Sölve Mattsson – bandyns idealist

Jag har upplevt bandymål sjunka genom isen i pågående seriematcher. Jag har sett böljande isar under bandyspelares seriekrigande. Jag har inte utan rädsla varit vittne till att hörnläggningar i bandy fått avbrytas på grund av sviktande is när lagen samlats framför målet.

Inte minst har jag förvånats över bandyfolkets tålamod och uthållighet i att genom årtionden vara hänvisade till vädrets makter. När frågan om uppgivenhet har ställts har svaret varit ensidigt och med kraft uttalat:

-Bandyn i Blekinge kan ingen ta död på. Bandyfolket är ett segt släkte. Vi kommer aldrig att ge upp!

Dessa repliker har han genom åren uttalat tusentals gånger. Lika ofta har han envist upprepat:

-Bygg en konstfrusen bandybana!

Dessa klingande och välkända repliker kan jag fortfarande höra i mitt inre när jag och många andra hängivna bandyvänner har tvingats konstatera att bandysportens främste förespråkare har lämnat jordelivet.

Sölve Mattsson i Ronneby vigde hela sitt långa aktiva liv åt bandysporten. Han var bandyn trogen in i det sista. Här tillsammans med en annan FBK-veteran, Nils ”Dulla” Svensson.

Sölve föddes 16 november 1930 och avled den 17 juli 2018. Sina ledarkrafter har han troget ägnat Fredriksbergs BK och Blekinge Bandyförbund men lite fotboll blev det i unga år.

Han har genom åren i rubrikform begåvats med ett stort antal titlar. Några av dem:

 ” Bandyns ”Grand old man”. ”Mr. Bandy med rötter i fotbollen.” ” Bandylegendaren.” ”Har personifierat bandyn i Ronneby.”

Naturligtvis har en bandysportens veteran som Sölve Mattsson också fått motta många utmärkelser för sina ledarinsatser. Här några av de tyngsta:

1987 Årets ledare, pris utdelat av Blekinge IF och ABF. 1989 Kungapokalen, ovanlig utmärkelse från Svenska Bandyförbundet och 1993 Riksidrottsförbundets förtjänsttecken i guld.

Han valdes in i Fredriksbergs styrelse redan som ung och där blev han till mångas glädje kvar åtskilliga år. Han var själv aktiv bandyspelare fram till 1960 då han valde att helt ägna sig åt ledarskap. Revisor och styrelseledamot sedan 1950. Ordförande från 1966 – 2007, i 41 år. Utnämnd till hedersordförande från juli 2007. Lagledare 1972 – 1989. Sina krafter ägnade han också åt Blekinge Bandyförbund. Han hade uppdrag där från 1965 och valdes till dess ordförande 1989.

Jag kan fortfarande se Sölve framför mig knycka på nacken och vresigt utbrista:

-Vi måste få en konstfrusen bandybana. Det måste vara vår tur någon gång.

Han och övriga bandyvänner fick vänta länge, drygt 60 år innan den konstfrusna bandybanan var ett faktum. Sölve hann uppleva tillblivelsen 2011 och han var naturligtvis en självklar hedersgäst på plats när banan invigdes en februaridag 2012.

Bandysporten i Blekinge har genom åren genomlidit många kriser. Det var Sölve medveten om men han upprepade envist:

”Vi är de sista entusiasterna. Bandysporten ska ingen kunna ta död på.”

Att bandysporten t o m skulle överleva Sölve Mattsson själv var hans önskan och han blev till slut bönhörd. Tack Sölve för många inspirerande möten genom åren. Vi är många som har anledning att beundra och tacka för dina insatser.

Nu fick vi så att vi nästan teg

För några år sedan när vi upplevde en värmebölja som varade i två dagar investerade jag i en fläkt. Ett köp jag inte har behövt ångra. Ja, lite tveksam till utgiften var jag nog ändå i fjol somras. Ni minns säkert – sommaren som rann bort.

I år har fläkten gått på högvarv och investeringen har känts riktigt bra, inte minst när nyheten redan i ett tidigt skede kom att ingen fläkt fanns att uppbringa i handeln. Alla var slut och inga fanns att hämta hos tillverkarna.

Det är i sådana smärtsamma ögonblick som krisreaktionen eller det fulla traumat infinner sig. Det gjorde det också, men bara för vissa. Allt för få insåg vidden av vad vi hade att vänta och vad framtiden ruvar på för prövningar.

