Segelflygare Åke har landat för gott

Åke var stora grabben, 17 år, när jag som 15-åring första gången träffade honom. Naturligtvis skedde mötet på dåtidens naturligaste mötesplats mellan Bredåkra och Kallinge – gamla officersmässen på Bredåkra hed. Lokalen finns inte längre men den var under många år flitigt använd av flygintresserade ungdomar. Det handlade om modellbygge och det kretsade än mer om segelflyg som var det egentliga målet.

Åke Berglund, född på Luleå lasarett den 13 juni 1940 kom till Blekinge som 13-åring. När jag nu försöker minnas Åke och hans många gärningar internationellt är det för att han nu har lämnat jordelivet. Han dog för en vecka sedan omgiven av sin familj.

Åke var en man med många järn i elden. Ett gammalt uttryck som passar väl in på just honom. Han var så mycket mer än bara modellbyggare och segelflygare. Han utbildade sig tidigt till bil- och flygtekniker vilket förde honom till uppdrag runt om i världen. Han var också yrkeslärare inom detta yrke.

 

Sitt första internationella uppdrag genomförde han som 21-åring när han valde att FN-tjänstgöra med svenska flyguppdraget i Kongo 1961. Det uppdraget var för Åke starten på ett 45 år långt engagemang som biståndsarbetare i en rad länder. Han talade mest väl om Etiopien men nära efter placerade han Vietnam.

En av Åkes absolut bästa vänner i Etiopien var naturligtvis en gammal flygare som senare blev president. I början av 2000-talet återvände han med familjen till Etiopien på inbjudan av just president Girma Woldegiorgis i Addis Abeba. Därav rubriken i Bas Blekinge från den 5 juni 2008 där Åke gjorde reklam för Etiopien som turistland.

Girma var före sitt presidentuppdrag SAAB B 17-pilot inom flygvapnet som leddes av Carl Gustaf von Rosen 1946 – 1956. Presidenten gick då under namnet löjtnant Girma.

Åke var utbildad inom både segel som motorflyg och kunde se tillbaka på 2 500 timmar i luften. Hans många internationella resor som passagerare är naturligtvis oräknade.

Det var 1953 som pappa Göte tog det avgörande beslutet att överge Gällivare/Malmberget för en ny framtid i Blekinge. Göte hade en bror som var anställd vid järnvägen och familjen kunde flytta in i en banvaktstuga i Vedeby/Bubbetorp. Av detta blev det först start av cykelverkstad i Karlskrona därefter arbete vid Stålverket på Kockums i Kallinge varefter Göte på nytt startade ett åkeri i Kallinge. Vid den tidpunkten kunde Åke och hans familj flytta in i en nybyggd fastighet på Fårabacken i Kallinge.

Likt många andra ungdomar i Kallinge började Åke Berglund med modellbygge som 15-åring.  Därefter blev det segelflygutbildning. Noterbart är också hur Åke kom in på just mekanikerbanan. Det var helt enkelt så att pappa Göte ledde ner Åke till dåvarande Motorkompaniet i Ronneby för att han skulle få börja som lärling och så blev det också.

John Branje, välkänd lärare i dåtida Kallinge, var styrelsemedlem i Blekinge Flygklubb och det var han som fick Åke (rakt under Branje) att få luft under vingarna.

I september 2016 medverkade Åke vid Blekinge Flygklubbs 70-årsjubileum där han var en av många flygande veteraner med rika minnen. Vi är många som med saknad ser att Åke Berglund nu ytterligare har glesat ut segelflygsällskapet i Blekinge. Vi minns också hans stora insatser med klubbarbetet innan de internationella uppdragen kallade.

Sonen Mikael har naturligtvis ärvt flygintresset efter pappa Åke. På bilden nedan får en ung Micke instruktioner av pappa Åke inför en ensamflygning i Bergfalken.

Mer trallvänlig s-politik i Ronneby

Nu är det klart att Magnus Pettersson blir socialdemokraternas kandidat till att axla kommunalrådsposten i Ronneby efter valet i höst. Rent formellt är det ordförandeposten i kommunstyrelsen det gäller.

Borgerliga alliansen med hjälp av Sverigedemokraterna har nu snart styrt Ronneby kommun under två mandatperioder.

