Gott Nytt År och decennium tillönskas alla vänner. Lev väl och du kanske rent av får uppleva utbyggnaden av E 22 mellan Ronneby östra och Nättraby. Färdig att provåka 2028 är ett mål så gott som något. Åtta år betyder att vi snart är där.
Det är bra med gästskribenter när jag själv har tagit långledigt för att ladda inför ett nytt och spännande decennium.
Sune Håkansson, nationalekonom och Ronnebypartiet har tittat bakåt och framåt när det gäller Ronneby kommun. Det är på flera olika områden som kommunen har en tuff tid framför sig som påverkar ekonomin negativt.
Arbetsmarknaden sviktar högst betänkligt och redan i dag har Ronneby en nettoutpendling på nära 1 200 personer. Dessutom minskar befolkningstalet och det är främst landsbygden som tar stryk i detta avseende.
Här följer Sune Håkanssons betraktelse:
Nyårsbrev från läktaren
”Vid årsskiften brukar man se både bakåt och framåt. Ofta blir frågan om trender kommer att fortsätta, kanske också förstärkas.
För Ronneby kommun skedde ett trendskifte under det tredje kvartalet. Befolkningstillväxten försvann. Under de senaste månaderna har befolkningstalet sjunkit, mest i skogsbygden.
Det har inte byggts många bostäder under de senaste åren. Nu är byggnationen på gång, mest på Kilen. Attendos äldreboende medför att åtminstone Ålycke kommer att avvecklas.
Likväl blir den stora frågan: Kommer invandringen att fortsätta? Även under åren med befolkningstillväxt var kommunens ökning av befolkningen lägre än invandringen. Många av de, som redan bodde i kommunen, valde att flytta. I synnerhet valde många att flytta när man fyllt 20.
Arbetsmarknaden sviktar
På riksnivå synes de stora partierna vara överens. Invandringen skall minska. Blir det så, är risken för en snabb befolkningsminskning överhängande. En förklaring härtill är att arbetsmarknaden sviktar. Blekinge var det enda län i landet, där antalet arbetstillfällen minskade under 2018. Ronneby har därtill en nettoutpendling på nära 1200 personer.
Om befolkningstalet sjunker, samtidigt som kommunen, och andra, bygger i centralorten, drabbas landsbygden och de mindre samhällena.
Förvisso har kommunfullmäktige gett ett uppdrag till Ronnebyhus att bygga i de mindre samhällena, men därav blir det föga eller intet. Ronnebyhus räknar som ett vanligt aktiebolag. Det är omöjligt att få den ekonomiska kalkylen att gå ihop. Det är inte utan att det klagas i centerleden ute i kommunen.
Nybygge lockar äldre
Inom äldreomsorgen finns det en kö till vård- och omsorgsboendena. Många beviljas plats, men säger sedan: Nej tack, jag väntar. Tolkningen torde vara att man vill flytta till Attendos nybygge, när detta blir klart framåt hösten.
På skolans område håller en omsvängning på att ske. Föräldrar och andra vuxna menar att det räcker med 6-8 barn i varje årsklass som underlag för en skola i de mindre orterna. Skolfolket har tyckt att det behövs åtminstone 15-20 barn. Nu synes uppfattningen vara att det skall vara två paralleller. Annars går det inte att få dit behöriga lärare. Kommunen har en bedrövligt låg andel behöriga. Risken är stor.
Skolorna i norr samlas i Backaryd, även om en del föräldrar då väljer att låta telningarna ha sin skolgång i Konga. I den östra kommundelen fanns redan för 60 år sedan tankegångar om en enda skola för hela dåvarande Listerby kommun, placerad norr Riksvägen.
Många har fått löften
Miljöteknik, och kommunstyrelsen, har ännu inte lyckats presentera något förslag till nya taxor för Vatten och Avlopp. Problemet är delvis att alltför många har fått löften, som inte riktigt stämmer överens med kommunfullmäktiges beslut.
Höstens budgetmöte visade att SD alls inte hade svårt för att komma överens med M. Samma bud avvisades av S. Håller rikstrenden kan vi vänta oss att SD får alltmer att säga till om, redan före nästa val.”
Sune Håkansson
Sune Håkansson, nationalekonom och Ronnebypartiet, är gästskribent i dagens blogg. Han är förundrad över att 87 statliga miljoner som tilldelats Ronneby inte ens nämns i den budget som antogs för en tid sedan. Inte heller nämndes summan när fullmäktige debatterade budgeten.