Vi nordbor är vana vid att en värmebölja varar några dagar för så har det alltid varit. Men årets sommar har inte varit som andra somrar. Trots att juli månad ännu inte riktigt är till ända påstår SMHI att juli månad har varit den varmaste på 260 år!! Mätningarna startade i Stockholm 1756.

Nästan varje sommar har vi svenskar, ja, säkert mer eller mindre alla nordbor, klagat på vädret. För kallt, blåsigt och regnigt. Men i år fick vi så att vi nästan teg. Jag säger nästan, för den långvariga megavärmen, som ska ta några ytterligare kliv uppåt denna vecka, har naturligtvis utlöst ett ramaskri från såväl pålästa som helt urblåsta hjärnor.

Jag orkar inte ens referera till de värsta, trots att fläkten gör underverk bakom min rygg. Klimatförnekarna kröp snabbt ut ur sina hålor för att inte tala om de som på fullt allvar, tydligen och tyvärr, ansåg att merparten av alla fasansfulla skogsbränder är ett resultat av icke handlingskraftiga politiker som inte velat eller kunnat förutspå den klimatpåverkan som vi har varnats för.

Jag tror att många denna sommar har fått sig en ordentlig tankeställare. Man borde i varje fall ha skänkt miljön en tanke på vad vi människor har ställt till med. Men jag är långt ifrån övertygad. Inte alls övertygad att alla går att övertyga.

Vi kan ta det här med engångsgrillarna. De tog aldrig slut och de användes flitigt även där de inte borde få finnas, nämligen i naturen. I flera fall har det visat sig att just engångsgrillars användning har orsakat flera skogsbränder.

Vi svenskar måste efter denna sommar lära oss att – DET ÄR ALLVAR NU!! Varningar är till för att efterlevas. Vi måste lyssna, läsa och lära.

Det som nu sker med våra skogar är en katastrof utom alla tänkbara scenarier. Vår skog är en av våra viktigaste och betydelsefullaste tillgångar. Att inte värna den är för mig helt obegripligt.

Naturligtvis har rekordbränderna utlöst politiska aktiviteter, men inte på det sätt man borde ha kunnat förvänta sig. Nuvarande regering blev snabbt skottavla för övriga partiers kritik. Men vad har de själva åstadkommit? Vi i Sverige är världsbäst på att klaga och ifrågasätta åtgärder först när skadan redan är skedd.

Jag kan inte föreställa mig att jag skulle vara ensam i mina tankar och förundran över varför ansvariga politiker (och då menar jag alla partier) inte har tagit larmsignalerna på allvar. Det är en sak att snacka, en helt annan att åtgärda och möjliggöra resurser. Nu behöver inte årets rekordlånga megavärme vara resultatet av miljöpåverkan, anser vissa experter. Oavsett vilket borde väl ändå ett land som Sverige med stora skogstillgångar ha varit betydligt mer förberett.

Experter är i dag överens om att det på åtskilliga punkter har brustit i den nationella samordningen i samband med bränderna. Notan för ödeläggelsen är ännu inte utfärdad, bränderna fortsätter med oförminskad kraft, men har redan nått miljardgränsen när det gäller förstörd skog. Därtill kommer alla inhemska och utländska räddningsinsatser.

Inte heller vill jag frita någon i detta land bosatt person det ansvar som måste åvila oss alla. Dom eldningsförbud som nu har införts i landet är självklara åtgärder. Vi har vaknat och nästan fått våra munnar tilltäppta. Men bara nästan.

Bollen är rund och blågul

När man som jag är senior har veckodagarna numera ingen större betydelse. Jag gör vad jag vill och vill jag någon dag bara ta det lugnt i hängmattan med en bok, ja, då blir det så.

Förr var lördagen förknippad med fotboll. Engelsk fotboll och man kunde själv inte välja match. I dag är det fotbollslördag och mycket talar för att det kan bli en lördag som för alltid skrivs in i idrottens historiebok.

Sverige ställs mot England i världsmästerskapets kvartsfinal. Mycket talar för en svensk seger om vårt redan hyllade försvar håller samma kvalitet som tidigare. Men i dag rullar också allsvenskan igång med bl a mötet Sirius/MFF. Svårt val?! Nej, i dag måste naturligtvis de allsvenska lagen förlåta vårt svek.

I år är sommaren extra solig och nu är det fullt fokus på Granqvist och co som gäller.

För svensk del har det varit ett tämligen egendomligt världsmästerskap. Flertalet svenskar, inte minst experterna, hade inga förväntningar alls. Sverige hamnade i VM mer eller mindre av en slump, ansåg många efter ett halvdåligt kval.

