Med Rapport sittande i väggarna

Jag har varit på partaj hos en vän som hade valt att samla sina vänner när hon uppnådde 30-årsstrecket. Vid sådana tillfällen händer det att man träffar färgstarka och talangfulla berättare. Denna träff utgjorde inget undantag.

Bl a kunde jag åhöra en spännande berättelse om en man som aldrig någonsin hade missat en sändning från SVT:s Rapport. Sändningen var dagens höjdpunkt och han ville ogärna störas. Han hade fastnat för just detta nyhetsprogram redan från starten den 5 december 1969, samma dag som Sveriges Television tog det stora steget att starta sin andra kanal, TV 2.

Det talades om mannen i den lilla byn som djupt koncentrerad insöp vad som visades på skärmen. Speciellt kommenterade man hans egenhet att harkla ljudligt när det berättades något extra dramatiskt och viktigt och hade han någon gång besök var det andäktig tystnad som gällde. Det enda som ljöd var just hans s k markeringar eller vad man ska kalla hans ljudliga harklingar när det viktiga skulle kommenteras. Han kommenterade inte med ord, bara harklingar.

rapport-affisch-ny-jpgMannen dog för ett antal år sedan. Hans hus såldes och en man flyttade in. Mannen flyttade emellertid ganska snabbt. Hans förklaring till grannarna var att han inte stod ut med de harklingar som hördes i rummet om man råkade säga något under Rapport-sändningen eller om man stängde av innan hela sändningen var till ända.

Man kan säga att harklingarna satt i husväggarna efter alla Rapport-sändningar. På annat sätt kan inte det hela förklaras.

En skröna, säger några och harklar sig ljudligt.

Andra är mer försiktiga i sina omdömen. Naturligtvis måste man beakta att starten av ännu en TV-kanal 1969 var något riktigt stort och att just denna andra kanal (TV 2) hade som uppgift att bevaka vad som hände även utanför Stockholms slussar. I dag med ett helt annat utbud av kanaler men också vad som erbjuds på nätet, medför naturligtvis att inget längre sätter så djupa spår hos människor som det gjorde 1969.

Jag ska tillägga att 30-åringen valde att samla sina vänner på dagtid och att ingen alkohol kom till användning. Berättelser har ändå sitt speciella värde inte minst som trovärdig underhållning när TV inte längre klarar att trollbinda oss framför skärmen.

I dag är Rapport Sveriges i särklass mäktigaste nyhetsprogram med såväl dag- som nattsändningar.

Sociala medier ersätter journalistik

Det är tisdag kväll. En man ringer till Sveriges Television. (Jo, det händer) Han tycker inte om att det är allsång på tv.

-Allsång är väl trevligt, blir svaret.

-Det är för mycket allsång, kontrar mannen.

-Men det är ju hela meningen med programmet.

-Nu förstår jag inte, säger mannen som börjar bli än mer irriterad.

-Det är ju ett allsångsprogram, svarar medarbetaren.

-Den varningen har gått mig spårlöst förbi, säger mannen än mer frustrerad.

-Vi ska väl inte behöva varna för ett allsångsprogram. Nu driver ni allt med mig, säger medarbetaren som börjar ge upp.

-Jag bor ensam, har ingen sångröst och därför blir min ensamhet än mer påtaglig när jag ser och hör alla glada människor på tv.

-Byt kanal, hör han varefter samtalet bryts med ett klick.

img_1369_168435660

Så långt samtalet med SVT.

Men om mannen istället hade ringt en kvällstidning hade resultatet kunnat bli ett helt annat.

”Kritiken mot allsången och SVT”.

”Trögt manus, smärtsam humor och bristande mångfald”.

”Hur länge har den här allsången på skansen hållit på!?”

”Dummaste jag sett på länge”.

”Mellansnacket är ju oooolidligt.”

”Vart är mångfalden? Titta på publiken! Titta på artisterna! Saknar hela Sverige”.

”Sanna Nielsen har dock pojkvännen Joakim Ramsell på plats som stöd. Han sitter långt fram i publiken.”