Förutom en tuff valrörelse kan Magnus se fram emot en festlig sommar. Han passar nämligen på att fylla 50.

När han i dagens Sydöstran får frågan vilka frågor han vill lyfta i valrörelsen blir svaret:

-Att vi ska tala om våra barns utbildning och situationen inom äldreomsorgen. Näringslivet är också viktigt och då menar jag inte bara nyetableringar. De företag som redan finns får vi inte glömma bort.

Magnus Pettersson är ombudsman. Han är också en duktig musiker och sångare. Ett unikt smakprov får du här. Jag fångade honom på en kulturdag i Johannishus i maj 2009.

Tung nämnd i Ronneby öppnar dörren

Torsdagen den 22 mars blir en historisk dag i Ronnebys politiska verksamhet. För första gången får allmänheten tillträde till Utbildningsnämndens sammanträde. Öppenheten är på försök och ska efter en tid utvärderas.

Det är nämndens förste vice ordförande, Tim Svanberg, centern, som har haft framgång med sitt förslag att sammanträda med full insyn. Oppositionen i nämnden har inte varit glad åt tilltaget. De anser att öppenheten kan hämma debattlustan, vilket inte brukar gälla i fullmäktige.

Naturligtvis finns det regler att förhålla sig till. Under sammanträdet är det förbjudet att göra ljudupptagningar, ta bilder eller att filma. Men ett visst intresse för uppmärksamhet anas ändå när det går bra att utföra dessa handlingar före, efter och i pauserna.

Nämnden för Fritid- och Kultur var dock först ut att öppna sina sammanträdesdörrar, men detta är den första tunga nämnden som gör ett försök.

Utbildningsnämnden öppet sammanträde 2018-03-22, kl 08.30 i Kallingesalen, Stadshuset.

Allmänheten och större grupper, tex skolklasser, har närvarorätt vid utbildningsnämndens sammanträden. Allmänheten har ingen yttranderätt och det är ej heller tillåtet att fotografera eller filma under sammanträdet.

Föredragninglista:

  1. Uppföljning av budget februari 2018. Redovisning.
  2. Förslag till vägval – Kostpolicyn.
  3. Information om skolvalen i grundskolan.
  4. Förtydligande gällande avgiftsfri skola. Redovisning.
  5. Behov av nya förskoleplatser i Ronneby kommun. Information.
  6. Arbetsmiljöenkät avseende Utbildningsförvaltningen. Redovisning.
  7. Skolinspektionens beslut efter tillsyn av Utbildningsnämndens verksamheter, Ronneby kommun. Rapport.
  8. Personal och arbetsmiljöfrågor mars 2018.
  9. Kurser och konferenser mars 2018.
  10. Förvaltningschefens Rapporter mars 2018.
  11. Delgivningar mars 2018.
  12. Delegationer mars 2018.

 

Vårdagjämning i Tage Danielssons anda

20 mars 2018. Sol. Några plusgrader. Vårdagjämning och det finns hopp. Jag firar dagen med att citera Tage Danielssons dikt ”Hungrig vår”.

Det susar i skogen.

Jag sitter på krogen.

Kom, ljusa april!

Smör, ost och sill.

Kom, vårlök, som vintersnöns drivor försenat!

En sexa renat.

Kom, taltrast, vars drill vi fått njuta så sällan!

En TT, mellan.

Kom, sol, utmät våren på solurets visare!

Sen tror jag jag tar en parisare.

Se, spirande sippor bland höstlöven växa.

Kaffe, och Grönstedts, en fyra. Nej, sexa.

Björken står skir i den ljusnande natten.

Konjak och vatten.

Löven de spricka ur grenarna kala.

Får jag betala.

Högre blir himlen och klarare sikten.

Jag har inga pengar, men ta den här dikten.

Björnarna vakna i glad förundring.

Jamen, nog är den väl värd en hundring?

Blåklockor klämta sitt vårliga klämt.

Så där, varsågod, det är jämnt.

Liv i skog och sjö.

Tack. Ajö.

Källa: ”Tage Danielssons paket”. Utgiven 1990.