”Sverige slås ut redan i gruppspelet.” Mot detta självklara ville ingen protestera. Ledande politiker hade därför ingen svårighet med att snabbt konstatera att man tänkte bojkotta detta VM. Detta inte minst som en markering mot arrangörslandet Ryssland.

Men så inträffade det oväntade. Sverige med Janne och Granqvist i spetsen ville annorlunda. I det läget var politikerna plötsligt lite offside. Med Sveriges framgångar var det plötsligt politiskt gångbart att hylla svenska landslaget, ja, t o m resa till Ryssland för att om möjligt visas upp på bild tillsammans med en lagmedlem. Det är ju valår. Då är allt förhandlingsbart, som Miljöpartiet påstod efter förra valet.

Svensken i framgång är blå/gul så det bara stänker. I motgång bedrövligt svikande. I dag berättar rikstidningarna att Janne Andersson är jordnära och älskar varm korv med bröd. Nu är det svenskt på riktigt. Det kan inte bli större.

Nu i dag står storbildsskärmarna nästan lika tätt som granskogen. Härligt!! Dessutom går affärerna lysande. Ölen flödar och är nästan lika hotad som vårt dricksvatten när det gäller tillgång.

Men låt oss ha en riktigt framgångsrik fotbollslördag. Jag tror att MFF vinner! (Matchen tidigarelagd. Start klockan 13).

Nu kör vi! Sverige har världens bästa försvar. Det anser även senioren Svennis. Han bör veta.

Matchen kan starta. Jag är beredd!

Kan kristider rädda papperstidningen?

Efter att jag har studerat viktig information i kristid då och nu slås jag av hur underskattad papperstidningen är i dagsläget.

Det saknar betydelse om det är riks- eller lokaltidning. De är lika gångbara. Det viktiga är att det är papper och trycksvärta.

Under andra världskriget spelade papperstidningen en stor roll och den skulle vara så stor som möjligt för att användbarheten skulle bli så fullödig som möjligt. I årets skrift riktad till Sveriges invånare, ”Om krisen eller kriget kommer”, nämns inte ens papperstidningen.

Betydligt bättre informerades allmänheten i en liten och behändig bok utgiven av Åhlén & Åkerlunds boktryckeri 1942. Boken kostade 85 öre och innehöll goda råd och recept för att man skulle leva gott och riktigt på kristidens kuponger. I boken heter det:

”Förr trodde man att det betydde förargelse och fattigdom att använda tidningspapper i hushållet, i synnerhet till torkning, men i dessa kristider har vi fått en helt annan syn på saken. Nu är tidningspapperet vår alldeles speciella vän. Det hjälper oss att ersätta bränsle och kläder, handdukar och tvättmedel, ja, det kan faktiskt användas vid alla tillfällen i det dagliga livet.”

Efter denna inledning ges handfasta tips på tidningspapperets användbarhet.

”För den som bor i staden och inte har modern våning med sopnedkast kan det vara lämpligt att klä sophinken med tidningspapper. När man sedan vill bli av med soporna viker man ihop hela innehållet som ett paket och bär det med sig nästa gång man har ett ärende ut”

”Vill man ha en flaska rengjord är enklaste sättet att beta sönder tidningspapper i småbitar och stoppa ned det i flaskan jämte lite vatten. Sen är det bara att skaka till flaskan blir ren.”

Även matsilvret kan räddas av det otroliga tidningspapperet.

”Alla knivar av rostfritt stål må bäst av att bara sköljas i hett vatten utan såpa och sen gnidas med tidningspapper. De blir blanka tvärt.”

”När man skär lök eller annat med förskäraren och vill ha den ren och luktfri efteråt, gnid av den på tidningspapper. Hettar man upp kniven samtidigt går det ännu fortare.”

”Vid all fönstertvättning är tidningspapper det bästa för torkning och gnidning.”

Tidningspapper är dessutom ovärderligt för koklådan. En kastrull med tidningspapper håller maten varm.”

”Om vintern är kall och man inte har tillräckligt på sig är det bara att stoppa en tidning innanför tröjan eller västen.”

Sönderrivet och i vatten uppblött tidningspapper som kramats hårt ihop till knytnävsstora bollar brinner efter torkning som utmärkta briketter.”

Goda råd till allmänheten 1942. Papperstidningen är således i dagens tekniska samhälle djupt underskattad när det gäller såväl användningsområde som informationskälla.

