Roger Fredriksson, m, fortsätter att styra och ställa i Ronneby trots att alliansen och dess minoritet har krympt till en nivå som inte längre kan anses försvarbar. Redan innan man sparkade ut Ronnebypartiet var alliansen och de röd/gröna lika stora räknat i antal mandat, nämligen 18-18. Nu kan alliansen som bäst räkna hem 17 mandat medan övriga har kvar 18 mandat. Sverigedemokraterna har 13 mandat.
Av denna anledning börjar t o m medgörliga socialdemokraterna att reagera. Magnus Pettersson ställer i dag den högst relevanta frågan i de två lokaltidningarna:
– Det som gör mig bekymrad, som också borde oroa Roger Fredriksson, är frågan ”Hur liten kan en minoritet vara och ändå fortsätta styra?”, Som det är nu speglas inte styret av valresultatet.
– Frågan är ju egentligen hur liten en minoritet kan vara för att ändå ha mandat att styra vidare?
Svaret på dessa frågor har i dag endast Roger Fredriksson som, självklara siffror till trots, säger att han fortfarande har makt att fortsätta styra Ronneby. Med den fortsatta inställningen är det dags för Fredriksson att redovisa sin dolda agenda.
Hur ser de ännu oredovisade uppgörelserna ut? Det har blivit hög tid att lägga korten på bordet.
Vilken uppgörelse finns med Magnus Pettersson och socialdemokraterna? Har den krympta alliansen köpt dess lojalitet med en heltidstjänst som oppositionsledare och någon eller flera ordförandeposter i nämnder? Magnus Pettersson skulle säkert trivas med att t ex ikläda sig ordförandeuppdraget i Miljö- och Byggnadsnämnden efter avgående Knut Svensson, centern.
Det är något som inte stämmer när Magnus Pettersson och socialdemokraterna fortsätter att tveka trots att man i nuläget har den rättmätiga makten att styra Ronneby. Det måste rimligen finnas en outtalad överenskommelse som varken Roger Fredriksson eller Magnus Pettersson vill yppa.
Eller vad har man för outtalad uppgörelse med Sverigedemokraterna som man vägrar att redovisa. Får inte dessa och andra frågor kring maktförhållandet svar är förtroendet för Roger Fredriksson som politisk ledare kört i botten.
Hur ser den politiska samverkan ut?