Månadsarkiv: oktober 2018

När synden kom till Kallinge

Publicerat av

Det var tidigt 1970-tal i brukssamhället Kallinge. Tv-programmen kan man inte på något sätt påstå var speciellt lockande. Nyheten med två tv-kanaler hade folk redan vant sig vid. Hylands hörna var en gäspning och nu tyckte en man från Malmö att han ville bidra med något lockande för kallingeborna.

Han hyrde en gammal affärslokal på Bredåkravägen 39. I lokalen tänkte han locka med sexshow! Ingen då boende i Kallinge kunde förstå hur en gammal och övergiven mjölk- och speceriaffär kunde utgöra en lockande atmosfär till sådan verksamhet.

Jag hittade annonsen från den 7 januari 1972 när jag letade efter annat historiskt material och kom mycket väl ihåg dramatiken och uppståndelsen.

Efter att ett antal liknande annonser hade varit införda i lokaltidningarna var verksamheten i mjölkbutiken det klart dominerande samtalsämnet på orten. Intresset var stort men lockade en helt annan publik än vad arrangören hade tänkt sig.

Utanför lokalen flockades en hel rad med kvinnor, många äldre och gifta. De kollade noga vilka som kom för att ta en titt på danska miss Tollie och andra avklädda damer med intetsägande ”artistnamn”. Damerna utanför lokalen iakttog och antecknade bilars registreringsskyltar vilket snabbt medförde att endast bilar från Kronoberg dök upp runt husknuten. Män från Kallinge eller Ronneby hade inte en chans att ta sig förbi många vakande ögon.

Jag arbetade på BLT:s Ronnebyredaktion vid denna tidpunkt. En äldre kollega gjorde stora ansträngningar för att vi två skulle få bevista en strip-afton i de gamla affärslokalerna. Han ringde otaliga samtal till arrangören som inte visade något större intresse av att få besök. Kollegan gav inte upp och fick till slut grönt ljus. Vi skulle om en vecka få tillträde och vi skulle få fotografera. Två dagar före besöket sprack nyhetsbubblan; verksamheten skulle upphöra och anledningen lär ha varit de spejande tanterna.

Husmödrarna andades ut och det talades länge om den totala segern över syndens näste på Bredåkravägen 39.

Allt återgick till det gamla vanliga. Fotboll på Jernvallen, bio på Sagabiografen och möjligen någon enstaka resa ut till Ronneby för en filmrulle på antingen Centrum eller Röda kvarn. I januari 1972 var det ”En flicka på gaffeln” med Peter Sellers och Goldie Hawn som lockade och på Röda kvarn 6 desperados med Ernest Borgnine och George Hilton. Men så fanns det också en liten korvkiosk.

Den nedlagda mjölkbutiken var dåvarande Handelsbolagets filial. I dag finns det på samma plats en bilaffär men i en ny byggnad. Handelsbolaget bytte senare namn och blev Konsum. På bilden nedan hur butiken såg ut 1972.

Ronnebyprofil har gått ur tiden

Publicerat av

Affärsmannen och hembygdsvännen, Karl-Erik Nilsson har avlidit 98 år gammal. För allmänheten var han mest känd som köpman genom att under många år har drivit Oscar Nilssons kläder i korsningen Karlskronagatan – Prinsgatan. Affärsrörelsen övertog han efter fadern, Oscar Nilsson 1946. Efter 34 år sålde han rörelsen vidare till en av sina anställda.

Karl-Erik föddes i fastigheten 1920, en fastighet som under ett antal år också inrymde Blekinge Läns Tidnings lokalredaktion där jag själv inledde min anställning vid BLT.

En betydande och uppmärksammad arbetsinsats gjorde Karl-Erik Nilsson också inom Ronneby Musei- och Hembygdsförening som han var med om att starta i mars 1965 och då tillsammans med bl a doktor Torsten Rietz. Karl-Erik var under flera år ordförande i föreningen och var vid 50-årsfirandet den ende deltagaren från starten som var i livet.