De sistnämnda citaten är hämtade från Expressen som i sin tur har citerat sociala medier och då företrädesvis Twitter.

Mannen som inte gillade allsång behövde således inte ens ringa till kvällstidningen.

Du lättar dina känslor på sociala medier så är du numera garanterad såväl rubriker som genomslag. Sociala medier har tyngd och slagkraft. Varför??? När nyhetsmedia slimmar personalstyrkan är det lätt och kostnadsfritt att ersätta avlönade och utbildade kritiker (journalister) med ett allmänt tyckande på sociala medier.

Vart tog kvalitetstänkandet och seriositeten vägen? Jag är gammal nog att minnas när kvällstidningars redaktioner fnös och skrattade åt veckopressen som t ex Svensk Damtidning. Men det var då!

Kan vi rätt uppskatta vår frihet?

DSC04921

Det fanns en tid, för bara något år sedan faktiskt, som nyhetsmedier på riksplanet beklagade sig över s.k. nyhetstorka. Mestadels sommartid.

Numera gäller nyhetstorka enbart lokala gammalmedier med undantag givetvis för sociala medier där flödet är konstant med stort som smått. Senast i helgen upphöjdes sociala medier till oanade höjder när det gjordes gällande att dessa kanaler stoppat en planerad statskupp i Turkiet.

Naturligtvis är det upprepade terroristattacker som tyvärr står för merparten av nyhetsflödet med tillhörande extrasändningar. Vi hinner numera varken begrunda eller förstå ett terrordåd innan det är dags för ännu ett. Det är blodigt och förenat med många dödsfall.

I Sverige är vi hittills lyckligtvis förskonade från dessa övergrepp. Dödandet sker i Europa nära oss och borde få oss att tänka till – att rätt uppskatta vår frihet och vårt fredliga samhälle. Vi i Sverige kan lugnt ägna oss åt bär- och svampplockning och möjligen uppröras över att några miljöaktivister lyckas veckla ut en banderoll om brunkol. Visserligen lyckades de ta sig upp på entrétaket till Rosenbad men därifrån är steget ändå långt till en statskupp – även om det var en kupp i sig.

Naturligtvis är Frankrike utan motstycke det land i Europa som drabbast hårdast fram till nu. Landet har haft tio större terrordåd under de senaste 18 månaderna. Senast attacken i Nice den 14 juli, Frankrikes nationaldag, som resulterade i 84 döda och många allvarligt skadade.

Bryssel är ett annat exempel som ligger bara ca tre månader tillbaka i tiden. Även där många döda och skadade på flygplatsen och i tunnelbanan. Siffran stannade vid 35 döda och 300 skadade.

Vi i Sverige hade knappast hunnit fatta omfattningen av terrordådet i Nice när det redan kvällen efter blossar upp ett allvarligt försök till statskupp i Turkiet. Även om militärkuppen misslyckades är resultatet förödande efter att 294 människor mist sina liv och ca 1400 skadats allvarligt.

I Turkiet övervägar man nu att införa dödsstraff men då kan landet glömma alla planer på att bli EU-land.

I nyhetsväg måste vi naturligtvis även väga in Storbritanniens brexit som har gjort Europa än mer osäkert och instabilt.

Vi har många dödsskjutningar i USA, nu senast har åtta poliser dödats. Men USA utgör inte heller någon stabil plattform för framtiden. Naturligtvis tänker jag på Donald Trump som tyvärr anses ha stora möjligheter att bli landets nästa president. Jag kan i varje fall inte tänka mig att han skulle vara en garant för att våldet skulle bli mindre i USA eller i världen i övrigt.

Kriget i Syrien är sedan länge ett mänskligt nederlag på grund av omvärldens oförmåga att ingripa.

Min uppräkning är bara en liten del av det som allvarligt hotar vår framtid. Vad har kunskap och världsomspännande nätverk för betydelse när det trots allt till slut handlar om religion, politik och länders råvarotillgångar.

Med detta i backspegeln tror jag att vi i det här landet har blivit mer ödmjuka och inser vad vår frihet egentligen är värd.