Ronnebymusiker skrev årets karnevalslåt

Nu har det hänt, Ronnebymusikern Oskar Förberg har skrivit årets bästa låt till Lundakarnevalen som arrangeras den 18-20 maj. Han har visserligen haft god hjälp av vännen Linda Florén men det gör inte bedriften sämre.

Det här är stort, annars skickar man inte pressrelease till www.bengtbloggen.se

Lundakarnevalen drabbar allmänheten var fjärde år och i år är 5 500 studenter beredda att helt ideellt slita för att göra den oförglömlig. Inför varje karneval hålls en sluten tävling för att kora den bästa karnevalsmelodin. I år heter vinnaren Oskar Förberg, 24 år, från Listerby som skrivit låten tillsammans med vännen Linda Florén, Stockholm. Årets Lundakarneval väntas locka 400 000 besökare.

 – Det är en mycket stor ära att ha vunnit tävlingen om karnevalsmelodin. Låten kommer att gå på repeat hela våren, när studenter festar och dansar, samt på klubbar, korridorfester och inte minst på offentliga evenemang, säger Oskar Förberg.

En liten hemlis, som jag inte vill undanhålla läsaren, är att både Oskar och Linda bor på Lunds nation. I samma rum – fast en våning ifrån varandra. De är båda mycket nationsaktiva.

I lördags framförde de melodin för första gången. Drygt 3 000 karnevalister var då samlade på Sparbanken Skåne Arena i Lund för att sparka igång årets Lundakarneval genom den traditionella Karneveljen.

– Det var helt otroligt att stå där och äntligen få visa upp vad vi jobbat med. Vi fick beskedet att vi vunnit tävlingen redan i slutet på november och eftersom tävlingsresultatet är hemligt tills Karneveljen har vi behövt gå och hålla tyst om detta i fyra månader, så det var extremt roligt att äntligen få bränna av melodin och njuta av publikens jubel.

Oskar Förberg är född 1994 i Listerby och har hållit på med musik sedan han var 9 år gammal. Han är huvudsakligen trummis, men spelar även gitarr, piano, lite bas och sjunger. Han studerar musikproduktion och har en egen studio på sitt korridorsrum.

 Han gick på kommunala musikskolan i Ronneby under nästan hela skoltiden. 2013 och 2015 var han kapellmästare för sommarteatrarna vid Ronneby Folkteater. Han har även spelat i Ronneby Blåsorkester, Skottårsorkestern, Marinens Ungdomsmusikkår och flera olika hemvärnsmusikkårer. Hans band Hässlegården vann Musik DIrekt 2014. Utöver allt detta är han frilansande trummis och pianist samt spelar i ett coverband och i Lundaspexarnas orkester sedan 2014.

Under karnevalen kommer Oskar att framföra melodin vid invigningen av Karnevalen, inför 10 000 åskådare. Han kommer även att dirigera orkestern för Karnevalsspexet Näcken, som han också varit med och skrivit.

Foto: Dante Zia

Elon Musk fortsätter att hyllas

Jag vet inte vad du gjorde tisdagen den 6 februari i år men jag tror att jag var långt ifrån ensam att då få uppleva ett historiskt ögonblick inom rymdfart. Det var då entreprenören och uppfinnaren, Elon Musks rymdbolag Space X lät sin och världens största raket Falcon Heavy lämna den legendariska avfyrningsrampen 39 A på Cape Canaveran i Florida.

För mig var det ett oförglömligt ögonblick och de som följde uppskjutningen på plats var lyriska och hyllningarna liknade en bättre rockkonsert. Även kunniga rymdexperter hyllade uppskjutningen och hyllningarna har fortsatt. Mest häpnadsväckande var naturligtvis raketerna, tre stycken, som kunde återvända till jorden för perfekta punktlandningar.

Elon Musk äger också elbilsföretaget Tesla och naturligtvis var reklamvärdet svindlande när han lät just en sådan bil skjutas ut i rymden.

Varje start av det här slaget kostar 90 miljoner dollar vilket motsvarar ca 700 miljoner kronor. Men han lär ha råd med det och säkert kommer han att få tillbaka åtskilliga slantar eftersom NASA nu blir en ivrig och intressant samarbetspartner.