Att kommunalrådet, Roger Fredriksson ville bortse från regeringens slantar kan möjligen vara naturligt men att Socialdemokraterna inte med ett ord antydde att det var regeringen som löste Ronnebys problem, tycker han är än mer märkligt.
Här följer Sune Håkanssons fundering kring varför det i budgeten inte framgår hur stort statsbidraget verkligen blev:
”Så togs budgeten för Ronneby kommun. Alliansen tillgodosåg kraven från SD. Därmed var allt klart.
I ett tidigare inlägg här på ”Bengtbloggen” skrev jag att ”endast staten oss rädda kan.” Så blev det. Förunderligt nog står det knappast något om detta i budgetunderlaget. Än mer förunderligt var det att S inte med ett ord antydde att det var regeringen, delvis i strid mot M, delvis också övriga oppositionen, som löste Ronnebys problem. Inte heller kommunalrådet syntes ha insett det hela.
Allt handlar om kostnadsutjämningen mellan kommunerna. Regeringen tidigarelade införandet av det nya systemet ett år. Därtill gjordes en del ändringar i ursprungsförslaget.
Allt verkar ha gått Ronnebys väg.
I höstas utgick ekonomienheten på att förslaget om omläggning skulle följa en statlig utredning. Ronneby kommun skulle få 32 nya miljoner kronor. Utfallet blev fantastiska 87 miljoner kronor!
Till en del beror tillskottet dock på förändringar i kommunens befolkningsstruktur. Invandringen har gett många unga, vilket i sig höjer statsbidraget.
Återigen: I budgeten beskrivs alls inte detta välkomna tillskott. Det anges inte alls. Man får räkna själv.
87 miljoner motsvarar en skattehöjning med ca 1,60 kronor per beskattningsbar hundralapp.
Likväl blev det en svag budget. Det budgeterade resultatet är lågt. Till en del har det redan försvunnit. Budgeten utgår från att befolkningen skulle vara 29 700 invånare den 1 november. Det blev ca 35 färre. Där rök 2 miljoner i skatteintäkter och statsbidrag.
Skatteutjämningens siffror är preliminära. De kan slå på någon miljon.
Sammanfattningsvis: Min kritik gäller att det inte framgår i budgeten att statsbidragen stiger så kraftigt. Min förvåning är att S inte påpekat detta.”
Sune Håkansson
F 17 meddelar att det på grund av låg molnhöjd kan bli ändringar i programmet. Företrädesvis gäller det sträckan Halmstad – Kalmar. Blir det så kommer julgranen att komma in över Ronneby strax före kl. 15.
Konkurrensen mellan Blekinges fem kommuner har alltid varit stenhård. Genom åren har man stulit idéer av varandra hej vilt.
Därför var årets taktikgrepp från Karlskrona aningen överraskande. Inte minst för att det skedde helt öppet. Taktiken ”avslöjades” av BLT som även detta år skulle ansvara för den ytterst prestigefyllda tävlingen – ”Årets vackraste kommunala julgran.”
Trots att Karlskrona i fjol tog hem en jordskredsseger ville kommunen i år ta hjälp av Ronneby för att klä granen för ännu en seger. Istället blev det tvärt om. De två kommunerna hade i år bildat en ”julgranspakt” men Ronneby snodde, trots det nära samarbetet, segern före Karlskrona.
Ronnebys taktik kommer sannolikt aldrig att avslöjas. Men Sara Svensson från Ronneby kommun måste självklart ha mixtrat med kulor och ljus på ett sätt som ingen i Karlskrona förstod.
BLT konstaterade: ” I år får Karlskronas julgran en helt ny stil – med hjälp av experter från Ronneby.”
Man ”lånade” helt enkelt Ronnebys uppskattade upplägg med röda bollar som kulor i granen på torget, rapporterade BLT.
Naturligtvis måste Sara Svenssons utlåning till Karlskrona ha gjort moderata kommunalrådet, Roger Fredriksson ordentligt nervös. Han brukar ofta uttrycka sig på följande sätt;
Med Karlskronas stora seger i fjolårets julgranstävling måste Fredriksson haft många sömnlösa nätter uppe i sin egen granskog.
Men så visar det sig efter en veckas orolig och ytterst spännande väntan på resultatet att Ronneby i år snuvade Karlskrona på segern. Ronneby vann dessutom stort och sopade hem hela 54,36 procent av de 1490 rösterna. Karlskrona fick nöja sig med en andraplats med 28,52 procent.