Redan 1949 invigdes han i Logen nr 119 Haqvin Spegel i Odd Fellow i Ronneby. Han var en synnerligen aktiv medlem och utnämndes 2011 till Jubelpatriark. Redan 2002 hade han uppnått graden Jubelveteran. Han var vid sin död fortfarande medlem i logen.

Karl-Erik Nilsson var också en av de mest aktiva veteranerna inom Ottefoglarna i Kallinge som en gång startades av Gunnar W Karlsson. Ottefoglarna blev han trogen i ca 50 år så spänsten var det inget fel på.

Karl-Erik Nilsson var också en flitig amatörfilmare och blev riksbekant när han lyckades fånga den uppmärksammade branden som ödelade anrika Ronneby brunn 1959.

Begravningen äger rum i Bredåkra kyrka 7 november kl. 13.00.

Naturreservat Moabacken invigt

Publicerat av

Markområdet Moabacken strax väster om Kallinge har varit skyddat sedan 2012 men först nu har länsstyrelsen haft tid att märka ut ett antal stigar i området. Det är blå märkning som gäller och den finns på såväl stolpar som träd.

Du som nu blir nyfiken och vill testa den nya stigdragningen ska veta att den längsta varianten är ca 3 km. Du kan korta av och då blir sträckan avsevärt kortare. På vissa ställen är det lite ojämnt underlag varför du som är lite ovan vandrare ska ta det lugnt. Meningen är att stigarna nu ska formas av besökarnas steg.

Eftersom landshövding Sten Nordin är en upptagen man med många invigningar så har vi ett antal äldre Skogsvandrare (orienteringsklubben hette så) nu behagat inviga naturreservatet. Detta i all välmening men också för att stilla vår egen nyfikenhet. I området har vi alla i gruppen haft Moabacken som lekplats under vår uppväxttid.

Vandringen blev således till en riktig nostalgisk upplevelse med rika kommentarer till gamla torpställen, inte minst då Moatorpet som ligger utmed vandringsleden. På denna plats önskar vi också att Länsstyrelsen kompletterar med en skylt som berättar lite om människorna som en gång har bebott torpet. Det tillhörde en gång Bredåkra gård.

Strax söder om denna torpruin finns den gamla eken som förr beboddes av en och annan uggla. Nu vid uppnådd hög ålder är eken inte längre ett bekvämt tillhåll för en uggla. Nu är det betydligt mindre nedbrytare som har tagit över.

Invigningen avrundades naturligtvis med en kamratlig måltid. Denna intogs vid Skogsvandrarstugan intill Sänksjön där ett antal väl grillade korvar avnjöts. I väntan på grillningen genomfördes frågesport som behandlade områden som natur och dåtida resultat i ett antal orienteringstävlingar.

Karlsson på baksidan går igen

Publicerat av

Just nu är det väldigt mycket nostalgi. Har det med åldern att göra? Absolut inte! Vissa människor är ständigt nostalgiska. De blickar tillbaka och tycker att det var bättre förr. Var det bättre förr? Nja, ibland.

Facebook är en plats där nostalgin ofta flödar. Inget ont i det. Ibland kan det vara riktigt roligt. Som när vännen Michael Knutson för några dagar sedan skickade mig en lurig gubbe.

Gubben var ingen mindre än KARLSSON PÅ BAKSIDAN. En finurlig farbror som stundtals var riktigt rolig. Av namnet framgår att han var förvisad till sista sidan på dåvarande Sydöstra Sveriges Dagblad. I dag heter tidningen Sydöstran. När tidningen startade 1905 hette den Blekinge Folkblad och 1921 fick den det lite längre namnet som ofta hade förkortningen SSD.

Tidningen hade under många år en sportchef som hette, Artur Bohlin som från 1940-talet till in på 1970-talet skrev under signaturen CROSS och han var mannen bakom figuren KARLSSON PÅ BAKSIDAN.

Det var ett sådant klipp som jag fick för några dagar sedan. Se nedan.

Detta födde naturligtvis nyfikenhet hos mig. Jag har, av nostalgiska skäl, en hög med intressanta tidningar i mitt arkiv. Snabbt kunde jag fylla på med flera fyndiga KARLSSON.

Naturligtvis var det extra högtidligt när KARLSSON en dag på 1970-talet skulle tryckas i ny teknik, offset-teknik.

