Ronnebypartiet diskuterar sin framtid

Hoppsan!

Anna Carlbrant, gruppledare för Ronnebypartiet, sparade inte på dramatiken när hon efter gruppmötet i måndags (8.8) skickade ett mail till medlemmarna:

”Jag lyfte frågan om Ronnebypartiets framtida existens och eventuella profilfrågor därför att jag känner att det är hög tid att titta på detta nu.”

Samma kväll svarade en medlem:

”På gruppmötet i kväll var profilfrågor för partiet en viktig punkt. Ska vi överleva och hålla ställningarna ska vi nog börja samla kraft redan nu.”

Av mailväxlingen framgår att styrelsen nu har fått i uppdrag att arrangera en temadag för partiet. Bl a ska man titta på den polisiära situationen i Ronneby.

När gruppledaren, Anna Carlbrant, nu tar till den existentiella vokabulären för partiet vittnar detta om att Ronnebypartiet står inför ett allvarligt, ja, avgörande vägval. Partiet söker tydligen med ljus och lykta efter nya profilfrågor. Lyckas man inte, ja, då är detta lokala parti riktigt illa ute. På annat sätt kan man inte tolka gruppledarens allvarliga försök att ruska liv i partiet.

Ronnebypartiet är ett lokalt parti utan bindningar till något riksparti. RP bildades 1994 och nådde det året fyra mandat. 2010 hade man 3 och nu i senaste valet 2014 backade man till 2 mandat. Man har för närvarande valsamverkan med moderaterna, centerpartiet och liberalerna som arbetar under samlingsnamnet Alliansen.

När man studerar Ronnebypartietsa hemsida lyfter man där fram följande vallöfte som ett av de viktigaste:

”RP vill ha ett nytänkande i kommunledningen”.

Om detta gäller fortfarande eller vad det ska innefatta är en aning luddigt, kan jag tycka.

RP

Ministern överens med SPF om kontanter

Bank

SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam överlämnade på onsdagen      32 667 namnunderskrifter till finansmarknadsminister Per Bolund (MP) för rätten att själv välja det betalmedel man vill ha.

– Idag gör bankerna det allt svårare för människor, föreningar och småföretag som vill använda kontanter. Det är orimligt. Från SPF Seniorerna anser vi att var och en ska kunna använda kontanter, digitala betallösningar eller både och. Ingen ska utestängas från samhället, säger Christina Rogestam, ordförande SPF Seniorerna.

– Det var ett bra samtal med ministern, han delar vår mening att kontanter behövs och att bankerna måste ta ett större ansvar för kontantservicen än de gör idag.

-Vi har också visat en video för ministern med frågor från Rut Jönsson i Eslöv som protesterar mot sin banks kontantuttagsutgift, som hon ska få svar på inom kort.

-Jag vill också tacka alla som skrivit under kampanjen och alla som jobbat med att samla namnunderskrifter. Ministern noterade att det finns en stor opinion för att fortsatt kunna använda kontanter, avslutar Christina Rogestam. 

Landsbygden har förhandlats bort

Hela SverigeJag minns med värme vad som utlovades och vad enade politiska krafter hade för ambition för svenska landsbygden i Ronneby i september 2012. Men det var då – med alliansregeringen. Nu med regeringskollektivet socialdemokrater och miljöpartister är det en dödsstöt mot landsbygden som planeras.

Det är Per Gudmundson i Svenska Dagbladet som i dag sätter landsbygdens mörka framtid i blixtbelysning. Han skriver:

”Slitageavgift hette det hos Socialdemokraterna, lastbilsskatt i Miljöpartiet och kilometerskatt sade Vänsterpartiet. För glesbygden har allt dock en och samma betydelse. Sotdöden.”

Det handlar om den skatt som från början skulle bli 14 kronor milen för lastbilar. En sådan höjning skulle innebära att ett litet åkeri för långväga transporter, med fyra lastbilar, skulle få en kostnad på nära miljonen per år. En motsvarade lokal åkare skulle drabbas med 250 000 kronor.