Nu tar jag cykeln till blåbärsstället som ligger bara 1000 meter från min bostad. I skogen är det möjligen bara myggen som anfaller. Visst lever vi i ett tryggt och vackert land. Men det kräver naturligtvis att vi då och då skänker just detta faktum en tanke. Gör vi det?

Sydöstrans framtid inte självklar

Sune Håkansson, nationalekonom, gästade denna blogg den 27.6. Han hade granskat Sydöstrans ekonomiska muskler och funnit att tidningen blöder. Han visade med siffror (se blogginlägg längre ner) hur illa ställt det är och han ställde frågan – ”Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner?

Sune Håkansson skrev:

”Det är förvisso flera år sedan jag förutspådde Sydöstrans död. Hittills har jag fått fel. Likväl ställs frågan: Hur länge tyar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner kronor?

Ty Sydöstran blöder, år efter år. Därtill, man blöder mer och mer. Efter de finansiella posterna var resultaten minus 2,1 miljoner kronor år 2012, därefter minus 2,3 miljoner, minus 3,6 miljoner och för år 2015 minus 6,4 miljoner kronor.

När år 2015 började var det egna kapitalet 7,1 miljoner kronor. Då hade redan aktieägarna tillskjutit 3,7 miljoner under 2014.

Under 2015 blev förlusten hela 6,4 miljoner kronor. Av det egna kapitalet återstod mindre än en miljon kronor, då ägarna i Gota-koncernen tillsköt 20,5 nya miljoner kronor.

Under 2015 pekade det mesta fel. Upplageintäkterna sjönk 1,8 miljoner, annonsintäkterna sjönk 2,3 miljoner. Det statliga presstödet sjönk med 0,6 miljoner kronor till 13,5 miljoner. Upplagan sjönk fyra procent.

När aktieägarna tillskjuter 20 miljoner kronor, torde det finnas förhoppningar om att Sydöstran skall överleva ytterligare flera år. Med förlusttakten 6 miljoner kronor per år, blir det dock bara tre år. Något måste göras. Vad?”

På detta inlägg svarade Jan Hindersson, reporter på Sydöstran och tidigare styrelsemedlem:

”Hallå Sune. Råkade se det här inlägget. Ja, du har haft fel tidigae om Sydöstrans framtid, och nu har du det igen! Nu sitter jag inte i Sydöstrans styrelse längre, och jag vill inte kommentera siffrorna i sig, även om de besparingar som genomförts säkert kommer att slå igenom på 2016 och 2017 års siffror. Men jag tror att man måste ha ett annat perspektiv än att enbart granska en tidnings ekonomi. Eftersom Sydöstran har en minoritetsägare är den ett eget bolag med egen styrelse. Men samtidigt är den en del av affärsområde Blekinge i Gotha media. Man bör alltså se helheten med de två tidningarna som kompletterar varandra. Det skulle vara en betydligt sämre affär med bara en dagstidning i Blekinge, som i så fall skulle få bära hela distributionskostnaden och de kostnader för annonsproduktion, administration, lokaler, teknik och sportredaktion som nu delas av två tidningar. Dessutom är det välkänt att om en tidning försvinner från en tvåtidningsmarknad går bara en del av läsarna över till den andra – resten av hushållen blir tidningslösa. Det skulle alltså minska marknadsandelen i Blekinge väsentligt.” / hälsningar Jan Hinderson.

På detta svarar Sune Håkansson:

”Det händer ibland att man blir glad, när man har fel. Sydöstran gör naturligtvis nytta. Likväl kan jag tolka Hindersons kommentar som att Sydöstran knappast överlever av egen kraft. Jag tycker mig också märka att besparingspaketet påverkar innehållet, konstigt vore det väl annars.

Att Hinderson avstår från att kommentera mina siffror tolkar jag som  att de är rätt. Rykten säger ju därtill att det finns en oro i de egna leden. Sydöstrans framtid är inte självklar. Räddningen är delvis att ägarna inte är vinstmaximerande.