Berättarfest med skogsbrand

Kvällssolen letar sig in i lokalens skrymslen. En envis geting försöker finna friheten men stöter på problem i panoramaglaset. Lokalen välfylld av förväntansfulla besökare som vällustigt låter sig behagas av sommarpräglade smårätter.

Kvällens sångartist gör sig redo med ryggen vänd mot sommarmotivet utanför. När hon presenterar sig rullar röda och gröna tankbilar förbi på byvägen intill husväggen. På kort avstånd rasar en skogsbrand som stoppar tåg och annan trafik.

Såväl räddningstjänst som insats från flygflottiljen förstärkt med brandflyg i form av helikopter bekämpar en hastigt uppflammad skogsbrand intill väg och järnväg, men vi i lokalen känner oss trygga.

En typisk bild av årets sommar i Blekinge. Naturligtvis också en sommar med ”Berättarfest”. Vi är samlade i Äggabodens festlokal i Gärestad. Årets upplaga av ”Berättarfesten” ska invigas med musik och sång men också med tävlingen ”Berättarslam”. Fyra våghalsade berättare ska göra upp om platserna i årets lilla distriktsmästerskap i muntligt berättande.

Medan nyfikna ilar fram och tillbaka på byvägen för att följa skogsbranden kan vi njuta av vacker sång och musik framförd av Hildur Höglind med komp av pappa Niclas.

Ebon Kaisajuntii, landsbygdsutvecklare i Ronneby kommun, invigningstalar och berättar vilka minnen hon har burit med sig från barndomens alla spännande berättelser.

En bra berättelse får gärna vara lite extra kryddad men ska ändå vara trovärdig och gärna toppad med en knorr på slutet. Åhöraren ska gripas av berättelsen så att man kan glömma tid och rum vilket blev aningen svårt på söndagskvällens med brandflyg över taket och brandbilar utanför fönstret.

Fyra berättare, Niklas Nyström, Mikael Helgesson, Hannes Helgesson och Sune Håkansson försökte beveka domarna som valts ut bland publiken. Niklas Nyströms agerande påminde mer om stand up än berättande men vann knappt före Mikael Helgesson. Niklas ska senare i år försvara Blekinge i ett slags svenskt mästerskap i berättarkonst.

När vi bröt upp för kvällen var skogsbranden släckt och trafiken kunde åter rulla på som vanligt. Kvällen var fortsatt varm och gräset knastrade under våra fotsulor på väg till bilar eller cyklar.

”Berättarveckan” pågår måndag 2 juli till söndag 8 juli.

berattarfest.se

facebook.com/BerattelserUnderEken

Förtroendet borta när maktspel urartar

Politiker har i alla tider inför val släppt upp testballonger eller med fingertoppskänsla avgjort hur valvinden blåser. Man har på det sättet velat se hur ett eventuellt vallöfte tas emot.

Men i dag när maktfördelningen går före vallöften och landets skötsel, är den yttersta makteliten så förblindad att man glömmer att väljarna finns. Maktspelet som i vanliga fall brukar göras upp bakom stängda dörrar finns nu till allmän beskådan och förfäran.

Jag tänker på alliansens ”självskadebeteende” (ordet lånat från Svenska Dagbladets ledare) när man släppte fram moderaternas gruppledare i riksdagen, Tobias Billström, för att berätta att alliansen kunde tänkas ge ordförandeposter i riksdagens utskott till Sverigedemokraterna.

Man hänvisade till att sd i opinionsmätningar nu i kraft av att vara landets näst största parti inte längre skulle kunna hållas utanför viktiga uppdrag. Man litade helt enkelt på att även svenska folket och därmed väljarna skulle svälja det overkliga och otänkbara betet.

Naturligtvis blev det dålig stämning för att inte säga orkanvindar på sociala medier. Denna gång kraftigast reaktioner på Facebook.

Liberalernas ledare Jan Björklund fick första smockan levererad rakt i ansiktet och när han efter några timmar vaknade till sans var det hans egna ord och försäkran till sina söner och mor som hade sänkt honom.

Han hade offentligt lovat att aldrig ge någon som helst makt åt Sverigedemokraterna. Hur kunde han svika sina närmaste men också väljarna?!

Tobias Billström gjorde det makabra utspelet i Rapport och reaktionen på sociala medier var omedelbar och förgörande. Hur kunde de ens tro att svenska folket skulle svälja ett sådant svek.