Men nu väntar en betydligt mer drastisk höjning från regeringshåll. Den 14 juni höll regeringens Vägslitageskattekommitté en hearing om sina preliminära slutsatser. Då framkom att skatten kan bli upp till hela 24 kronor milen och som Per Gudmundson uttrycker det:

”Dessutom någon krona för administration därutöver”.

LandsbygdUtredningen ska vara klar den 9 december och som Gudmundson avslutar sitt ledarstick i dagens Svenska Dagbladet:

”Passa på och njut av landsbygden, medan den finns kvar.”

Jag lider med alla de ideella krafter som envetet och med stor kraft arbetar för en levande landsbygd. Hu var det nu man sa vid  Landsbygdsriksdagen i Ronneby i september 2012? Jo – ”Hela Sverige ska leva!”. Men det var innan Miljöpartiet bildade regering med socialdemokraterna där allt plötsligt var förhandlingsbart.

Per Gudmundsons inlägg kan du läsa här:

http://www.svd.se/regeringens-dodsstot-mot-landsbygden/om/ledare

Rätten att själv bestämma betalmedel

SPF Seniorerna uppvaktar på onsdag (10.8) finansmarknadsminister, Per Bolund, mp. Då kommer förbundet att överlämna en diger bunt med namnunderskrifter för rätten att använda kontanter.

Redan i juli hade drygt 19 000 satt sina krav på pränt. Tidigare har även PRO genomfört en liknande manifestation med nära 140 000 namnunderskrifter.

Det är orimligt att bankerna i många fall försämrar kontantservicen genom att göra det svårare och dyrare för människor, organisationer och företag att använda ett lagligt betalningsmedel – kontanter, fastslår SPF Seniorerna.

Ny bild (3)

För många av SPF Seniorernas 27 000 medlemmar och föreningar är rätten att använda kontanter viktig. Förbundet anser att rätten att själv kunna välja betalmedel måste stärkas. Om inte bankerna tar sitt ansvar måste riksdagen vara beredd att lagstifta om att bankerna ska ha kontanthantering för att få bedriva verksamhet.

Riksdagspartierna har hittills inte visat något större intresse av att ändra inställning. Däremot satte riksbankschefen, Stefan Ingves ner foten redan i våras när han uttalade viljan att lagstifta i frågan om kontanterna.

Bankerna å sin sida hävdar med en dåres envishet att användningen av kontanter minskar och är ett uttryck för kundernas efterfrågan.

”Kunderna har inte efterfrågat färre uttagsautomater och kontanthanterande kontor. Och inte heller att bli nekade att använda kontanter eller belagda med höga avgifter. Det är istället bankerna själva som drivit på denna utveckling, säger SPF Seniorernas förbundsordförande, Christina Rogestam.

Riksbankschefens uttalande jämte landets två största pensionärsorganisationers ”kontantuppror” måste rimligen sätta ytterligare press på regeringen att faktiskt agera.

Halvtidsvila i politikens Ronneby

Medan semesterdvalan håller Ronnebys politiska skeende i ett järngrepp finns det anledning att se tillbaka men också framåt. Hur har halva mandatperioden format sig och vad kan möjligen hända i den sista halvan fram till valet 2018? För Ronnebys del blir det valet en öppen affär. Vilket parti kommer att profilera sig?

Sune Håkansson, Ronnebypartiet har funderat, sammanfattat och tittat i den politiska kristallkulan. Här följer hans upplevelse: (Kommentera gärna)

”Snart har halva mandatperioden avverkats. Det kan finnas skäl att se bakåt, men också framåt. Vad kommer att hända de närmaste åren. Vad händer under nästa mandatperiod?

Det viktigaste, som har hänt, torde vara befolkningsökningen. Likväl är den officiella ökningen rejält underskattat. De asylsökande är ofta inte med. Preliminära siffror från de senaste månaderna visar på en fortsatt snabb ökning av befolkningstalet.

Nu är det inte av egen styrka, som kommunen växer befolkningsmässigt. Det är flyktingarna som kommer. Om de egentligen vill till Ronneby, är oklart. Sannolikt är vår kommun inte förstahandsalternativet. Vi hade många tomma lägenheter, krisartat många. De är nu välfyllda.