Till en del påverkas framtiden av vad andra aktörer gör. Själv vet jag att ”budskap” och nyheter går fram, nära nog oberoende av var de publiceras. Sydöstran, BLT, Bas Blekinge, BlekingePosten eller Bengtbloggen, alla kan de användas. Mina funderingar brukar gälla: Var når jag ut säkert och någorlunda snabbt? Ett litet tips om att man välsignar djur i Eringsboda kyrka blev exempelvis en riksnyhet.

Frågan blir därför: orkar någon, över en längre tid, publicera en blogg? Inför förra valet fanns det många bloggare, få överlevde. Det är svårt att nära nog dagligen vaska fram en enda läsvärd nyhet. Många tips torde vara oanvändbara.

Likväl gäller: några ”gratisbloggar” och Sydöstran, och andra tidningar, får problem.”

Sune Håkansson

Landstingsnämnd tog olagligt beslut

Två västblekingar fick rätt i sina överklaganden när det gäller laglighetsprövningen av ett uppmärksammat beslut i Nämnden för Blekingesjukhuset den 25 februari i år.

Förvaltningsrätten i Växjö upphäver därför nämndens beslut att stänga dagakuten i Karlshamn. Rätten konstaterar att Fullmäktige borde ha beslutat i frågan. Nämnden har således inte haft kompetens att besluta i aktuell fråga, säger Förvaltningsrätten. Det överklagade beslutet strider alltså mot kommunallagen och ska därför upphävas.

Det är två västblekingar, Kjell-Åke Björklund, Jämshög och Kjell Hallberg, Sölvesborg som nu röner framgång i sina överklaganden. Båda är väl insatta i den sjukvårdsdebatt som har pågått under många år och där speciellt vården vid Blekingesjukhuset i Karlshamn varit föremål för neddragningar.

-Det är med stor tillfredsställelse jag mottagit Förvaltningsrättens fällande dom i ärendet om dagakutens stängning vid Blekingesjukhuset i Karlshamn, säger Kjell-Åke Björklund. Han fortsätter:

-Det känns väldigt bra när rättvisan finns och att det finns jurister som är rakryggade nog och dömer vad kommunallagen säger.

Nämnden för Blekingesjukhuset i Blekinge landsting beslutade den 25 februari i år under paragraf 27 att ge förvaltningschefen uppdrag att starta avancerad sjukvård i hemmet, starta specialiserad rehabilitering i hemmet, implementera det nya konceptet för omhändertagande av akuta tillstånd för invånarna i västra Blekinge samt fortsätta arbetet med att utveckla arbetstidsmodeller och bemanningstal.

Detta beslut av nämnden var alltså olagligt och skulle ha underställts Landstingsfullmäktige för beslut.

Landstinget har å sin sida i ett yttrande till Förvaltningsrätten hävdat att man motsätter sig överklagandet med motiveringen att nämnden är självständig och direkt underställd fullmäktige.

Nämnden för Blekingesjukhuset leds av ordförande, Christel Friskopps och JanAnders Palmqvist, förste vice ordförande. Båda socialdemokrater.

Olofströms äldre debiteras schablontid

I dag publicerar jag ett inlägg från Kjell-Åke Björklund i Jämshög som berättar att Olofströms kommun har genomfört en taxehöjning för hemtjänst utan att först informera. Utan någon som helst förklaring ska de äldre nu plötsligt betala för 1,5 timmes städning trots att uppdraget endast utförs under en timme.

Kommunen har utan närmare förklaring vid förfrågan uppgivit att man debiterar en schablontid. Vad som menas med schablontiden har man inte kunnat förklara.

När myndigheter, som i detta fall, höjer avgifter är det deras skyldighet att i förväg informera om eventuella förändringar. Dessutom ska den drabbade få en nogsam förklaring till varför förändringen genomförs. Så har i detta fall inte skett.