Därför ett speciellt tack till Michael Knutson som fick mig att damma av ett antal väl bevarade Sydöstran, förlåt Sydöstra Sveriges Dagblad.

Flygarprofilen Hans Rehnvall ur tiden

Publicerat av

Den kände flygarprofilen Hans Rehnvall, Klippan, har avlidit i den aktningsvärda åldern av 102 år. Hans Rehnvall har under perioder av sin flygvapenkarriär haft placering på F 17, och det var han som 1956 leveransflög den första A 32:an till flottiljen. (Bilden ovan). Om jag inte misstar mig är han också den som flyger Lansen i filmen ”Attackflyg” från 1957, producerad av Flygvapnets Filmdetalj. Filmen hade ”världspremiär” på biografen Saga i Kallinge, visades sedan i många olika sammanhang och kan nu ses på DVD:n SAAB 32 Lansen.

Under några år i slutet av 1950- och början av 1960-talet tjänstgjorde Hans Rehnvall som instruktör i det etiopiska flygvapnet och fick då återstifta bekantskapen med SAAB B 17 i annorlunda miljö. Dessvärre råkade han ut för en nödlandning i ödemarken, som hade kunnat sluta illa. Han och besättningskamraten var nära att törsta ihjäl innan räddningen kom. När deras vatten tog slut hade de till och med druckit bläcket i sina reservoarpennor, sägs det. Det blev en tids sjukhusvistelse för återhämtning, och då fick de besök av självaste kejsaren, Haile Selassie.

/Anders Börjeson

 

Flygande nördar blir allt fler

Publicerat av

Flygplan i alla dess former och årtal har i alla tider fångat människans nyfikenhet. Har du en gång fått detta speciella intresse har du också drabbats av ett livslångt beroende. Ett beroende som ökar i takt med stigande ålder. Därmed har du också uppnått gränsvärdet för titeln – flygnörd.

Kvinnor kan också räknas som nördar. Skillnaden mellan en nörd och en tönt är att en tönt försöker verka cool, men misslyckas. En riktig nörd bryr sig inte.

Med detta väl rotade intresse är det lätt att i dag bjuda på en bit gratisreklam för Svensk Flyghistorisk Förening.

För pengen 395 kronor erhåller du sex fullmatade nummer av Svensk Flyghistorisk Tidskrift. (Se bild av senaste numret.) En tidning som hela tiden växer i omfång och innehåll.

Dessutom får du för medlemsavgiften även en årlig storbok som givetvis handlar om flyg i någon form.

Förutom rikhaltiga texter och bildmaterial har du möjlighet att delta i den lokala verksamheten som bjuder in till månadsträffar med intressanta föredragshållare och ämnen. Dessa träffar genomförs i lokaler inne på F 17 Blekinge Flygflottilj.

Den lokala föreningen heter Quintus 72 och har egen hemsida med adress, www.quintus72.se

Du blir medlem i Svensk Flyghistorisk Förening genom att betala 395 kronor på girokonto 53 32 14-3.

E-hälsa vänder på vårdpyramiden

Publicerat av

Svensk sjukvård står inför betydande problem, inte minst ur ekonomisk synpunkt. Man beräknar att kostnaden för hälso- och sjukvården i Sverige kommer att öka med 30 procent fram till 2050. För äldreomsorgen förväntas ökningen bli mer än dubbelt så stor.

Positivt är att vi lever betydligt längre, men det i sin tur betyder att många också hinner drabbas av allt fler sjukdomar. Experter på området, såväl läkare som politiker, anser inte att skattehöjningar är en framkomlig väg. Ökade kostnader måste därför mötas med en radikalt förändrad sjukvård.

Lösningen heter e-hälsa och det innebär att man i allt högre grad ska använda digitaliseringen och elektroniska tjänster för att främja god och jämlik hälsa. Meningen är nämligen att såväl patienter som vårdgivare kan använda e-hälsa.