Problemet är nu att vi har rejäla köer, men alltför få byggklara tomter. Under den tid, som socialdemokraterna satt vid makten tillsattes många planutredningar, men de blev aldrig färdiga. Ronneby, liksom länet i övrigt, lider därtill av att det inte finns arbetskraft och maskiner inom byggbranschen. Flera år med ett lågt byggande gav den effekten. Det visade sig exempelvis när sjukhuset byggdes till för 40 miljoner kronor. Ett enda anbud kom in. Protokoll från det kommunala bostadsbolaget talar också om oväntat höga anbud.

Många byggprojekt, i hela Blekinge, får därför ses som önskedrömmar. Byggbolagen satsar inte i Blekinge.

Malin Norfall, S, har valt en låg profil. Sällan har det blivit några längre inlägg, inte ens vid bokslut och budget. En förklaring kan vara problem med den egna partigruppen. Hon kan inget göra, utan att först fråga ”de gamle”. Som så många gånger förr hade den tidigare ledaren, JanAnders, inte insett att det behövdes en efterträdare. När väljarna petade JanAnders, genom att ge S avsevärt färre röster än i riksdagsvalet, stod S dåligt rustat.

Pessimismen inom S visar sig genom att de äldsta sitter kvar. Vill man ha en slagkraftig uppställning inför nästa val, torde både Bo Johansson och Janne Vildros behöva lämna sina nämnder, för att ge plats åt föryngring.

S har förvisso några yngre. Mest positivt intryck ger Ola Robertsson, men också den mer rutinerade Tommy Andersson torde kunna utmana Norfall.

Inom fler partier har de unga politikerna valt att mer eller mindre helt satsa på politiken. De har struntat i att skaffa sig en utbildning, gångbar inom andra sektorer. Kenneth Michaelsson är ett strålande undantag. Låg utbildning ger ett underläge gentemot tjänstemännen. Kanske är de lågutbildade politikerna, som har medfört att Högskolans flyttning från Ronneby inte gavs mer uppmärksamhet.

Hittills har debatterna i kommunfullmäktige alltför mycket handlat om procedurfrågor. Har handlingarna kommit ut i rätt tid? De minnesgoda vet att det inte var bättre förr, men den dåvarande oppositionen litade mer på sina ledare, som någorlunda hölls informerade. Det genomgående intrycket är likväl att den nuvarande kommunledningen håller oppositionen bättre informerad än vad JanAnders gäng gjorde.

Fram till valet blir den intressanta frågeställningen: Var bygga, bostäder, skolor och för äldreomsorg. Socialdemokraterna, liksom V, synes förespråka centralorten. Mp verkar tveksamma. Alliansen vill mer fördela satsningarna, även om det finns de, som påpekar att trenden är att folk vill bo närmare kusten.

Nästa val

Det kan vara dags att se framåt nästa val. Vilka faller för åldersstrecket? Nils Ingemar Thorell, Willy Persson, jag själv, Bo Johansson och Janne Vildros, alla torde fundera på om orken finns kvar. Inom SD är frågan mer: Vilka satsar krafterna på att nå riksdagen?

Mest allvarlig är situationen för Kd. När Johannes Chen lämnat partiet och blivit vilde, återstår inget efter Willy Persson.

Miljöpartiet lider på riksnivå. På kommunal nivå har unga Lova Necksten visat framfötterna. MP:s problem är att man även tidigare har haft lovande förmågor, som sedan valt att lämna politiken.

Peter Bowin i vänsterpartiet tillhör det flitigaste i talarstolen. Tyvärr blir det mer kvantitet än kvalité.

De flesta torde tro att inget av de nuvarande blocken når egen majoritet. Att socialdemokraterna så ofta har valt att försöka försena beslut, medför att samarbete över blockgränserna inte kan anses troligt, såvida inte S förnyar rejält. Likväl bör påpekas att så nära som i Tingsryd är det S och M, som delar på makten. Där diskuteras nu ett kraftfullt besparingsprogram. Då behövs en stabil majoritet, Motsvarande besparingar behövs i Ronneby. Alternativet är en kraftig skattehöjning.