Ett politiskt beslut

”Jag har haft hjälp med städningen av Hemtjänsten 2 timmar i månaden men de får endast utföra dammsugning och torkning av golven. ( Politiskt beslut ) Detta har kostat 230 kr per timma, alltså 460 kr sammanlagt per månad och då tillkommer det avgiften på 200 kr i månaden för det som man kallar för ” Trygghetslarm ” men som jag betecknar som ett ”Otrygghetslarm ” därför att det vid några tillfällen som jag larmat har det tagit över en timma innan någon personal kommit till mej. På tid utanför ordinarie arbetstid är det patrullerna från primärvården som har hand om ”Otrygghetslarmen ”

Men så i slutet av maj månad eller i början av juni kom det en inbetalningsavi där jag skall betala 890 kr i månaden, detta utan någon som helst information. ( Även detta ett politiskt beslut ) Och nu kommer det märkliga – Olofströms kommun har ändrat på tideräkningen så att man nu debiterar för 1,5 timma, men jag får inte mer hjälp än en timma som jag haft förut.

Jag frågade vad det var frågan om. Varför man nu ska betala 890 kr i månaden men fortfarande bara 2 timmas hjälp per månad. Som förklaring hade kommunen hittat på något fiffigt och kallar de 0,5 timmarna som man lagt till som ” schablontid ”som jag då inte får något utfört på. I min värld är fortfarande 1 tim 60 minuter. Detta kostar nu per månad 345 kr x 2 = 690 kr + 200 kr för ” Otrygghetslarmet ” totalt 890 kr per månad. För oss pensionärer i grupp 3 blir det en höjning med cirka 25% eller 260 kr i månaden det är mycket pengar när man har en liten dålig pension.

OBS! Jag klandrar inte tjejerna som jobbar i hemtjänsten och primärvården, de utför sina uppdrag på ett mycket förtjänst fullt sätt, de är mycket uppskattade av oss som behöver trygghet dygnet runt. (Felet ligger hos politikerna, de är rena amatörerna i många frågor och vet inte ett smack om detta.)   Jag skall också lägga in en Medborgarmotion om att det är dags att byta ut de 30 år gamla analoga larmen från 1986 mot ny modern digital teknik och då först kan man kalla det för ” Trygghetslarm ” både för brukare och personal.”

  Kjell-Åke Björklund / Jämshög.

 

Många hinder om viljan saknas

DSC02436

För tretton år sedan motionerade Monia Svensson, då centerpartist, för att få en ombyggnad av vägbron vid Ronneby hamn. Skälet då liksom i dag är att möjliggöra båt- och fartygstrafik upp i Ronnebyån.

Kommunledningskontoret gjorde 2003 en översiktlig uppskattning av kostnaderna för att uppföra en klaffbro. Man gissade att kostnaderna skulle bli 20 till 25 miljoner kronor. Dessutom bedömdes kostnaderna för drifttekniken bli relativt höga. En klaffbro skulle dessutom vara till men för den trafik som har samband med industriverksamhet i området.

Nu när Ronneby kommun låtit tekniska förvaltningen göra en liknande utredning är det nästan exakt samma hinder som sätts upp som för 13 år sedan. Jag kan inte slå bort tanken på att ”utredarna” rent av har studerat motionen från 2003 och ordalydelsen då. Det är endast kostnaden som har dubblerats. Nu stannar kostnaden på ca 50 miljoner kronor.

För tretton år sedan hette kommunalrådet i Ronneby, JanAnders Palmqvist, s. Politiker verksamma då har ännu inte glömt hur den ”utredningen” gick till. Beredande tjänsteman ringde till Söderköping, där E 22-an då fått en ny klaffbro över Göta kanal. Tjänstemannen ställde frågan vad den hade kostat och fick svaret – 22 miljoner kronor. Därmed ansågs utredningen vara klar.

Naturligtvis ett oseriöst sätt att bl a jämföra vad en bro för E 22-an drog för kostnader jämfört med en bro vid Ronneby hamn med betydligt mindre trafik och vägbredd.

När tekniska förvaltningen nu har presenterat sin utredning är det nästan komiskt att jämföra ordalydelsen med vad som skrevs 2003.

Tekniska förvaltningens tjänstemän föreslår en vridbar bro vilket har fått personer med kunskap i ämnet att reagera starkt negativt.

-En svängbro låter både dyrt, komplicerat och olämpligt, är det samlade omdömet.