Dagen efter gick Jan Björklund och centerns Annie Lööf till motattack. Attacken riktades mot moderaterna och Tobias Billström som skulle ha missuppfattat alltsammans!! I Rapport blir frågan ännu en gång en toppnyhet men nu är det moderaterna och Billström som ställs i skamvrån.

I det läget var alliansen ännu en gång på kollisionskurs. Björklund och Lööf försäkrade att man hela tiden sagt att man skulle låta socialdemokraterna avgöra frågan!?! Var s emot att ge sd ordförandeposter i utskotten skulle förslaget dras tillbaka. Detta ansåg de två att Billström glömt att säga i rapportintervjun. Billström i sin tur slog tillbaka och vidhöll sin tidigare uppfattning.

Nu var det plötsligt socialdemokraternas ansvar om sd skulle ges makt eller inte. Redan här tappar alliansens utspel all sans och reson och hur ska alliansen ens tro att vi väljare har ens en liten gnutta förtroende kvar efter denna uppvisning i dåligt beteende.

Så i dag träffas Jan Björklund av ännu en smäll i solar plexus. Det är när ansedda tidningen Dagens Industri låter avslöja att utspelet med att ge sd ordförandeinflytande i riksdagens utskott var Jan Björklunds eget förslag och initiativ!!! Naturligtvis förnekas denna ”nyhet” av Liberalerna.

Ännu en tilltänkt regeringsbildning har därmed gått i graven. Det tog mindre än ett dygn. I dag säger Jan Björklund och Annie Lööf:

-Frågan är död!

Christel Friskopp mottog mångas krav

Neuroförbundet, som numera heter Neuro, har på riksplanet en kampanj riktad mot landstingen. Kravet är ”minst ett fungerande neuroteam per länssjukhus”.

Blekinge har genomfört sin kampanj och vid en politisk utfrågning i Ronneby i torsdags kväll överlämnades 252 namnunderskrifter till Christel Friskopp, socialdemokratisk ordförande i nämnden för Blekingesjukhuset.

Neuro vill att alla i Blekinge som har en neurologisk diagnos ska få tillgång till ett ”multidisciplinärt team”.

En neurologisk diagnos kan gälla MS, ALS, Parkinson m fl.

Bilden: Ordföranden i Neuro Blekinge, Billy Lannér, överlämnar namninsamlingen till Christel Friskopp.

Hur svårt att hitta en politiker?

I Blekinge kan man med fog påstå att vi väljare lever nära våra politiker. Inte minst nu i valtider kan det väl inte vara allt för svårt att nå kontakt om behov skulle uppstå.

Men när jag läser Sydöstran tycks det vara svårt för att inte säga helt hopplöst att finna en politiker. Tidningen tycks nu på fredag eftermiddag haft två dygn på sig för att nå kontakt med vänsterpartisten Erik Ohlson, Ronneby.

Redan klockan 10.15 i onsdags publicerade tidningen en artikel med rubriken – ”Domstol godkänner campingförsäljning”.

Erik Ohlson hade som ledamot av fullmäktige i Ronneby överklagat beslutet att sälja Järnaviks camping. Han överklagade till Förvaltningsrätten och ansåg att försäljningen var olaglig. Ett påstående som rätten ogillade och gav Ronneby kommun rätt. Artikeln på nätet, som fortfarande ligger kvar med samma text, avslutades med att tidningen söker Erik Ohlsson.

Sökandet har ännu inte varit framgångsrikt.

När en känd politiker som Erik Ohlsson inte kan nås på två dygn tycker jag det finns anledning till oro. Speciellt nu i valtider.

Kommunstyrelsens ordförande i Ronneby, Roger Fredriksson, var tydligen också orolig när han på onsdagskvällen via Facebook fastslog att Erik Ohlson vid den tidpunkten varit oanträffbar i tio timmar. Detta inlägg har nu redigerats bort.

Därför var min förvåning stor när jag i torsdags kväll träffade en livs levande och väldigt pigg Erik Ohlson.

-Där har vi den eftersökte. Du finns alltså, var min spontana kommentar.

Han reagerade över min kommentar och jag förklarade hur länge Sydöstran sökt honom för en kommentar.

Han tog upp sin telefon. Bläddrade ett tag och utbrast.

-Ingen har sökt mig!

Erik Ohlson deltog i en politikerutfrågning om landstingsfrågor arrangerad av Neuroförbundet i Blekinge. Även när jag såg honom lämna debatten senare på kvällen såg han ut att må väl.

Lycka till Sydöstran. Han finns! och vi är fortfarande intresserade av hans kommentar.