Då ska man veta att Ronneby i fjolårets tävling var nära att hamna under kvalstrecket. Man nådde endast en tredjeplacering. Med denna kunskap i färskt minne är det lätt att förstå varför årets kommunala granar i Ronneby var nära att sparas bort på grund av krisartad ekonomi.
Allmänhetens intresse för kommunala julgranar är svagt. I fjol röstade 8014, i år var siffran endast 1490. Sämst är intresset i västra Blekinge. I BLT, inför julgranstävlingen, uttalade sig parkarbetarna från båda kommunerna om vikten av kunskap och erfarenhet samt inte minst hur viktigt ett samarbete är när det gäller att klä kommunala julgranar. Med tanke på den nybildade ”julgranspakten” och med tanke på resultatet kommer säkert detta nya samarbete att omprövas. Befolkningen i Karlskrona lär vara rejält uppbragt.
Julen står för dörren, som man säger. Allt tycks glittra och stråla och lyckan tycks total. Julklappshandeln slår ständigt nya rekord. Gemenskapen likaså.
Alla verkar lyckliga och förväntansfulla – eller är allt bara en fasad, ett spel inför omgivningen?
Eller är det enbart så att mörkret i december förändrar oss människor så radikalt?
Lucia är en fin tradition. Hon kommer med ljus i denna mörka tid. Och så luciasångens första versrader;
”Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring.”
För att uppnå detta har flickor genom åren tävlat i ett förnedrande skönhetstest. Vi har fått möjlighet att utse den vackraste av sju flickor. Företrädesvis är det lokala tidningar som har valt att agera på detta sätt. Å vi alla har ryckts med av bara farten.
Nu när man har insett vad denna urvalsmetod kan leda till har arrangörer tvingats nyansera uttagningsmetoden högst radikalt. Nu rekryterar man utefter uppnådd sångprestation. Å detta för att om möjligt rädda hela denna vackra högtid för framtiden.
Tävlandet har tagit sig andra uttryck. För tävla ska vi i december månad som slutar med den största och ljudligaste tävlingen av alla. Nyårsfyrverkeriet! Även detta firande, för att avsluta ett år och välkomna det nya, har i många stycken urartat. Flest, störst, vackrast och mest påkostade fyrverkeriet ska bräcka grannarna med krutrök och brinnande pinnar som på morgonen efter mest påminner om ett plockepinn som tvingar grannen att plocka, plocka och kanske blir detta startsignalen för att nästa nyårsafton ge igen med en ännu större kanonad.
Som jag sa, luciatävlingen är på upphällningen men nu har lokaltidningen hittat en annan tävlingsform. Nu bjuds vi in att tävla om Blekinges snyggaste julgran. Tävlingen är begränsad till att endast gälla kommunala granar. Ronneby är med i tävlingen. Granen där räddades med ett undanstoppat reservkapital och bör nu ha god chans att vinna hela tävlingen. Spänningen är olidlig för att inte tala om prestigen.
Men störst av alla decembertävlingar är ändå privatpersoners julbelysningar. Den person som leder överlägset just nu, dagarna före jul, har köpt belysning för 300 000 kronor!! Han har klätt hus, uthus, fruktträd ja, allt på tomten förekommande är klätt mad lampor. I hans fall rör det sig om 58 000 lampor. Behöver jag förtydliga att han är elektriker.
Tänk vad många munnar som hade kunnat mättas med dessa slantar.
Jag säger stackars grannar. Om han nu har några grannar efter denna rekordslakt. Trafiken förbi hans hus har ökat med 3000 procent. Gatan måste repareras för en halv miljon. Å hur många lampor han måste ha i reserv vill jag inte ens veta.
Vad är det då som frammanar denna tävlingshets i den mörka decembermånaden? Är det en ny form av statusjakt? Är det en form av underhållning eller är det ett utslag av ensamhet och rädsla för mörkret som gör att vi inte kan tänka klart? Jag har inte svaret. Jag fortsätter att fundera.
Lite positivt är ändå att många jag har talat med den senaste månaden berättat att de radikalt har ändrat sina julvanor. Inte minst har de tröttnat på allt för många och för dyrbara julklappar. Många nämner att de numera har valt att inom familjen arrangera ett slags julklappslotteri. Inget paket över 20 kronors värde. Jag tror att det finns hopp om mänskligheten trots allt.
På tal om mörker i december å julefrid så skulle jag inte förvånas om någon plötsligt efter julmatens intagande reser sig upp och inför församlad släkt reciterar ”Tomten” av Viktor Rydberg och att han dessutom återupprepar sitt personliga rekord i att felfritt läsa de elva stroferna. Ett mysigt inslag i sättet att mysa jul.