Alliansens problem är att Roger Fredriksson och Kenneth Michaelsson fortfarande beskylls för att vara något självsvåldiga.

Kvar står SD. Deras företrädare har fördelen att ingen kan säga: Så sade ni år 2008, eller 1998. SD;s ledamöter är lika väl pålästa, och kunniga, som andra partiers företrädare. Ibland får de igenom sina kompromissförslag, lagda någonstans mellan alliansens och socialdemokraternas förslag. Förvisso är inte SD:s invandringspolitik tilltalande, men på riksnivå har flera partier närmat sig SD. Att något block skulle inbjuda SD till samarbete före valet är inte sannolikt. Ett valresultat på kringsvid 20 procent kan förändra situationen.”

Sune Håkansson

Björklund: klagar bara på felaktigheter

Nu överklagar Kjell-Åke Björklund, Jämshög ännu ett ärende till Förvaltningsrätten. Denna gång gäller det hemtjänsttaxorna i Olofströms kommun som har ändrats utan att beslut om schablontid finns noterat i protokollet. Dessutom har protokollet från fullmäktige om taxehöjningar inte blivit justerat. Brukarna har däremot redan debiterats med höjda avgifter.

Kjell-Åke Björklund är beredd på kritik för att han överklagar för många ärenden till Förvaltningsrätten, men säger samtidigt:

”Jag överklagar bara det som jag anser är felaktigt och det nu aktuella ärendet innehåller minst två fel.”

Skrivelsen till Förvaltningsrätten har följande lydelse:

”Förvaltningsrätten i Växjö tillhanda. Ärende: Hemtjänsttaxorna i Olofströms Kommun för 2016 fastställdes vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2015-11-23.

Jag har haft hjälp med städningen av hemtjänsten 2 timmar i månaden men de får då endast utföra dammsugning och torkning av golven, detta har kostat 230 kr per timme alltså 460 kr sammanlagt per månad och då tillkommer avgiften 200 kr i månaden för ”Trygghetslarmet ”. Totalkostnad: 660 kr per månad. Protokoll sammanträdesdatum 2015-11-23 där taxorna för 2016-03-1 fastställs bifogas.

Den 23 juni kom det en inbetalningsavi från kommunen där jag skall betala 890 kr i månaden. Och nu kommer det märkiga att Olofström kommun har ändrat och debiterar för 1,5 timme, men jag får inte mer än en timme som jag haft förut. Jag frågade vad det var frågan om för att man fick betala 395 kr i månaden, en ökning med 230 kr / mån, men fick fortfarande bara 1 timmes hjälp. Som förklaring hade kommunen hittat på något väldigt fiffigt och kallar den halvtimmen som man lagt till för 0,5 timmes schablontid som jag då inte får något utfört.

Taxorna för 2016 fastställdes vid Kommunalfullmäktiges sammanträde den 2015-11-23. Och dessa taxor är exakt de samma som gällde för år 2015 alltså ingen förändring för 2016. Protokollet från Kommunalfullmäktiges sammanträde den 2015-11-23 är inte justerat som skall göras tre dagar efter sammanträdet och då blir det en offentlig handling. OBS! Det finns inget sammanträdesprotokoll för beslutet att lägga till ”schablontid”. När jag begärde sammanträdesprotokollet där det beslutades om att lägga till 0,5 timme i så kallad ”schablontid” finns det inget sådant protokoll vad gäller denna höjning. Jag frågade flera gånger om detta protokoll men fick samma svar, det finns inget.

Detta är ju mycket märkligt, för att göra en sådan stor förändring som detta innebär för brukarna så måste det vara ett beslutsprotokoll och datum när kommunalfullmäktige ändrar beslutet och inför ”schablontid” Detta beslut att taxorna för 2016 skall tas i bruk den 2016-03-01 utan att ”schablontid” nämns i protokollet.

