Månadsarkiv: december 2023
Burlesk miljöfest nästan ”laglig”
Jag hade precis bestämt mig för att ta julledigt för att med en viss ansträngning försöka nå den optimala decembernjutningen när Sydöstran larmade om burlesk fest i Ronneby. Kommunal dessutom!
Enligt tidningen hade 115 anställda vid Miljöteknik bjudits på fest för en kostnad av 1 000 kronor per person. Festen arrangerades för att kommunala bolagets nya vd skulle lära känna sina anställda.
I det sammanhanget måste jag erkänna att jag blev en aning fundersam när tidningen berättar att lättklädda kvinnor, ”med tofsar på brösten” varit inbjudna för att lyckliggöra antingen då vd:n eller de anställda.
Mot detta reagerade flera av Ronnebys höga politiker. Nja, kanske inte mot de lättklädda kvinnorna utan mer över kostnaden för julmat och show. Miljötekniks ledning hade nämligen grovt överträtt kommunfullmäktiges beslut som har varit 300 kronor per kommunalt anställd.
Tidningen ställer frågan till kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, moderat:
”Anser du att bolaget i det här fallet har gått över gränsen?”
”Det är helt uppenbart att man har gjort det. Jag står inte bakom detta för fem öre, svarar Fredriksson som annars mest brukar nämna 10 eller 17 öre!
Miljötekniks fest ansågs så allvarligt ha brutit mot klubbade regler att Ronneby kommuns vd, Carl-Martin Lanér, genast flaggade för att han skulle genomföra en granskning av ärendet.
Enligt ett inslag i Radio Blekinge har Lanér nu genomfört sin undersökning. Den visar bland annat att den burleska festen inte alls var så dyr som det rapporterats om. Summan per anställd är nu fastställd till 450 kronor vilket är hela 550 kronor mindre än vad Sydöstran uppgett.
Min kommentar: en utredning till och kostnaden kanske snart är nere i godkända 300 kronor per person för julmat och underhållning.
På tal om lättklädda kvinnor med tofsar på brösten så nämns inget av detta i Lanérs utredning. Inte heller var männens tofsar var placerade. För det fanns väl även manliga aktörer i den burleska showen? Annars var jämställdheten grovt åsidosatt.
Lanér uppger att han inte går vidare med sin utredning. Däremot är han kritisk till att Miljöteknik bjöd in till kick-off i juletid med tanke på kommunens kärva ekonomiska läge. Han verkar inte tycka att det är någon stor sak att merkostnaden ”bara” blev 150 kronor/kuvert.
Men Miljötekniks kunder/skattebetalarna kommer att minnas festen när nästa taxehöjning kommer…men då dj***r.
Kampen om journalisterna
Som politiker måste man vara besjälad av att marknadsföra sig och sitt parti. Du ska få ett färskt exempel på hur det går till i Ronneby.
Vid senaste sammanträdet med gruppen som arbetar med den framtida översiktsplanen berättade Roger Fredriksson, moderat ordförande i kommunstyrelsen, att han hade en idé.
”En järnväg till Växjö skulle vara värdefull för Ronneby”. (Se blogginlägget nedan.)
Något senare i sammanträdet riktar sig Roger Fredriksson till Sune Håkansson, Ronnebypartiet, och säger:
”Du verkar tveksam Sune?!”
Sune svarar:
”Tvärtom, jag tänker stjäla förslaget!!”
Efter avslutat sammanträde springer/ringer Fredriksson till Jens Svensson på Sydöstrans lokalkontor i Ronneby och berättar om sin idé. Sune Håkansson hade hotat att stjäla idén. Nu gällde det att smida medan järnet var varmt.
Jens lyssnade och skrev och i går måndag (11/12) var det en nyhet i Sydöstran.
Sune Håkansson å sin sida, som tvåa på bollen, ställer nu en fråga till Kommunstyrelsens ordförande.
FRÅGA
OM TÅGFÖRBINDELSE RONNEBY – VÄXJÖ/ALVESTA
Vid det senaste sammanträdet med Gruppen för översiktsplanen gjorde Du uttalandet att en ny järnväg Ronneby -Växjö/Alvesta skulle vara mycket gynnsam för Ronneby.
Senare har Du gjort uttalande i massmedia.
Frågan: Avser kommunalrådet att ”smida medan järnet är varmt”? Dvs. snabbt försöka fatta nödvändiga kommunala beslut för att därefter söka samarbete med berörda kommuner för att sedan driva frågan på riksnivå?
Sune Håkansson Ronnebypartiet
Jag å min sida funderar: varför valde moderata kommunalrådet Sydöstran enbart? Varför inte slå en signal även till Blekinge Läns Tidning? Men det kanske han gjorde? Utrymmet på Ronnebysidan är ju numera begränsat eftersom BLT hellre tar in annonser från Coop.