Det var vackra och fulländade bilder redan vid uppskjutningen men nu finns det en redigerad filmsnutt som är än bättre. Du får länken nedan och glöm inte att stanna kvar efter att filmen slutat då får du också ta del av alla misslyckanden som har föregått den nu hyllade uppskjutningen.

Titta och njut. Detta är ett stort stycke rymdhistoria.

Linjeflygs historiska avtryck i Ronneby

Det var Linjeflyg som bäddade för det s k folkflyget i Sverige. Företaget bildades 1957 och knöt samman landet på ett sätt som ingen annan tidigare kunnat göra. Man startade med flygplanstyper som innebar att man kunde landa och starta även på mindre flygplatser.

I bloggen nedan kan du läsa om Kallinge flygstations start 1958 och till dagens utveckling och nu med namnet Ronneby Airport. Linjeflyg upphörde 1992 och nu är det SAS som ombesörjer inrikestrafiken och BRA, Braathens Regional Airlins som trafikerar Ronneby med Arlanda och Bromma.

Naturligtvis var det stort och spännande för ortens befolkning när civilflyget kom till Kallinge. I början var det synnerligen viktigt att flygplatsen var belägen i Kallinge och inte i Ronneby. Lokala motsättningar som numera är utsuddade och nästan glömda.

På den tiden utgjorde varje start och landning att såväl ungdomar som äldre vallfärdade till flygstationen för att se på när flygplanen landade eller startade och för att kolla in vilka som hade råd att flyga.

Här ska du få ta del av några av de flygplan som Linjeflyg använde på bl a linjerna till Ronneby.

Det började med tre Douglas DC-3 som Linjeflyg övertog från SAS. DC-3, legendernas legend som ofta har betecknats som flygets första riktiga långtradare. Redan när Linjeflyg fick dessa maskiner i sin ägo hade de 25 år på nacken. Tala om uthållighet. Douglas DC-3 var aktiv i Linjeflygs flotta mellan åren 1957-1966.

Convair Metropolitan var en annan legend som tog över efter DC-3. Egentligen hette hon Consolidated Vultee Aircraft CV-440 Metropolitan, men det var lite fört mycket så det fick bli kort och gott – Metrop. Maskinen användes av Linjeflyg åren 1961 – 1979.

Bilderna ovan tog jag vid ett reportagetillfälle för BLT. Besättningens namn på den upplevelserika kvällsflygningen har jag glömt.

 

Nord 261 var en mindre maskin som gjorde tjänst för Linjeflyg åren 1968 – 1974. Om du tittar noga ser du lite av den i bakgrunden på bilden ovan.

När Fokker F 28 Fellowship togs I bruk 1973 var det ett stort steg i utvecklingen för såväl Linjeflyg som passagerare. Men det var också betydande investeringar eftersom varje Fokker vid den tidpunkten hade en prislapp på 30 miljoner kronor. Bara de två Rolls-Roycemotorerna var värda 6 miljoner kronor styck. Men nu var det ordentlig fart på folkflyget. Fokkern användes åren 1973 – 1992.

Linjeflygs spypåse har jag fortfarande sparad. Naturligtvis aldrig använd. Jag fick juläpplen i den för några år sedan av en tidigare anställd inom Linjeflyg.

Lång väntan på lokal flygbuss i Ronneby

Kallinge flygstation, numera Ronneby Airport, invigdes 1958 och har i olika omgångar byggts om och byggts ut. Jag är gammal nog att komma ihåg att det startade i blygsam skala med ett större militärtält lånat från F 17. I tältet fanns en träbänk och en stor våg. Det var allt.

Nu när Ronneby Airport, som ägs av statliga Swedavia AB, återigen har behov av om- och tillbyggnad verkar nu också politiska krafter för att äntligen förverkliga ett behov av att knyta samman stadsbusstrafiken med terminalen.

Genomförs satsningen med att låta två av stadslinjerna mellan Ronneby resecentrum och Kallinge anknyta till flygterminalen kan en sådan linje premiärsaluteras med ett slags 60-årsfirande av väntan. Jag tillhör en större skara som under många år har varit förundrad över att lokal kollektivtrafik har saknats till just flygplatsen. Nyligen avgivna löften pekar på en start 20 augusti i år om Region och kommun kan komma överens.