I Blekinge har man redan kommit en bra bit på väg. Man har stuckit ut hakan rejält och utmanande ställt ut löftet att vara ledande i Sverige på att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Detta framkom när Neuroförbundet i Blekinge för kort tid sedan arrangerade en konferens om just framtidens e-hälsa. Jag fick då också klart för mig att omvandlingstakten inom sjukvården är tämligen låg. Det finns ett motstånd på chefsnivå bland läkare som kan komma att komplicera och bromsa takten i omställningsarbetet.

Du ska få ett exempel på hur trögheten kan te sig här i Blekinge.

Lars Almroth är hälso- och sjukvårdsdirektör vid Blekingesjukhuset. Han rekryterade i fjol en av landets främsta krafter på e-och närhälsa, Christer Rosenberg, specialist i allmänmedicin och som fram till mars i år var utvecklingschef för Närhälsan i Västra Götalandsregionen.

I april i år flyttade han och familjen till Blekinge och Karlskrona. Christer Rosenberg var ditlockad med en tjänst som projektledare för Nära Vård vid Landstinget Blekinge. Men så blev det inte. Löftet om en tjänst drogs tillbaka och anledningen var att övriga chefer inom läkarkåren ansåg att Rosenberg och hans framtidsvisioner skulle gå allt för snabbt fram. Landstinget kan fortfarande utnyttja hans kunskap men då ur ett konsultperspektiv. På övrig tid tjänstgör han vid en av länets vårdcentraler. Han trivs i länet och har ingen tanke på att återvända till Sveriges s k framsida.

Christer Rosenberg är fullt medveten om att det är gamla strukturer som nu utmanas men han tänker inte nedslås. Han anser att kritiska ögon innebär att slutresultatet blir bra och skapar en gynnsam dynamik.

Av bilderna i detta blogginlägg framgår dels åldringskurvan hur den ser ut fram till 2035 men också hur hälso- och sjukvårdens pyramid kommer att förändras. Man måste nämligen vända på hela pyramiden för att samhället ska kunna klara framtida sjukvård, inte minst ur ekonomisk synvinkel.

Överst på den framtida pyramiden finns invånarna och den framtida egenvården. Längst ner återfinns det som i dag toppar, nämligen specialist- och akutvården. Obs! Klicka för större bilder.

Det är inför denna omvandling, trots tydliga fördelar, som det finns en tveksamhet. I en genomförd undersökning tillfrågades 600 läkare i Sverige om de anser att en satsning på e-hälsa kan förbättra sjukvården. Nästan hälften av dem svarade nej. Naturligtvis finns det en tveksamhet även hos allmänheten men den kan överbryggas, menar Christer Rosenberg, med hjälp av tydlig information.

Neuroförbundet har också genomfört en undersökning hos sina medlemmar. Den visar att så gott som alla använder internet och detta borde göra oss väl rustade att ta till vara e-hälsans möjligheter. Neuros undersökning visar emellertid också att långt ifrån alla är bekväma med datorer och internet.

Slutsatsen blir ändå att de som i dag använder digitala tjänster upplever sin hälsa som bättre än de som inte använder sådana tjänster.

Christer Rosenberg ser enbart positivt på framtiden och när han som expert deltog i en diskussionspanel i samband med Nationella e-hälsodagen var hans kommentar bl a:

-Läkare har länge nog idiotförklarat patienter. Jag menar att 50 till 60 procent av landets patienter är fullt kapabla att bedöma sitt hälsoläge vilket är grunden för framtidens e-hälsa som bygger på digitala verktyg som ska tillämpas så att patienterna utnyttjar sina egna resurser.

Rena farsen i Ronneby kommun

Publicerat av

Redan efter några dygn har Ronneby kommuns anmälan om ekobrott, men nu polisanmälan, antagit formen av en detektivhistoria i bästa Agatha Christiestil. Dock med en viktig skillnad, versionen i Ronneby påminner mest om en fars. Detta så länge ansvariga vägrar att informera.

Genom media har det framkommit att kommunens jurist tydligen har agerat spanare. Han lär ha fotograferat fastigheter som tillhör anställda som kan misstänkas ha koppling till fallet. Var dessa bilder finns i dag är osäkert. Kanske har de tillfogats den polisanmälan som om några dagar ska bli föremål för en granskning. Eller så finns de hemligstämplade bilderna på annan säker plats. Bilderna har visats vid en information till ledamöterna i kommunstyrelsen som i sin tur givit klartecken till polisanmälan.

