, som i detta fall, helt obegripliga vilket redaktionen också borde ha påtalat.

Nu sitter vi mellan ”hötapparna” igen

Regeringen släpper, med stöd av Folkhälsomyndigheten, på restriktionerna när det gäller den pågående pandemin. Flertalet jublar över beskedet som träder i kraft den 29 september, men experter och anställda inom sjukvården har svårt att stämma in i den hyllningskören.

Experter, bl a smittskyddsläkaren i Blekinge, Bengt Wittesjö, anser att regeringens beslut kom alldeles för tidigt. I Malmö finns områden där endast 25 procent av befolkningen är vaccinerad. Dessutom har det kommit alarmerande signaler om att flera äldreboenden i landet har måst stängas på grund av nya utbrott. Personal som endast var till hälften vaccinerade har fört in smittan.

Så nu sitter vi som utgör den breda allmänheten och tvingas bete oss likt åsnan mellan hötapparna. Åsnan kunde inte välja hötapp och följden blev därför att den dog av hunger.

Med den liknelsen vill jag säga att vi också har två val att göra. Ska vi lita på regering och Folkhälsomyndigheten eller ska vi lita till experter som är obundna och fria? Håll med om att valet är svårt. För min del litar jag mer till experter som på nära håll inom sjukvården har följt processen. Jag kan inte fjärma mig från tanken att regeringen nu grovt har svikit den sjukhuspersonal som man tidigare har omhuldat och hyllat.

Naturligtvis borde regeringen ha satt press på den stora gruppen ovaccinerade som av skiftande skäl har struntat i att ta sitt samhällsansvar. Först när hela befolkningen är vaccinerad kan vi släppa på restriktionerna, borde budskapet ha varit.

Nu hör och läser jag i dag att det kan bli aktuellt med ett regelverk som riktar sig till ovaccinerade. Bra besked från Folkhälsomyndigheten men det regelverket borde ha varit på plats redan när regeringen kom med glädjebeskedet om slopade restriktioner.

Naturligtvis har myndigheten lyssnat in experters kritik men varför ska det hela tiden behövas långtgående protester och bevishänvisning för att rätta till uppenbara kunskapsluckor.

Kritik har också riktats mot regeringen som fått höra att det rör sig om populism och att starka grupper inom samhället har fått pressade politiker att agera snabbare än vad rutin och kunskap tillåter.

Jag vet och förstår att vaccinerade fullt ut (två sprutor) har ett bra skydd och inte behöver bli allvarligt sjuka eller dö. Men när smittan nu ännu en gång sprider sig i landet och tar sig in på äldreboenden på grund av bristfällig vaccinering hos personalen, ja, då har såväl Folkhälsomyndighet som regering handskats ovarsamt med ett virus som fortfarande gör sig gällande i vårt samhälle.

Senaste nytt om ”himmen” i Ronneby

Sune Håkansson, tidigare ordförande i dåtida äldrenämnden, fortsätter att för denna bloggs räkning granska äldrefrågorna i Ronneby kommun.

Ordet ”himmet” är lokal dialekt som Håkansson ogärna vill avstå ifrån. I dag är det den kommunala vården kontra privatägda Attendo han har studerat.

Attendos framgångar

” Attendos etablering har gett debatt om kommunens äldreomsorg. På sitt sätt kan Attendos framgångar, än så länge, ses som ett formidabelt underkännande av den kommunala verksamheten. Attendo öppnade i medio av juli. Idag har man 31 uthyrda lägenheter. Mer än hälften av inflyttningarna har gått till Attendo!

Det har varit känt att långt ifrån alla brukare är nöjda med den kommunala vården. Det är beklämmande att ynka 65 procent svarade ja på frågan: Är måltiderna som serveras på himmen alltid eller oftast en trevlig stund?

Min tolkning är att våra äldre helst inte vill flytta till himmet. Den egna villan kommer först, sedan en vanlig lägenhet, därefter trygghetsboende, medan himmet är det sista alternativet.

Kommunalt boende ratas

Likväl finns faktum. Aldrig har kommunen haft så många äldre, 85+. Aldrig har så få bott på de kommunala boendena som man gjorde före Attendos etablering.

År 2009 fanns det 348 platser, utöver korttidsboendena. Antalet 85+ var 835.

Vid midsommar i år fanns det 275 platser, antalet 85+ kringsvid 1010.

Innebörden är att trenden säger att kommunen tål 3,5 procent fler äldre per år, vid ett oförändrat antal platser.

Idag har kommunen 6 demensplatser lediga på Vidablick, plus 5 på Ågårdsbo. På Olsgården finns 4 lediga platser för somatisk vård. Aldrig har kommunen haft så många lediga platser!