Förslaget innebär att ett mittfundament mitt i ån som ska bära brotyngden måste uppföras. Då har hela idén med att öppna Ronnebyån vid brofästet förfelats eftersom betongklumpen då blir ett hinder för den tilltänkta båttrafiken.

Det är naturligtvis en klaffbro med en en eller två klaffar som bäst ska lösa problemet vid Ronneby hamn. Den linjen är Björn O Svensson, ordförande i Ronneby Musei- och Hembygdsförening helt inne på efter att han under flera år satt sig in i broproblematiken. Han säger:

-Nuvarande bro med sina kraftiga landfästen skulle gå att bygga om genom att ersätta däcket över den 8 meter breda porten med rörliga klaffar. Porten räcker bra för enkelriktad båttrafik – åt båda hållen – som regleras med trafikljus. Prislappen skulle kanske hamna på tiondelen av de 50 miljoner kronor man har dragit till med. Dessutom skulle ett års byggnadstid, som nu har föreslagits, kunna minskas till ett par månader, anser Björn o Svensson.

Utredningen har nyligen presetrats för kommunstyrelsens arbetsutskott som valde att bordlägga ärendet. Ett bra beslut eftersom utredningen bör granskas kritiskt då mycket i den känns igen från 2003. Jag och många andra intresserade av att få se ett rikare båtliv i vackra Ronnebyån vill denna gång se en seriös behandling av ärendet.

Bro

Varför saknas t ex alternativet klaffbro som är betydligt mer i takt med dagens teknik. Titta på Göta kanals många lösningar och inte minst hur man i Holland numera löser broöppningar.

Till politiker och utredare – gör om, gör rätt med fler alternativ.

Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare?

Sune Håkansson, nationalekonom, gästar i dag bloggen. Han har granskat Sydöstrans ekonomiska muskler och funnit att tidningen blöder. Han visar med siffror hur illa ställt det är och han ställer frågan – ”Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner?

Sydöstran 2

”Det är förvisso flera år sedan jag förutspådde Sydöstrans död. Hittills har jag fått fel. Likväl ställs frågan: Hur länge tyar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner kronor?

Ty Sydöstran blöder, år efter år. Därtill, man blöder mer och mer. Efter de finansiella posterna var resultaten minus 2,1 miljoner kronor år 2012, därefter minus 2,3 miljoner, minus 3,6 miljoner och för år 2015 minus 6,4 miljoner kronor.

När år 2015 började var det egna kapitalet 7,1 miljoner kronor. Då hade redan aktieägarna tillskjutit 3,7 miljoner under 2014.

Under 2015 blev förlusten hela 6,4 miljoner kronor. Av det egna kapitalet återstod mindre än en miljon kronor, då ägarna i Gota-koncernen tillsköt 20,5 nya miljoner kronor.

Under 2015 pekade det mesta fel. Upplageintäkterna sjönk 1,8 miljoner, annonsintäkterna sjönk 2,3 miljoner. Det statliga presstödet sjönk med 0,6 miljoner kronor till 13,5 miljoner. Upplagan sjönk fyra procent.

När aktieägarna tillskjuter 20 miljoner kronor, torde det finnas förhoppningar om att Sydöstran skall överleva ytterligare flera år. Med förlusttakten 6 miljoner kronor per år, blir det dock bara tre år. Något måste göras. Vad?

Sydöstrans ledning

Styrelsen består av fem män, högsta ledningen av ytterligare tre män.

VD:n har en lön på 75.000 kr i månaden. Det finns 37 anställda. Omsättningen är något mer än 50 miljoner kronor.

Ronneby kommuns VD, kommundirektören har en något lägre lön. Antalet anställda mångfalt fler, omsättningen långt över miljarden kronor.”

Sune Håkansson

 

Midsommarafton med tågstrul

DSC04914

Att resa är att upptäcka. Upptäcka vad? Om tåget kommer i tid? Kommer det någonsin och kommer det att gå ända fram? Är toaletterna avstängda? Finns det mat och dryck ombord? Får jag sittplats?

Det är mycket som ska klaffa när man gör en resa i dag. Jag träffade två resenärer på midsommarafton. De var trötta men ändå rätt sansade resprövningarna till trots.

