Regeringen äger inte längre makten över de tio statliga flygplatserna i landet. Detta efter ett riksdagsbeslut den 2 december. I och med detta beslut finns det inte längre någon politisk majoritet för en förtida nedläggning av Bromma flygplats och därmed har hela diskussionen om Bromma fått en helt annan inriktning.

Drivande kraft för en snar avveckling av Bromma flygplats var Miljöpartiet när de ingick i regeringen. Nu när partiet har tappat den positionen är det endast ett förhastat tårtkalas för att fira nedläggningen som minner om förslaget.

Paradoxalt nog har också Stockholms Handelskammares arrangemang den 8 september för att framhålla Arlandas fördelar medverkat till att diskussionen om Brommas framtid har stärkts. Vid seminariet presenterades utredningen ”Satsa på Arlanda”. Innehållet i denna skrift – tvärt emot vad som sannolikt var avsikten – visar i stället betydelsen för Bromma.

Detta framgår av en intressant artikel i senaste numret av Svensk Flyghistorisk Tidskrift. Jag citerar ur artikeln:

”I skriften talas ingående om den kommande eldrivna flygplansparken, om att det kommer ”sannolikt att dominera den svenska inrikestrafiken inom ett par decennier”. Eldrivna trafikflygplan – framgår det vidare av skriften – har ett fartområde kring 440 km/h. Flygplanet Heart Aerospace ES-19, ett svenskt projekt, tas som exempel. Det har en kapacitet om 19 personer.

Eftersom elflygplanen är små lämpar de sig även för rutter med lägre passagerarunderlag som till exempel mellan små och medelstora städer. Potentiellt skulle nya flygrutter kunna upprättas med nya mindre flygplatser och länka samman Sverige utanför storstäderna.”

Artikelförfattaren Torgil Rosenberg pekar i detta sammanhang på Bromma som redan nu är färdigt att ta emot denna trafik. Han anser att man då tar vara på de 1,5 miljarder som redan har lagts ner på Bromma. Dessutom går nu spårväg mellan Stockholms centrum och Bromma flygplats.

Om Arlanda ska kunna hantera det framtida ”gröna” flyget måste en fjärde bana byggas enbart för denna trafik. Vägarna till och från Arlanda måste dessutom breddas.

Åsa Coenraads, m, numera Blekingebaserad riksdagsledamot, skriver i en insändare:

”Arlandas kapacitet behöver säkras och nu när inte miljöpartiet ingår i regeringen borde förutsättningarna för detta finnas. Moderaterna är ett samlingsparti och vi bjuder nu in Socialdemokraterna för att göra upp över blockgränserna om flygets framtid.”

Åsa Coenraads anser även att Bromma måste räddas:

”Bromma fyller en viktig roll för Blekinges utveckling och tillväxt. Näringslivet i Blekinge behöver en snabb och effektiv kommunikation till Stockholms city på samma sätt som våra företag behöver bra kommunikationer vidare ut i världen. En förtida stängning av Bromma är därför inte aktuellt och detta har riksdagen fastställt för bara några veckor sedan.”

Jag menar, i likhet med Artikelförfattaren i Svensk Flyghistorisk Tidskrift, Torgil Rosenberg att Bromma redan står klart att ta emot det framtida ”gröna flyget”. Låt sedan marknaden sköta utvecklingen.

Naturligtvis behöver även Arlanda byggas ut för att möta den framtida flygtrafiken. En fråga som har gått i stå tack vare Miljöpartiets medverkan i regeringen. Arbetet med en rapport om Arlandas framtid stoppades därför 2019. Ännu har ingen slutrapportering visats.

”Flygplatser är viktiga transportnoder och avgörande för att det ska vara möjligt att leva, bo och driva företag i hela landet. Det är precis ett sådant helhetsperspektiv som saknats i regeringens snabbutredning om Bromma flygplats. Därför är det väldigt bra att riksdagen nu satt ner foten i frågan, säger Fredrik Kämpfe, branschchef Transportföretagen Flyg