Utopi eller efterlängtad framtidstro?
Jag kan stå ut med två populistiska och helt befängda skattesänkningar. Jag kan dessutom ha överseende med hans inhopp för att påskynda en känd fastighetsägares ärende att få ett planbesked för att riva nuvarande galleria vid torget och ersätta den med ett stort antal lägenheter.
Det handlar om Ronnebys starke man, kommunstyrelsens moderata ordförande, Roger Fredriksson. Nu måste jag efter tidigare utdelad kritik i stället hylla honom för ett klokt och framtidsinriktat förslag.
Han vill se den gamla järnvägstrafiken, som avvecklades för 58 år sedan, uppstå på nytt. Han vill att det ska byggas ny järnväg mellan Ronneby och Växjö, naturligtvis med dagens moderna teknik när det gäller såväl elektrifiering som tåg.
Fredriksson säger till Sydöstran ”att en sådan järnväg skulle främja arbetspendling mellan orterna längs sträckan men också göra godstrafik möjlig.”
”Näringslivet är inne i en omfattande expansion med vilket stora krav på kompetensförsörjning följer. Då är en ny järnväg mellan Ronneby och Växjö viktig,” betonar han.
Inte minst skulle projektet, om det förverkligas, bli en vinst för miljön, vill jag tillägga.
Förslaget är lika oväntat som rätt i tiden. Överraskningar av detta slag behövs mer än någonsin i en annars orolig, ekonomiskt instabil och besparingsbenägen tid.
Det är när Ronneby nu är i färd med att ta fram en ny översiktsplan som sträcker sig fram till 2045 som Roger Fredriksson luftar sina idéer. En slags försöksballong, kan man se det som, för att få reaktioner.
Den förra järnvägslinjen mellan Ronneby och Växjö öppnades för trafik den 15 september 1896. Det sista tåget på sträckan framfördes den 30 maj 1965 och året efter revs rälsen upp. Verksamheten på linjen bedrevs således i 69 år.
Linjen var betydelsefull redan i dåtid. Många är dom blekingar som med ett tåg på sträckan gjort sitt livs viktigaste resa ut till ett vuxenliv i Stockholm eller andra platser.
Jag är överraskad av förslaget och vill tro att idén kommer att få många tillskyndare inom samhället i stort men naturligtvis också inom näringslivet.
Jag kan redan nu tänka mig den glädje som upplevs av alla tidigare järnvägstjänstemän som nu är samlade i en evighet ovan där. Alla tvingades de uppleva betydande nedläggningar av järnvägslinjer som aldrig skulle ersättas med ny räls och sliprar. Det var det som gällde när de lämnade jordelivet. Min far Gunnar var en av dem.
Ronnebys kulturpris skapar förvirring
I Hallabro med flera kringliggande byar är i dag upprördheten stor. Detta efter att en för skogsbygdens befolkning helt anonym person tilldelats årets kulturpris i Ronneby kommun.
”Som vanligt är det endast verksamhet som utförs i centrum av Ronneby som alltid ska hyllas och omhuldas,” säger skogsfolket med en mun.
När jag efter en lång stund får en syl i vädret och påpekar att kulturpristagaren Håkan Robertsson minsann har ett förflutet i Hallabro får jag bara ett ordlöst ljud som svar och några minuter senare följande svar:
”Det är ju Arne från Hallabro som skulle ha fått priset,” ropar den församlade befolkningen som har tänkt ta sig ända ner till Ronneby centrum för att utanför stadshuset demonstrera sin besvikelse.
Jag vågar i den stunden trotsa befolkningen och säger:
Håkan Robertsson har ju slitit och släpat med kulturen under nästan 40 år så kom inte och påstå att han inte skulle vara en värdig pristagare. Arne från Hallabro har bara gjort små, men visserligen elaka inslag i ett antal nyårsrevyer.
Då utbryter nästan lokal storm.
”Arne har sagt sanningen! Han har vågat ställa sig på scenen för att tala till folket.
Ja, det är ju inte ofta, kontrar jag, och vill naturligtvis lyssna till några exempel på uttalanden, om några sådana finns.
Svaret kommer snabbt:
”Arne från Hallabro har till exempel låtit hälsa att han är glad och förnöjd med att Svärjedemokraterna återupptar de numera nedstängda fredagsbönerna ute i Brunnshallarna.”
Han sa den gången ”att Jag och min Tilda tar Duetten och åker ner och medverkar i fredagsbönerna så fort SD återupptar traditionen. Tilda har beställt en Hijab från Ellos, så vi kommer!
Folket fortsätter –”en annan gång blev vår Arne från Hallabro påhoppad av en person på torget som hade hört honom häckla Sölvesborgs SD-styre när dom ville censurera bokinköp. Men han blev inte rädd utan svarade:
”Jo så var det! Här i Ronneby, i alla fall, kan inte kommunalpolitikerna censurera våra revymanus.”