När det gäller beslut av taxor för hemtjänsten så skall brukarna informeras via brev eller mail innan de tas i bruk efter att ett sådant beslut fattats av kommunalfullmäktige.”

Kjell-Åke Björklund

På spaning efter svenskt kulturarv

DSC05006

Så sitter vi där med näsorna nästan fästade vid fönsterrutorna. Det är soligt och vackert men det blir också snabbt varmt i den lilla kupén. Någon sliter vant tag i läderbiten som måste hanteras med ett rejält ryck för att fönstret ska kunna öppnas. Andra ger upp och låter konduktören göra jobbet.

Vi är många som denna förmiddag upplever min ungdoms transportmedel – ångtåg. Vi färdas genom Brösarps backar och efter ytterligare en sträcka kan vi njuta av den vackra havsutsikten i närheten av Vitaby. Ändstastion denna dag är f d järnvägsknuten Sankt Olof. Vid denna station vänder tåget för att rulla tillbaka till Brösarps station.

DSC05030När vi lämnar Brösarps station färdas jag baklänges rent tekniskt men det är också en resa bakåt i tiden. Det var så vi reste förr innan bilen hade tagit greppet om oss. Den bilden förnimmer jag, fast tvärt om när tåget startar. Utanför fönstret står bilar sida vid sida och vittnar om att just nu är bilen överflödig. Vi färdas på räls och har all tid i världen att studera landskapet som glider förbi i ca 30 kilometer i timmen.

Jag hade nästan glömt ljudet av skenskarvar, likaså äldre och dåligt fjädrade vagnar med hårda och raka säten. Jag säger nästan glömt för när väl tåget sakta rullat igång behövs det inte lång stund för att ungdomens upplevelser ska kännas igen. Det är röken utefter vagnarna och dess speciella lukt tillsammans med lokets tuffande och pysande som gör upplevelsen total. Detta är svensk kulturhistoria i full skala.

DSC05046Som i alla andra sammanhang när det gäller att bevara den svenska kulturhistorien krävs det entusiaster, många entusiaster. De finns inom järnvägen och inom flyget och i många andra sammanhang och har naturligtvis oräkneliga timmar i bagaget som inte ger någon lön men som berikar dem med ett gott samvete och vetskap att nya generationer kommer att utföra liknande bragder.

Lön för deras arbete måste naturligtvis också vara att ångtåget på Österlen lockar människor i stora skaror i alla generationer. De nya generationerna har aldrig fått uppleva ånglokens tuffande och stånkande uppför branta backar. Vagnarna vi åker i är tidstypiska och stinsen ser ut och agerar precis som då.

DSC05015

Jag har lätt att jämföra och håller koll på små och stora detaljer eftersom jag är uppvuxen på den f d järnvägsknuten Bredåkra som knöt samman linjerna Växjö och Malmö. Du kan säkert förstå vilken hisnande känsla det var att få ta plats mellan föraren och eldaren på ett ånglok och färdas med detta t/r till Växjö. En vaggande och varm upplevelse.

DSC05060Det är Skånska Järnvägar som trafikerar sträckan Brösarp – Sankt Olof och mäter 13,3 km. När färden startar befinner du dig 28 meter över havet och när tåget vänder i Sankt Olof är du på 130 meter över havet.

Loket som drog oss tillverkades 1914 och har nu uppnått den aktningsvärda åldern 102 år.

OBS! Klicka för större bild.

Blekinge landsting bör tvångsförvaltas

Kjell-Åke Björklund, Jämshög hade för en tid sedan framgång med en överklagan hos Förvaltningsrätten. Ärendet gällde ett beslut som tagits i nämnden för Blekingesjukhuset den 25 februari 2016 och som bl a innebar att dagakuten i Karlshamn ska stängas. Förvaltningsrätten gav Björklund rätt och upphävde beslutet som man ansåg tillkommit på ett sätt som strider mot kommunallagen.