De kom till stationen i Lund halv nio på morgonen. Resan skulle avslutas med avstigning i Bräkne-Hoby. Resan slutade i Karlshamn där de hämtades upp med privatbil. Då var klockan strax efter tre på eftermiddagen. Skulle de ha fortsatt resan hade de fått byta till landsvägsbuss, som kanske skulle kommit.

Tågstrulet i södra Sverige har pågått under hela midsommarhelgen och orsakades av ett blixtnedslag i Åkarp mellan Malmö och Lund. Detta resulterade i ett signalfel och flera tåg fick ställas in. På stationen i Lund var informationen osäker för att inte säga ofullständig och långa stunder frånvarande.

När besked gavs från högtalarna var det en informatör som lärt sig läxan att i lägen som dessa gardera sin egen information. Tider angavs men med brasklappen att tiden kunde plussas på eller kanske rent av minskas.

Landsvägsbussar brukar ersätta strandsatta tåg men denna dag efter blixtens otrevliga träffsäkerhet fanns inga bussar att uppbringa. Mer rätt är att inga busschaufförer gick att få tag på. Inte en midsommarafton. Att det också är en betydande resdag och landets mest omhuldade ”nationaldag” tas ingen hänsyn till. Trafikbolagen, som alla andra, arbetar med slimmad personaltäthet som inte ger utrymme till personal i reserv.

När ett tåg väl rullade in på stationen i Lund var det redan trångt och rörligheten ombord på tåget begränsades betydligt vilket ställde till nya problem när det meddelades att flera toaletter ombord var avstängda. De som kunde användas låg naturligtvis anttingen sist eller främst i tåget. Tala om spänningsmoment!

Konduktören ombord försökte lätta upp stämningen men hens gamla klyschor var bara svåra att förtränga när resenärer på väg till årets viktigaste middag i det gröna, sill, nubbe och nypotatis såg detta såväl som jordgubbar och grädde fara all världens väg.

Dom resenärer jag skulle ha delat middagsbordet med landade i Ekfors utanför Bräkne-Hoby när vi andra satt och längtade efter den traditionella jordgubbstårtan. Således ett blixtnedslag i Åkarp som även påverkade oss som kommit i tid med privatbil. Att tvingas vänta ett par timmar på en utsökt tårta spetsad med jordgubbar kan vara en prövning i sig även om man sitter i vår vackra natur med solvarma vindar och med toaletten inom några meters räckhåll.

Jag måste säga att jag var ordentligt imponerad av resenärernas lugn och behärskning när vi pumpade dem på uppgifter om hur resan mellan Lund och Karlshamn med sex timmars stillasittande egentligen varit. I detta sammanhang hade naturligtvis god sill, nypotatis och en nubbe en viss inverkan.

Resten av midsommarafton förflöt precis så behagligt och festligt som midsommaraftnar ska upplevas. Årets upplaga dock oförglömligt solig och varm. Jag tror resenärerna i dag delar min uppfattning.

Midsommar på Tjärö med båtstrul

Vår blekingska pärla, Tjärö, har återuppstått och på midsommarafton var det folkligt och festligt med många besökare på ön.

Det var firande på gammalt välkänt manér och naturligtvis uppdukad midsommarbuffé. En ny restaurang är under uppförande men väl insuttna lokaler håller ännu måttet.

Min utsända testpatrull rapporterar att buffén var utsökt men lite mer intrimning av personalen framöver kan medföra att totalupplevelsen blir än bättre.

Lite smolk i bägaren blev det framåt kvällen när M/S Tjärö behagade ge upp vid bryggan i Järnavik. Många blev på grund av båthaveriet strandsatta vid hemfärden och tvingades ordna returen in till fastlandet på egen hand.

IMG_0857”Familjen strandsatt” på bilden löste sitt transportproblem med hjälp av vattenskoter.

Båtstrulet till trots blir totalupplevelsen mer än godkänd.

Positivt var också nyordningen att resande med M/S Tjärö betalar i receptionen på Tjärö. Mycket strul undviks därmed och trivselfaktorn ökade rejält.