I det läget berättar jag hur det ligger till, att Arne från Hallabro är en påhittad person och att det är Håkan Robertsson som gestaltar honom.
Skitsnack, ropar ett enigt skogsfolk.
Jag å min sida inser att jag inte kommer längre. Om det blir demonstration utanför stadshuset återstår att se.
Jag tänker: Att kulturen i Ronneby alltid ska skapa sådana konflikter…
Idag har jag fått sällskap…
Jag noterar med glädje att jag inte längre är ensam i min uppfattning att det är Försvarsmakten och inte Ronnebys vattenabonnenter som ska betala kommande ersättning till PFAS-drabbade. Hotet framfördes vid en presskonferens i tisdags den 5 december av ordföranden Ronny Johannesson i det kommunala bolaget Miljöteknik tillsammans med kommunledningen.
BLT publicerar i dag en intressant artikel i ämnet. Tidningen har intervjuat Pär Dalheim, vd för branschorganisationen Svenskt Vatten. Han tvekar inte när han fastslår att det är Försvarsmakten som bör betala framtida skadeersättningar.
Han hänvisar till miljöbalken där det klart framgår att det är förorenaren som bör betala ersättning. På den punkten är det sedan tio år tillbaka klarlagt att det är Försvarsmakten som har orsakat PFAS-spridningen i kallingevattnet genom att använda brandskum vid F 17:s övningsplats.
Lika intressant är ett inslag i Radio Blekinge där Herman Afzelius, ordförande i den lokala PFAS-förening som väckte åtal mot kommunala bolaget Miljöteknik 2016, intervjuas. Han och föreningens 155 medlemmar har liksom jag reagerat på kommunledningens besked att det kan bli Ronnebys va-abonnenter som i slutändan kan få stå för stor del av ersättningskraven. I så fall genom taxehöjningar om inte Miljötekniks ansvarsförsäkring skulle vara tillräcklig.
Afzelius och medlemmarna anser att det självklart är Försvarsmakten som ska betala framtida skadeersättningar.
I inslaget klargörs också att ledningen för Miljöteknik redan har inlett en dialog med Försvarsmakten.
Ett bra besked, men så lät det inte vid presskonferensen i tisdags.
Sluta hota Ronnebys vattenkunder
Jag väljer att återkomma till gårdagens (5 dec) uppmärksammade presskonferens med Ronneby kommun och dess kommunala bolag Miljöteknik. Det finns flera viktiga skäl till detta. Inte minst efter att jag upplevt ett illa dolt hot från kommunledningen att det mycket väl kan bli kommunens vattenkunder som måste stå för betydande avgiftshöjningar framöver.
Nu inleds nämligen en minst lika tidskrävande process som ska klargöra vilka som ska ha rätt till ekonomisk ersättning. Högsta domstolen har beslutat att drabbade ska ersättas men har i domen inte sagt på vilket sätta detta ska ske.
Så långt är allt väl, men det var när kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, och ordföranden i det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik AB, Ronny Johannesson, m, i går berättade vem eller vilka som ska betala ersättningarna till många drabbade som genom årtionden har druckit det starkt förorenade vattnet.
Först och främst är det klarlagt att Miljöteknik nu efter domen ska betala rättegångskostnaden i Hovrätten. Summan landade på 13,4 miljoner kronor men det tillkommer ränta.
Betydligt svårare blir det när man ska beräkna hur stor summan blir när drabbade personer kommit in med ersättningsanspråk. Ingen vågar i dag ha en uppfattning om hur stor den summan kan bli, bara att det kommer att röra sig om mångmiljonbelopp.
Även i detta fall är det klart uttalat att det är Miljöteknik som ska betala vad summan från drabbade vattenkunder kommer att landa på. Här har i dag det kommunala bolaget en ansvarsförsäkring som täcker upp till 20 miljoner kronor. Men vad händer om den summan inte räcker och mycket talar för att så kan bli fallet?
Det är då det så kallade va-kollektivet kommer in i bilden. Enligt såväl Roger Fredriksson som Ronny Johannesson är det kommunens va-kunder som då får täcka upp. För, som dom betonade vid presskonferensen, Miljöteknik får inte gå med vinst men inte heller ikläda sig förluster.
I klartext betyder detta att det kan bli kommunens va-kunder som genom höjda avgifter måste ikläda sig ekonomiskt ansvar! Ju mer jag tänker på denna formulering blir jag rosenrasande även om jag i dag inte är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Det handlar om rättvisa! Även i detta fall.
