Pampigaste huset i Kallinge

När såväl Blekinge Läns Tidning som Sydöstran nu har berättat att det anrika brukskontoret i Kallinge ska bevaras och moderniseras till kontorshotell blir i varje fall jag extra glad. Glad också över att Jens Svensson på Sydöstran och jag tycks vara överens om hur pampig byggnaden är. Han kallar den för ”Kallinges pampigaste byggnad” medan jag beskriver den som ”Pampigaste huset i Kallinge”.

Jag beskrev byggnaden i min blogg den 6 februari 2020 och jag passar på att bjuda på en befogad repris eftersom byggnaden nu är föremål för en uppgradering. Bättre kontorshotell kan man inte finna. Det blir unikt för Kallinge och det är ägaren, kommunala industribolaget ABRI som ska stå för ombyggnaden.

Tag del av reprisen:

Det händer att jag ibland ställs inför utmaningar. Trevliga utmaningar som innebär att det s k arkivet dammas av ännu en gång.

Jag tror att det var journalisten Christian Hylse på BLT, med stark knytning till Kallinge, som ställde en fråga på Facebook om Kockums kontorsbyggnad i Kallinge. Frågan är intressant och högst berättigad eftersom byggnaden redan utvändigt sticker ut i den mångåriga industriella miljön.

Kontorsbyggnaden, som var Kockumverkens huvudkontor, uppfördes 1918. Det ritades av arkitekten Torben Grut som under sin verksamhet i Stockholm från 1903 och fram till 1920-talet ansågs vara en av sin generations ledande arkitekter i Sverige.

Redan på detta stadium börjar man ana storheten med byggnaden. Än mer förstärks detta intryck när man vet att Torben Grut också står bakom byggnader som Sollidens slott på Öland (1906), Stockholms stadion (1910-1912) men även Villa Wallenberg (1914). Han ritade också ett stort antal kyrkor vilket kan avspeglas när man väl kommer in i Kockums gamla kontorsbyggnad i tre våningsplan.

Tar man trappan ner till bottenplanet av byggnaden är det taket man ska syna extra noga. Där återfinns vackra kryssvalv, även kallat korsvalv, som annars mestadels kan ses i kyrkor och rådhusbyggnader.

Väggar och golv är här beklädda med marmor vilket ger intryck av storhet och makt. Även andra våningen, entrèplanet, bär samma stiliga signum.

På översta våningen fanns förr inköpsavdelning och bokföring och här huserade också företagets kamrer.

På andra våningen fanns direktionen med styrelserum och försäljningsavdelning. Här fanns också korrespondensavdelningen med kvinnliga sekreterare som skrev ut brev åt chefer och försäljningsavdelning.

Den lilla ”kiosken” användes förr som telefonväxel och senare reception.

På bottenplanet fanns bl a kassa, lagerbokföring och orderutskrivare. Personalchefen var placerad här jämte ett arkiv som också skulle fungera som skyddsrum.

På södersidan av kontorsbyggnaden, se bild, var hela fasaden täckt av vackert vildvin. Med andra ord pampigt och vackert även utomhus.

Så var ordningen på 1960-talet när jag klev in där som nyanställd iklädd vit skjorta och slips, vilket var anbefallt. Stiligt hus och därmed anpassad klädsel.

Jag är ingen expert men givetvis måste detta vara ett hus av stort kulturellt värde. Även den pampiga entrédörren har hängt med genom åren.

Torben Andreas Grut, född 2 juni 1871 i Tuns socken, död 24 december 1945 i Frederiksberg i Danmark, var en svensk arkitekt. Grut betraktades under sin verksamhet i Stockholm från 1903 till och med 1920-talet som en av sin generations ledande arkitekter.

Ronneby sparar mer än 100 miljoner

Det var den 30 mars i år som fullmäktige i Ronneby debatterade och samtidigt slog rekord i antal att-satser när framtidens skolorganisation beslutades. En av lokaltidningarna gav debatten titeln ”Striden om attsatserna”. Skulle det vara 13, 22 eller rent av 24 att-satser. Efter en maratondebatt där man bl a två gånger voterade om ajournering enades man om 21 att-satser. Några av de viktigaste kan du ta del av längre ner i detta blogginlägg.

Resultatet av denna märkliga och uppmärksammade debatt blev att två nya centralskolor och två nya förskolor ska byggas. På Snäckebacksskolan påbörjas byggnationen 2018 och Skogsgårdsskolan rivs 2020 där en ny skola därefter ska uppföras.

Men nu ett antal månader senare sägs skolchefen Tommy Ahlquist ha tänkt om i sin planering. Den viktigaste delen är att låta det kommunala aktiebolaget Ronneby Industrifastigheter (ABRI) bygga om sina lediga lokaler i kvarteret Svarven (f d Orbit One) till en 4 – 9-skola. En sådan kan stå färdig till hösten 2019. Därigenom kan investeringskostnaderna minskas med mer än 100 miljoner kronor.

Skolchefens nya tankegångar är nu på väg att förankras i de politiska partierna. Därefter behövs nya beslut inom olika instanser. Slutgiltigt beslut behöver tas i kommunfullmäktige redan i september med hopp om en icke upprepad kaosartad debatt.