Landstingets ledning har dock i sin tur tolkat beslutet på sitt sätt och beslutat att verkställa beslutet. Mot detta protesterar nu Kjell-Åke Björklund som ännu en gång vänt sig till Förvaltningsrätten. Nu begär han förnyad inhibition. Hans insändare kan du ta del av här:

”Lars Almroth (? ) och Kalle Sandström (S) tycks inte förstå eller begripa att Förvaltningsrätten har stoppat deras projekt med nedläggningen av dagakuten på Blekinge Sjukhuset i Karlshamn och de fortsätter precis som inget har hänt, men det finns ju större herrar än de här båda nämnda.

Jag kommer att anhålla hos Förvaltningsrätten om att införa inhibition igen och se till att de beslut som en gång har fattats av Förvaltningsrätten efterlevs av politiker och tjänstemän på Landstinget Blekinge. Det är nu dags att begära att Landstinget Blekinge skall tvångsförvaltas.

Det går inte längre att vi blekingar skall köras över av okunniga politiker och chefer som inte förstår vad demokrati är. Det är ju inte bara vi i västra Blekinge som blir utsatta för alla dessa övergrepp utan vi har ju också en väldigt duktig och kunnig personal vid Blekinge Sjukhuset i Karlskrona som också blir lidande av att dessa okunniga politiker och tjänstemän som jämt och ständigt skapar oro och stress på deras arbetsplatser. All personal på golvet i Landstinget Blekinge och invånarna i Blekinge förtjänar bättre chefer och politiker än de som nu beslutar över våra huvuden precis som man gjorde i diktaturstaten DDR.

För några år sedan hette skarprättaren Jan Svanell  men som blev kvick med att dra iväg när dåvarande Sjukvårdspartiet letade upp fakturor och handlingar på felaktiga köp utan att anbud lagts ut som kommunallagen föreskriver och som han inte kunde verifiera.

Det är också helt fel att med tvång driva igenom stora och enormt kostsamma förändringar mitt i en valperiod, det rätta vore att arbeta fram bra och genomarbetade förslag och åtgärder inför valet de två åren fram till 2018 och som väljarna då kan ta ställning till i ett demokratiskt val och inte driva igenom dem med DDR-diktaturfasoner.

När Kalle Sandström (S ) gör gällande att partiet är ett demokratiskt parti har han mycket grovt underskattat vad ordet demokrati betyder, men jag begriper ju att en före detta ombudsman inte besitter några större kunskaper och definitivt inte de kunskaper som erfordras för att få Landstinget Blekinge på fötter igen. Han har ju själv varit med om att skapa dessa enormt stora underskott och förluster som Landstinget har idag, vid valet 2010 och 2014 så skulle ju vårt Landsting bli så himla bra enligt de storvulna vallöften som ställdes ut då.

För min personliga del har jag den förhoppningen att det vilande Sjukvårdspartiet Blekinge aktiveras snarast för att ställa upp i Landstingsvalet 2018 i samtliga kommuner i Blekinge. Alla de som känner sej manade att bidra med en insats kvinnor, män och framför allt de yngre som skall ta över som är Blekinges framtid, ni behöver inte vara rädda att jag finns med på vallistan man kan ju var amedlem i ett parti ändå och bidra med andra uppdrag.

Till sist uppmanar jag alla blekingar i både östra och västra Blekinge att ni skapar egna och bra förutsättningar att på demokratisk väg med ett uppvaknat Sjukvårdsparti Blekinge som ställer upp i hela Blekinge för detta är ju det enda sättet att rätta till och skapa bra förutsättningar för en bra sjukvård i vårt län eftersom de partier som företräder opinionen har en benägenhet att inför varje val lova guld och gröna skogar men som dagen efter valdagen inte kan komma ihåg vad man lovat dagen innan.”                                                                                                                    

Kjell-Åke Björklund, Jämshög

Humoristers syn på svenska fåglar

MAD 5Sommar och nostalgi är starkt förknippade med varandra. Vi ”städar” i våra samlingar och upptäcker glömda rariteter.

För några dagar sedan hittade jag mycket riktigt en godbit. I botten på arkivet fann jag ”Svenska MAD:s världskarta över svenska fåglar.” Fåglarna är helt unika och har naturligtvis dykt upp i olika skepnader men aldrig som de skildrats i originalkartan.