Det är i det läget jag förstår att detta så kallade ansvarstänkande kan bli en ny juridisk nöt att knäcka. Det är ju inte vattenabonnenterna som har förgiftat vattnet så att åtskilliga kallingebor har blivit sjuka och ska ersättas. Det är försvaret som har använt PFAS i sitt brandsläckningsarbete.
Det självklara vore, i alla fall för mig, att den summa som kan bli aktuell borde faktureras försvaret och inte redan drabbade vattenkunder! Försvaret har redan fram till i dag ersatt Miljöteknik för alla ekonomiska utlägg i samband med PFAS-skandalen.
F 17 kommer inte att läggas ner. Inte i nuvarande oroliga läge som råder i Europa. Jag kan ha en viss förståelse för att sådana tankar har funnits tidigare hos den politiska ledningen, men inte nu. Nej och åter nej. Fakturera försvaret och sluta hota va-kunderna. Ett sådant hot kan indirekt innebära att även drabbade personer drar sig för att söka ekonomisk ersättning. Tänk om, tänk rätt!
Ersättningsprocess kan ta många år
Högsta domstolen har slagit fast att drygt 150 boende i Ronneby, som genom dricksvattnet fått höga halter av PFAS i blodet, har drabbats av personskada i skadeståndsrättslig mening.
Dricksvattnet från Brantafors vattenverk i Ronneby kommun innehöll mycket höga halter av PFAS. Detta kom från brandskum som använts vid brandövningar på Blekinge flygflottilj. Föroreningarna i vattnet har lett till att boende i området har fått höga halter av PFAS i blodet.
PFAS-föreningens medlemmar tog en betydande risk rent ekonomiskt när man valde att 2016 lämna in en stämningsansökan mot kommunala bolaget Ronneby Miljöteknik. Processen fram till dagens unika dom i Högsta domstolen har dessutom varit både lång och oviss. Men den ekonomiska process som nu väntar kan bli väl så lång, men också ytterst oviss och svårbedömd.
Domen innebär att medlemmarna har rätt till ekonomisk ersättning, en process som av förklarliga skäl inte ens har inletts men som kan ta upp mot fyra år innan en lösning kan vara godtagbar för alla parter. Det noterade Miljötekniks moderata ordförande Ronny Johannesson vid eftermiddagens presskonferens (5 december 2023). Han betonade flera gånger hur komplicerad denna fråga är.
Frågorna är redan många. Skadeståndens storlek? Vilka ska ha rätt till ersättning? Är det enbart PFAS-föreningens medlemmar som stämt Miljöteknik eller kan andra drabbade också kräva ersättning? Det är drygt 150 medlemmar som stått bakom stämningsansökan.
Kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, gav exempel på hur svårt det kan bli att avväga rätten till ersättning.
Genom åren har Kallinge haft en omfattande omsättning av invånare som kortare eller längre tid levt på den drabbade bruksorten och som på olika sätt kan vara berörda.
”Det handlar om cirka 15 000 personer,” förklarade han.
Det framkom också att Miljöteknik har en ansvarsförsäkring som uppgår till 20 miljoner kronor. Varje inlämnat skadeståndskrav kommer att bli föremål för en bedömning av försäkringsbolagets jurister.
Det förklarades också från politiskt håll att det inte är Ronneby kommun som ska betala eventuella ersättningsanspråk utan Miljöteknik. Det i sin tur innebär att utgifterna blir ett fall för VA-kollektivet, alltså alla som är knutna till Ronnebys vattensystem. Hur hög utdebiteringen kan bli beror på hur många som kommer att kräva ersättning men också hur stor del som försäkringen kommer att täcka. I dag finns inga ekonomiska anspråk riktade mot Miljöteknik.
Bolaget har i alla år har följt Livsmedelsverkets gränsvärden och man reagerade snabbt genom att stänga det drabbade vattenverket i Brantafors när PFAS-utsläppet avslöjades genom länsstyrelsens nya mätmetoder för cirka tio år sedan.
När föroreningen upptäcktes var mätvärdet 10 380 nanogram PFAS per liter. I dag har Livsmedelsverket satt gränsvärdet till 4 nanogram per liter.
Kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, betonade att man delar de drabbades oro för vad det förorenade vattnet kan ha orsakat för berörda invånare. Han hoppades också att man ska kunna uppnå en förbättrad dialog med de drabbade.
Det berättades att Miljöteknik fram till i dag har fått full täckning för sina utlägg genom att Försvaret stått för samtliga kostnader. Jag kan också tycka att det borde bli en fortsatt ekonomisk fråga för Försvaret om inte den ansvarsförsäkring som finns räcker till. I annat fall riskerar kommunens vattenabonnenter att få en rejäl avgiftshöjning, vilket inte kan anses direkt rättvist. Det är ju trots allt försvaret som har orsakat PFAS-utsläppet.
Med andra ord, många frågor återstår att lösa.