Därmed, anser jag, att kommunen tydligt har pekat ut personer som man anser har begått allvarliga fel. Trots att kommunen inte har velat kommentera den frågan heller.

Dessutom har nu kommunens kommunikationschef, Johan Sandberg svarat på några av medias många frågor.  Hans sparsamma kommentar blev:

-Vi lade locket på med flit.

Inte alls överraskande att man tog ett sådant dumt beslut. Rent ut sagt fånigt. För hur många kommuner har inte redan tidigare i landet gjort samma misstag när Janne Josefsson och ”Uppdrag Granskning” har knackat på kommundörrar. Föga framgångsrikt, har det visat sig.

Nej, lägg korten snabbt på bordet. Man skyddar enskilda tjänstemän på ett betydligt bättre sätt genom att välja tydlighet istället för att välja metoden, att sopa allt under mattan.

Vart man än vänder sig i Ronneby vet alla vilka tjänstemännen är som är misstänkta. Detta gäller såväl chef som underställd. Namnen nämns öppet och ingen tvekar längre  att föra dessa vidare.

Fram till nu har ledande politiker, kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson, m, vägrat att också han uttala sig.

-Inte min uppgift att kommentera ett tjänstemannaärende har han sagt.

Nu är inte frågan riktigt så enkel att vifta bort. Näringslivskontoret lyder direkt under kommunstyrelsen och ledamöterna kan därför avkrävas ett speciellt ansvar. Vad har de för ansvar för det som har hänt och är av så allvarlig art att kommunen låtit sin jurist agera med såväl kamera som fördjupning av revisorernas tidigare rapport. Därtill anmälan till såväl ekobrottsmyndighet som nu senare polisen.

Flera av huvudpersonerna i ärendet har av olika anledningar varit frånvarande. Kommundirektören, en av anmälarna, är sjukskriven efter en nyligen genomförd operation. Näringslivschefen är sjukskriven och kommunstyrelsens ordförande på utlandssemester.

När nu det inträffade, som redan i folkmun klassas som en präktig skandal under upprinnelse, är det hög tid att ledande politiker med omedelbar verkan kallar till presskonferens för att i varje fall förklara bakgrunden till anmälningar och begärd utökad juristinsats. Det handlar om att räta ut åtskilliga frågetecken och inte minst för att skydda enskilda tjänstemän för vidare ryktesspridning.

Ett kommunhus av Ronnebys storlek läcker just nu som ett såll.  Efter att SVT:s Blekingenytt avslöjat anmälan i onsdags tog det knappt två timmar innan jag hade flera namn att tillgå. Naturligtvis är det extra kittlande när media dessutom förmedlar nyheten att såväl tjänsteman som hens chef har fått  sina tjänstedatorer beslagtagna. Inte av polisen utan av kommunens yttersta ledning. En chef har dessutom fråntagits attesträtten.

Det tycks med andra ord inte enbart vara kommunens revisorer som har agerat i detta ytterst hemliga ärende. Tydligen har kommunens jurist haft en ledande position i sitt annorlunda detektivuppdrag. Vem gav honom uppdraget? Vem tog beslutet att friställa aktuell tjänsteman som dessutom, skriver media, riskerar att sägas upp. Detta sagt långt innan att polisanmälan ens har blivit genomläst av åklagare.

Så här långt har media i Blekinge visat upp ett gott hantverk. Mer kommer, var så säkra. Det finns en kommentar som får journalister att nästan brunstigt få oanade krafter och vilja och det är den kommentar som just nu är mest gångbar i Ronneby stadshus, nämligen:

Ingen kommentar. Det kan jag inte kommentera. Det vill jag inte kommentera.

Det vilar ett synnerligen tungt ansvar på ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott att agera gentemot kommunens invånare som har rätt att informeras.

 

Ronneby kommun duckar och gör fel

Publicerat av

Hur mår egentligen Ronneby kommun? Vad är det som pågår? Frågorna hopar sig och såväl tjänstemän som politiker duckar och hänvisar till informationsenheten som inga svar har.

