Nu sitter vi mellan ”hötapparna” igen

Regeringen släpper, med stöd av Folkhälsomyndigheten, på restriktionerna när det gäller den pågående pandemin. Flertalet jublar över beskedet som träder i kraft den 29 september, men experter och anställda inom sjukvården har svårt att stämma in i den hyllningskören.

Experter, bl a smittskyddsläkaren i Blekinge, Bengt Wittesjö, anser att regeringens beslut kom alldeles för tidigt. I Malmö finns områden där endast 25 procent av befolkningen är vaccinerad. Dessutom har det kommit alarmerande signaler om att flera äldreboenden i landet har måst stängas på grund av nya utbrott. Personal som endast var till hälften vaccinerade har fört in smittan.

Så nu sitter vi som utgör den breda allmänheten och tvingas bete oss likt åsnan mellan hötapparna. Åsnan kunde inte välja hötapp och följden blev därför att den dog av hunger.

Med den liknelsen vill jag säga att vi också har två val att göra. Ska vi lita på regering och Folkhälsomyndigheten eller ska vi lita till experter som är obundna och fria? Håll med om att valet är svårt. För min del litar jag mer till experter som på nära håll inom sjukvården har följt processen. Jag kan inte fjärma mig från tanken att regeringen nu grovt har svikit den sjukhuspersonal som man tidigare har omhuldat och hyllat.

Naturligtvis borde regeringen ha satt press på den stora gruppen ovaccinerade som av skiftande skäl har struntat i att ta sitt samhällsansvar. Först när hela befolkningen är vaccinerad kan vi släppa på restriktionerna, borde budskapet ha varit.

Nu hör och läser jag i dag att det kan bli aktuellt med ett regelverk som riktar sig till ovaccinerade. Bra besked från Folkhälsomyndigheten men det regelverket borde ha varit på plats redan när regeringen kom med glädjebeskedet om slopade restriktioner.

Naturligtvis har myndigheten lyssnat in experters kritik men varför ska det hela tiden behövas långtgående protester och bevishänvisning för att rätta till uppenbara kunskapsluckor.

Kritik har också riktats mot regeringen som fått höra att det rör sig om populism och att starka grupper inom samhället har fått pressade politiker att agera snabbare än vad rutin och kunskap tillåter.

Jag vet och förstår att vaccinerade fullt ut (två sprutor) har ett bra skydd och inte behöver bli allvarligt sjuka eller dö. Men när smittan nu ännu en gång sprider sig i landet och tar sig in på äldreboenden på grund av bristfällig vaccinering hos personalen, ja, då har såväl Folkhälsomyndighet som regering handskats ovarsamt med ett virus som fortfarande gör sig gällande i vårt samhälle.

Senaste nytt om ”himmen” i Ronneby

Sune Håkansson, tidigare ordförande i dåtida äldrenämnden, fortsätter att för denna bloggs räkning granska äldrefrågorna i Ronneby kommun.

Ordet ”himmet” är lokal dialekt som Håkansson ogärna vill avstå ifrån. I dag är det den kommunala vården kontra privatägda Attendo han har studerat.

Attendos framgångar

” Attendos etablering har gett debatt om kommunens äldreomsorg. På sitt sätt kan Attendos framgångar, än så länge, ses som ett formidabelt underkännande av den kommunala verksamheten. Attendo öppnade i medio av juli. Idag har man 31 uthyrda lägenheter. Mer än hälften av inflyttningarna har gått till Attendo!

Det har varit känt att långt ifrån alla brukare är nöjda med den kommunala vården. Det är beklämmande att ynka 65 procent svarade ja på frågan: Är måltiderna som serveras på himmen alltid eller oftast en trevlig stund?

Min tolkning är att våra äldre helst inte vill flytta till himmet. Den egna villan kommer först, sedan en vanlig lägenhet, därefter trygghetsboende, medan himmet är det sista alternativet.

Kommunalt boende ratas

Likväl finns faktum. Aldrig har kommunen haft så många äldre, 85+. Aldrig har så få bott på de kommunala boendena som man gjorde före Attendos etablering.

År 2009 fanns det 348 platser, utöver korttidsboendena. Antalet 85+ var 835.

Vid midsommar i år fanns det 275 platser, antalet 85+ kringsvid 1010.

Innebörden är att trenden säger att kommunen tål 3,5 procent fler äldre per år, vid ett oförändrat antal platser.

Idag har kommunen 6 demensplatser lediga på Vidablick, plus 5 på Ågårdsbo. På Olsgården finns 4 lediga platser för somatisk vård. Aldrig har kommunen haft så många lediga platser!