Nedanför kan du ta del av några av de 21 att-satserna men också hur ABRI i dag beskriver de lokaler som nu kan bli en av Ronnebys nya skolor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastigheten är en industribyggnad med flexibla användningsområden. I lokalen finns höglager,verksamhetslokaler, kontor, entresolplan, matsal, konferensrum, omklädningsrum mm. Lokalen och kontoren är ljusa och fräscha med ett härligt ljusinsläpp från takfönster. Fastigheten ligger centralt i Ronneby kommun, samtidigt som närheten till E22 är bara några minuter därifrån.

Fantastiskt fin lokal på 5 374kvm med högt i tak. Fastigheten har ett höglager, en stor verksamhetslokal, en mindre verksamhetslokal med tillhörande entresolplan. På entresolplanet finns kontor och konferensrum.

På övre plan finns 2 st matsalar, omklädningsrum, duschutrymmen, teknikrum, kontor och konferensrum. På nedre plan finns ett stort kapprum, flertal kontor, reception, konferensrum och verksamhetslokalerna. Hiss finns i fastigheten. 3 lastportar med vädertätning, 1 lastport i markplan.

Under 2016 skedde en omfattande renovering. Taket byttes ut och fasaden målades om. Samtliga fönster byttes 2013. Invändigt är samtliga miljöer ljusa och fräscha. Fastigheten är i mycket fint skick.

 

 

Blekinge har inte råd säga nej

Det erbjudande som eniga (?) politiker i Ronneby i eftermiddag har presenterat och som riktas till landstingsstyrelsen har Blekinge inte råd att tacka nej till. Den viljeinriktning som har klubbats i landstingsfullmäktige är inget annat än just en viljeinriktning.

Den urusla ekonomi som nästan dagligen presenteras för skattebetalarna går naturligtvis ensidigt ut över patienterna men också anställda som tvingas se verksamheter skäras ner. Jag tänker inte bara på vad som håller på att ske vid sjukhuset i Karlshamn utan också vad man upptäcker när man nu har börjat lappa och laga vid sjukhuset i Karlskrona.

Att lappa och laga innebär ytterligare kostnader som har fått allt fler landstingspolitiker att tveka till inriktningsbeslutet.

-Tiden talar för att ett nytt sjukhus måste byggas och det ur såväl ekonomi- miljö och effektivitetskrav, betonade kommunalrådet Roger Fredriksson,m, vid presskonferensen.

Under presentationen framhölls också:

”Ett nytt sjukhus centralt placerat mitt i länet, ger goda förutsättningar till ett hållbart miljösmart sjukhus. Den geografiska placeringen, i närheten av länets demografiska mittpunkt, och i direkt anslutning till länets pulsåder E22 samt dess närhet till järnvägen ger optimala förutsättningar för patienter och anhöriga från hela länet att nå sjukhuset på kort tid. Byggandet av ett nytt sjukhus ger utomordentliga förutsättningar att vara miljösmart vid valet av byggnadsmaterial samtidigt som energianvändningen kan minimeras. Patientmiljön blir av högsta standard då ett nytt sjukhus erbjuder alla patienter ett eget rum med toalett och dusch. En vårdmiljö som ger förutsättningar till såväl integritet, respekt och inte minst hög hygienstandard.”

I Ronneby kommun har man räknat på samma sätt som landstinget vilket innebär att byggkoistnaden stannar vid 4,5 miljarder kronor. För detta får man 13 huskroppar med sju våningar på 135 000 kvadratmeter. Det finns plats för 2200 p-platser och det finns planer för ett nytt resecentrum i nära kontakt med det tilltänkta sjukhuset. Gångavståndet från tåg till sjukhus blir likvärdigt med det som i dag gäller vid Bergåsa.

Effektivt ocvh ekonomiskt

”En koncentration av sjukhusverksamheten till ett sjukhus i länet ger samordningsvinster såväl personalmässigt som utrustnings- och lokalmässigt. Ett sjukhus för länet innebär ett effektivt användande av personal samtidigt som patienter inte behöver transporteras mellan olika vårdinrättningar i samma utsträckning som för närvarande.

En koncentration av sjukhusverksamheten till ett sjukhus i länet innebär att dagens dubblering av flera funktioner såsom laboratorier, sjukgymnastik, matsalar med flera undviks. Det ger också förutsättningar till effektivare utnyttjande av såväl lokaler som medicinteknisk utrustning. Exempelvis kan antalet operationssalar och röntgenlaboratorier minskas jämfört med idag. Ett nytt modernt energismart sjukhus i länet innebär betydande minskning av energikostnaderna.”

Vid presskonferensen deltog Ronny Pettersson i sin egenskap av expert och boende i Ronneby. Han är inte längre knuten till någon utredning kring sjukhusfrågan annat än vad han tidigare presenterat i en utredning som tidigt ratades av landstingets ledning men som nu aktualiseras av eniga politiker i Ronneby.

Det är kommunala industribolaget ABRI som har arbetat fram underlaget och som nu presenterades av dess vd, Dennis Robérteus. Samtliga gruppledare så när som Ronnebypartiets, Anna Carlbrant, närvarade.

Bilder kan du ta del av i blogginlägget nedan.