Polisanmälningarna, som fram till nu har lämnats in till ekobrottsmyndighet och polis, överträffar allt tänkbart antal. Naturligtvis skapar detta oro och förstämning. I en liten kommun som Ronneby skapas snabbt diskussioner. Antaganden förs vidare utan relevant kontroll. Alla misstänker alla. Inte minst tjänstemän måste, som i detta senaste fall, känna obehag när inga frågor får svar.

När Ronneby kommun i går lät meddela i ett pressmeddelande att en ny anmälan hade lämnats in, nu till ekobrottsmyndigheten, hänvisade alla till informationsenheten som i sin tur inte kunde ge några svar.

De två som undertecknat anmälan, kommundirektör Magnus Widén och kommunjurist Mathias Kågell, var dessutom inte tillgängliga för media!!

Så grova fel får en kommun inte begå. När ett pressmeddelande går ut måste man vara väl organiserad och förberedd på en rad frågor. Här brast det på alla tänkbara punkter.

I dag visar det sig dessutom att anmälan skickades till ekobrottsmyndigheten istället för polisen. Myndigheten har redan avskrivit ärendet för sin del och skickat anmälan vidare till polisen.

Mycket av det som skett och sker tyder på okunnighet och stress som leder till en dålig hantering.

Först i dag säger informationsenheten att man sitter i sammanträde för att reda ut vilka svar man eventuellt ska kunna ge. Det sammanträdet skulle ha skett innan man tryckte på sändknappen och skickade iväg meddelandet om ekobrott.

Som av en händelse ska nu Ronneby kommun erbjuda sina anställda att lyssna till en kroppsspråksexpert. Kanske en bra idé att läsa allas tankar när informationsavdelningen inga svar har.

Fredriksson måste redovisa uppgörelsen

Publicerat av

Roger Fredriksson, m, fortsätter att styra och ställa i Ronneby trots att alliansen och dess minoritet har krympt till en nivå som inte längre kan anses försvarbar. Redan innan man sparkade ut Ronnebypartiet var alliansen och de röd/gröna lika stora räknat i antal mandat, nämligen 18-18. Nu kan alliansen som bäst räkna hem 17 mandat medan övriga har kvar 18 mandat. Sverigedemokraterna har 13 mandat.

Av denna anledning börjar t o m medgörliga socialdemokraterna att reagera. Magnus Pettersson ställer i dag den högst relevanta frågan i de två lokaltidningarna:

– Det som gör mig bekymrad, som också borde oroa Roger Fredriksson, är frågan ”Hur liten kan en minoritet vara och ändå fortsätta styra?”, Som det är nu speglas inte styret av valresultatet.

– Frågan är ju egentligen hur liten en minoritet kan vara för att ändå ha mandat att styra vidare?

Svaret på dessa frågor har i dag endast Roger Fredriksson som, självklara siffror till trots, säger att han fortfarande har makt att fortsätta styra Ronneby. Med den fortsatta inställningen är det dags för Fredriksson att redovisa sin dolda agenda.

Hur ser de ännu oredovisade uppgörelserna ut? Det har blivit hög tid att lägga korten på bordet.

Vilken uppgörelse finns med Magnus Pettersson och socialdemokraterna? Har den krympta alliansen köpt dess lojalitet med en heltidstjänst som oppositionsledare och någon eller flera ordförandeposter i nämnder?  Magnus Pettersson skulle säkert trivas med att t ex ikläda sig ordförandeuppdraget i Miljö- och Byggnadsnämnden efter avgående Knut Svensson, centern.

Det är något som inte stämmer när Magnus Pettersson och socialdemokraterna fortsätter att tveka trots att man i nuläget har den rättmätiga makten att styra Ronneby. Det måste rimligen finnas en outtalad överenskommelse som varken Roger Fredriksson eller Magnus Pettersson vill yppa.

Eller vad har man för outtalad uppgörelse med Sverigedemokraterna som man vägrar att redovisa. Får inte dessa och andra frågor kring maktförhållandet svar är förtroendet för Roger Fredriksson som politisk ledare kört i botten.

Hur ser den politiska samverkan ut?