Kartan är i fyra delar och när jag publicerade en av dem på Facebook rönte den ett stort intresse som är roligt i sig. Det visade sig att det fanns en och annan påläst ”fågelskådare” och han, Magnus Rosdahl, efterlyste Oxjärpe och Glasstruten. En sådan imponerande kunskap måste naturligtvis premieras och därför kommer här hela den unika kartan.

Vi var många humorfantaster som på tidigt 60-tal upptäckte och naturligtvis storligen roades av vad vi läste och såg. Svenska Mad gavs ut av Williams Förlag med start i september 1960. Tidningen lades ner 2002. Chefredaktör var Lasse O´Månsson. Förlagan var amerikanska MAD Magazine.

Det är i dessa dagar populärt att leta pokémonfigurer, men varför inte försöka upptäcka lite ovanliga fåglar också?!

OBS! Klicka för större bild och läsbar text.

MadMad 2

Mad 3

MAD 4

 

 

 

 

 

En bok för flygrädda och andra

Att flyga

Maria Küchen har givetvis inte skrivit boken ”Att Flyga” för att bota många människors flygrädsla. Drivkraften har varit hennes kärlek till flyget och att hon fascineras av de tekniska landvinningar som gör flyg möjligt.

Maria tar oss med upp i fluften, in i cockpit på såväl den älskade Viggen som storheten Airbus. Hon förklarar på ett okomplicerat sätt vad som låter och vad som sker under en flygning och du kan som läsare lita på vad hon berättar. Hon har tillbringat mycket tid i luften med såväl piloter som entusiaster och hon vet vad hon talar om.

Maria Küchen är poet och prosaist och det bäddar för att hennes beskrivningar inte enbart stannar vid teknikens mystiska kraft.

”När du en gång har känt hur det är att flyga kommer du för all framtid att gå på jorden med ögonen riktade mot himlen, ty där har du varit och dit kommer du alltid att längta tillbaka”.

Detta anonyma citat , som ofta felaktigt tillskrivs Leonardo Da Vinci, är bästa tänkbara inledning på ett antal luftfärder som tar dig med upp med jättarna inom trafikflyget liksom ut i rymden och inte minst upplevelsen att hoppa fallskärm.

Kärleken till flygandet är lika närvarande när Maria t ex skildrar start och landning med pontonflygplanet OH-CTL, en Chessna 172 tillverkad på sjuttiotalet.

”På sjön där OH-CTL har sin hemmahamn går vi ner i solgatan. Tärnor cirklar över näckrosor och vass. Strandskator i flykt varnar ihärdigt. På vattenytan vid bryggan studsar skräddarna som om mänskligheten aldrig hade funnits.”

Hennes skildring av augustieftermiddagen 1993 när ett JAS Gripen störtar under en uppvisning är stark men inte överdriven. Ett par hundra meter och kammen på en ås skilde henne och barnen från döden.

”Det finns bara en person i det planet. TA SKYDD”.

Tillsammans med barnen kastade hon sig mot höjden och tryckte sig tätt tätt intill den och kupade händerna över barnens hjässor medan hon väntade på att vrakdelar och eld skulle börja regna ner.

Hon inleder boken med en skildring som jag bara inte kan motstå:

”På sjuhundrafemtio meters höjd drar jag i ett handtag under instrumentbrädan framför mig och bogserlinan släpper från segelflygplanets noskoppling. Några sekunder senare har flygplanet som drog upp oss från marken försvunnit ur synfältet. Ingen motorkraft hjälper oss nu. Vi är ensamma med blåst och moln.”

Läs boken och är du bara en liten gnutta flygfrälst kommer du att sträckläsa de drygt 200 välformulerade och förklarande sidorna. ”Att flyga” är att flyga med alla sinnen medan du tryggt sitter på moder jord. Rädslan många känner för att flyga underblåses ofta av missuppfattningar i stil med att flygplanet genast faller till marken vid ett motorstopp.Så är det inte. Maria förklarar detta och tar också död på många andra myter.