Ronneby Airport är en av tio flygplatser i landet som regeringen har pekat ut som det nationella basutbudet. När flygplatser som Kalmar, Växjö och Kristianstad har tappat sitt statliga stöd har Blekinge kunnat behålla sin status genom upprepade år av utveckling.

Under flera år i rad har flygplatsen i Ronneby noterat rekord i antalet resenärer. I dag ligger passagerarsiffran på ca 200 000 årligen och med 1 800 landningar. En del i utvecklingen är också en flyglinje från Ronneby och ut i Europa. I dag pekar allt på att det är Frankfurt som ligger bäst till, ett val som också kan lovordas av länets näringsliv.

Ronnebys terminalutveckling finns noga redovisad i en masterplan daterad 2017-02-22. Av den framgår att utvecklingen och utbyggnaden ska ske i två etapper. I den andra etappen utökas terminalen söder ut mot bilparkeringen, vilket ska skapa en sammanhängande yta för avgångshall, incheckning, restaurang, hyrbilskontor och ankomsthall.

Kan dessutom Ronneby Airport i en nära framtid kompletteras med ett tågstopp söder om flygplatsen, vilket politiker på kommunal och regional nivå skissar på, ja, då blir bilden komplett och terminalen än mer konkurrenskraftig och miljömässigt gångbar.

Linjeflyg, som bildades 2 april 1957, fick redan efter tio dagar regeringens tillstånd att ”bedriva inrikes reguljär lufttrafik”. Företaget inledde sin trafik till Ronneby den 5 maj 1958. Linjen utgick från Bromma via Kalmar till Ronneby. Kalmar var först ut i landet och fick sin Stockholmstrafik den 14 april 1957. Ronneby knöts efter hand till flera olika linjer som t ex Visby, Kristianstad och Malmö. Linjeflyg upphörde 1992 då SAS övertog ansvaret för inrikestrafiken.

Kolla gärna Linjeflygs reklamfilm från 1970. Länk nedan.

http://www.filmarkivet.se/movies/linjeflyg/

Snösmältning men byråkratisk istid

Måndagen kom med sol, flera plusgrader, rännilar och dropp från hustak. Vinterklädda trädstammar blev på några timmar avklädda men fortfarande bär historiska stenar den vita vintermössan och blir därmed till än ståtligare skeppssättningar.

Jag beskriver bl a Hammarskulle på toppen av Johannishusåsen strax norr om slottet. Vi som bor i denna trakt är bortskämda, för var vi än sätter våra fötter kan vi vara övertygade om att vi är på historisk mark med spår av mänskliga aktiviteter under mer än 5 000 år!

En häftig tanke som ofta gör sig påmind under promenader är hur människor under årtusenden verkat i just denna trakt som för varje år blir allt mer uppmärksammad efter utgrävningar som ger svar på många frågor.

På Hammarskulle finns en ståtlig skeppssättning av stora stenblock. Strax intill finns en domarring kallad ”Sju konungastenar”. Boplatslämningar under mark visar att platsen utnyttjades redan under tidig bondestenålder, ca 3 000 f Kr. Källa: Länsstyrelsen i Blekinge och Blekinge Museum.

Samtidigt som promenaden inbjuder till historiska tankar är jag snabbt tillbaka i nutid och då dyker genast ord som byråkrati, politiker och långbänk upp i medvetandet. En förklaring till detta är den helveteslånga frågan om en gång- och cykelbana mellan Listerby och Johannishus.

I bygden har det sedan tidigt 1970-tal funnits två ständigt återkommande krav – tågstopp vid gamla järnvägsstationen och en säker gång- och cykelbana mellan de två orterna i Ronneby kommuns östra utpost.

Tågstopp har ansetts som en utopi men cykelbanan har ändå varit ett kanske genomförbart projekt. Så när ca 40 år hade förflutit tycktes kommun och Trafikverk vara överens om en kostnadsbild och en spade att sätta i jorden.

Men tid betyder pengar och detta projekt är ett bevis om något på att ju längre man väntar ju större blir kostnaden och där befinner sig frågan i dag. 2011 var prislappen 7, 2 miljoner kronor, en summa som skulle delas mellan kommun och trafikverk. Men så skulle denna gång- och cykelbana också utrustas med belysning och då sköt kostnaden i höjden. Nu är prislappen ca 12 miljoner och kommunens del av denna summa blir ca 5 miljoner. Dessutom försenas projektet ytterligare. Start tidigast sent i höst. Klart 2019, om vi vågar tro på detta?!