Attendo har fortfarande lediga platser, mest demensboende. Antingen kommunen eller Attendo torde få ändra på mixen, det finns på tok för många demensplatser.

Ge effekter på sikt

Äldreomsorgen kostar avsevärt mer än budget, några tiotal miljoner kronor. ”Lär av de privata aktörerna” säger kommunalrådet. Troligen är det därifrån uttalandet från nämnden kommer. ”att personalstyrkan minskas ger effekter på sikt”, skriver man. Attendo, med moderna lokaler kan göra så. Kan kommunen?

Ordförande Lund har antytt att det skall bli svårare att få flytta in på himmet. Det kan spara en del, och är möjligt om våra äldre får mer hjälp i den ordinarie bostaden, alternativt plats på trygghetsboende.

För kommunen gäller att man får betala kringsvid 3000 kronor per dygn till Attendo, ty så mycket kostar den kommunala vården. Om Attendeo, exempelvis genom lägre bemanning, kan hålla nere kostnaderna, blir det vinst.

För kommunen är det svåra problemet att få ner kostnaderna när man har tomma platser. Vad gör man med personalen? Det kommer att kosta kommunen miljoner kronor att ha tomma platser.

Av visst intresse är att minst fyra av Attendos brukare kommer från andra kommuner. Kostnad för kommunen minst 2 miljoner per år. Detta är omsorgens dilemma. Bra vård drar till sig brukare från andra kommuner. Här fungerar inte statsbidragssystemet.

Jag saknar pensionärsorganisationernas röster i debatten.”

Sune Håkansson

Ronneby utan visioner för äldreboende

DSC04211

Fullmäktige i Ronneby genomförde i går kväll (torsdag 27.8) sin andra temadebatt i något som ska ses som ett försök att mer grundligt diskutera ett ämne. I går kväll var programpunkten ”Äldre och boende”.

Efter att jag lyssnat på de drygt timslånga samtalen måste jag konstatera att ledamöterna i Ronnebys fullmäktige har små krav på hur en debatt ska vara för att vara konstruktiv och givande för lyssnaren.

I stället för att berätta om konkreta mål för äldres boende i Ronneby kommun utmynnade inläggen i en ytterst teknisk debatt om Ronnebyhus avkastningskrav på 5,9 procent.

Sune Håkansson, Ronnebypartiet och ordförande i Äldrenämnden, hade ingen lyckad start som inledare. Luften gick ur temadebatten redan i första meningen när Håkansson förklarade att i nämnden har inte de äldres boende diskuterats!!

Däremot fick vi veta att Ronneby aldrig har haft så många 85 + som i dag och fler kommer dom att bli, förklarade Håkansson som betonade att man vill eftersträva högsta möjliga valmöjlighet för de äldre att välja boende. Ett tämligen ofarligt löfte när det visade sig att det inte finns så många boenden att välja mellan.

Sune Håkansson nämnde dock några exempel utan att ha konkreta krav. Det gäller Lindebo i Bräkne-Hoby som skulle kunna utökas med ett 30-tal platser efter tillbyggnad. När det gäller trygghetsboende har man också efter diskussioner i kommunala pensionärsrådet pekat ut Kallinge som en framtida byggplats.

Så långt som till konkreta byggplaner för äldres boende har man ännu inte kommit. En långsam utredning ligger och skvalpar men ännu har den inte nått fram till kommunstyrelsen. Av samtalen framgick att man egentligen inte har någon samlad bild av ett framtida behov av äldres boende.

Malin

Johan Sandberg, moderat och ordförande i Ronnebyhus, förklarade efter ett långt inledande datastrul just svårigheten att planera. Inte minst det nybyggda trygghetsboendet i Espedalen har visat hur svår den s k marknaden är på detta område.

Av 46 intresserade var det endast 10 som gick i mål med en nybyggd lägenhet som resultat. Många reagerar för höga hyror som naturligtvis hänger samman med höga byggkostnader.

Ronny Pettersson, vänstern och vice ordförande i Ronnebyhus, betonade kostnadsfrågan och sa:

-Byggkostnaden är densamma om det byggs i Stockholm eller här i Ronneby och tro inte att det blir billigare, var hans förklaring. Byggkostnaden för en lägenhet ligger på 1,7 miljoner kronor.

Det var först när Ronny Pettersson tog till orda som det blev något som kan liknas vid debatt. Han var besviken på Äldrenämnden för att inte ha diskuterat äldres boendefrågor och jag kunde ana en stor förvåning över detta.

Pettersson var också på tå när han förkunnade att det kanske ska vara Ronnebyhus som också bygger framtida bostadsrätter. Detta på grund av att några talare nämnt ordet valfrihet i sina vaga inlägg som mest handlade om oprecisa drömmar.