Attendo har fortfarande lediga platser, mest demensboende. Antingen kommunen eller Attendo torde få ändra på mixen, det finns på tok för många demensplatser.

Ge effekter på sikt

Äldreomsorgen kostar avsevärt mer än budget, några tiotal miljoner kronor. ”Lär av de privata aktörerna” säger kommunalrådet. Troligen är det därifrån uttalandet från nämnden kommer. ”att personalstyrkan minskas ger effekter på sikt”, skriver man. Attendo, med moderna lokaler kan göra så. Kan kommunen?

Ordförande Lund har antytt att det skall bli svårare att få flytta in på himmet. Det kan spara en del, och är möjligt om våra äldre får mer hjälp i den ordinarie bostaden, alternativt plats på trygghetsboende.

För kommunen gäller att man får betala kringsvid 3000 kronor per dygn till Attendo, ty så mycket kostar den kommunala vården. Om Attendeo, exempelvis genom lägre bemanning, kan hålla nere kostnaderna, blir det vinst.

För kommunen är det svåra problemet att få ner kostnaderna när man har tomma platser. Vad gör man med personalen? Det kommer att kosta kommunen miljoner kronor att ha tomma platser.

Av visst intresse är att minst fyra av Attendos brukare kommer från andra kommuner. Kostnad för kommunen minst 2 miljoner per år. Detta är omsorgens dilemma. Bra vård drar till sig brukare från andra kommuner. Här fungerar inte statsbidragssystemet.

Jag saknar pensionärsorganisationernas röster i debatten.”

Sune Håkansson

Ronneby utan visioner för äldreboende

DSC04211

Fullmäktige i Ronneby genomförde i går kväll (torsdag 27.8) sin andra temadebatt i något som ska ses som ett försök att mer grundligt diskutera ett ämne. I går kväll var programpunkten ”Äldre och boende”.

Efter att jag lyssnat på de drygt timslånga samtalen måste jag konstatera att ledamöterna i Ronnebys fullmäktige har små krav på hur en debatt ska vara för att vara konstruktiv och givande för lyssnaren.

I stället för att berätta om konkreta mål för äldres boende i Ronneby kommun utmynnade inläggen i en ytterst teknisk debatt om Ronnebyhus avkastningskrav på 5,9 procent.

Sune Håkansson, Ronnebypartiet och ordförande i Äldrenämnden, hade ingen lyckad start som inledare. Luften gick ur temadebatten redan i första meningen när Håkansson förklarade att i nämnden har inte de äldres boende diskuterats!!

Däremot fick vi veta att Ronneby aldrig har haft så många 85 + som i dag och fler kommer dom att bli, förklarade Håkansson som betonade att man vill eftersträva högsta möjliga valmöjlighet för de äldre att välja boende. Ett tämligen ofarligt löfte när det visade sig att det inte finns så många boenden att välja mellan.

Sune Håkansson nämnde dock några exempel utan att ha konkreta krav. Det gäller Lindebo i Bräkne-Hoby som skulle kunna utökas med ett 30-tal platser efter tillbyggnad. När det gäller trygghetsboende har man också efter diskussioner i kommunala pensionärsrådet pekat ut Kallinge som en framtida byggplats.

Så långt som till konkreta byggplaner för äldres boende har man ännu inte kommit. En långsam utredning ligger och skvalpar men ännu har den inte nått fram till kommunstyrelsen. Av samtalen framgick att man egentligen inte har någon samlad bild av ett framtida behov av äldres boende.

Malin

Johan Sandberg, moderat och ordförande i Ronnebyhus, förklarade efter ett långt inledande datastrul just svårigheten att planera. Inte minst det nybyggda trygghetsboendet i Espedalen har visat hur svår den s k marknaden är på detta område.

Av 46 intresserade var det endast 10 som gick i mål med en nybyggd lägenhet som resultat. Många reagerar för höga hyror som naturligtvis hänger samman med höga byggkostnader.

Ronny Pettersson, vänstern och vice ordförande i Ronnebyhus, betonade kostnadsfrågan och sa:

-Byggkostnaden är densamma om det byggs i Stockholm eller här i Ronneby och tro inte att det blir billigare, var hans förklaring. Byggkostnaden för en lägenhet ligger på 1,7 miljoner kronor.

Det var först när Ronny Pettersson tog till orda som det blev något som kan liknas vid debatt. Han var besviken på Äldrenämnden för att inte ha diskuterat äldres boendefrågor och jag kunde ana en stor förvåning över detta.

Pettersson var också på tå när han förkunnade att det kanske ska vara Ronnebyhus som också bygger framtida bostadsrätter. Detta på grund av att några talare nämnt ordet valfrihet i sina vaga inlägg som mest handlade om oprecisa drömmar.