Björketorpsstenen med sin skrift minner om 600-talet e Kr. En sten borde snart sättas upp utefter gång- och cykelbanan som i runskrift påminner om detta utdragna och historiska projekt som nu blir en slags inkörsport till Johannishusåsen.

En promenad föder tankar. I dag är gråvädret tillbaka men gårdagen lever jag på nu några dagar.

Därför rivs försäljning av camping upp

Det var i torsdags (2018-02-22) alliansen understödd av Sverigedemokraterna röstade och vann knappt (24-22) om en försäljning av Järnaviks Camping. Redan i den utdragna debatten hotades med överklagan av beslutet till Förvaltningsrätten.

Mycket tyder på att det också blir en överklagan och att det blir vänsterpartisten Erik Ohlson som lämnar in den.

-Typisk vänsterretorik, kommenterade kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson som anser att priset 3 250 000 kronor är ett väl underbyggt pris.

När jag ännu en gång har tagit del av debatten blir jag helt övertygad om att Förvaltningsrätten kommer att upphäva köpet. Det finns många skäl till detta. Här ska jag nämna några av de tyngsta.

Köpeskillingen sägs bl a vara anpassad till vad arrendatorn Stefan Nilsson under 13 år har investerat i anläggningen med eget kapital. Dessutom är priset starkt anpassat till en anslutningsavgift för vatten och avlopp som Miljöteknik inte kan ange!

Utan tvivel har Stefan Nilsson investerat i anläggningen men i underlaget för en försäljning syns inte ett spår av detta. Som skattebetalare får jag varken veta vilka investeringar som åsyftas eller för vilka summor. Synbart är att campingstugor har byggts, men hur många och vad gäller i övrigt? Det får vi inte veta, bara att försäljningspriset är anpassat till genomförda investeringar. Redovisning saknas.

Dessutom framkom i debatten att försäljningspriset har anpassats på grund av att Miljöteknik inte har kunnat presentera en avgift för va-anslutning. Siffran har uppskattats till 1,9 miljoner kronor men det sägs i underlaget att den summan kan bli högre men också lägre!!

Av sistnämnda uppgifter blir jag minst lika misstänksam som kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson blev när han sprang för att polisanmäla det kommunala bolaget Miljöteknik. Fredriksson ansåg att det fanns starka skäl misstänka att Miljöteknik hade gett vissa fastighetsägare rabatter på va-anslutningar och låtit andra betala högre avgifter. Denna polisanmälan är fortfarande under utredning.

 

Jag menar att anslutningsavgiften givetvis skulle ha varit fastställd före en försäljning av campingen. I annat fall riskerar vi att kanske bli lurade igen om avgiften skulle bli väsäntligt billigare än de uppskattade 1,9 miljonerna.

Att låta tjänstemän underkänna två av varandra oberoende värderingar på 10 respektive 4,5 miljoner kronor är också anmärkningsvärt. Dessutom var summan felaktigt redovisad till 4 miljoner kronor i underlaget.

Det har dessutom framkommit att priset bl a är satt efter 2004 års värde.

Ytterligare en värdering nämndes i debatten, nämligen att en rimlig arrendekostnad i dag borde ha varit 900 000 kronor för Järnaviks Camping. Nuvarande avgift har varit 270 000 kronor. Detta om något borde innebära att priset höjs.

Jag tillhör dom som är positiva till en försäljning men ska man som förtroendevald som röstat ja till försäljning gå rakryggad ur denna affär måste faktiska siffror upp till beskådan. Det får inte handla om uppskattning i ett fall som detta. En präktig skandal ligger på lut när Miljöteknik inte har kunnat prestera en avgift före försäljning. En skandal i sig.

Gör om – gör rätt. Upp med siffrorna på bordet och ge alla full insyn. Redovisa genomförda investeringar och tillse att Miljöteknik räknar fram ett pris på VA-anslutningen. Därefter kan ett trovärdigt försäljningspris sättas. Dessa krav borde även Förvaltningsrätten ställa.