Obegripliga utspel för att överleva

Aprilvädret bjuder för närvarande på tämligen behagliga temperaturer, men det finns fyra politiska partier i Ronneby vars medlemmar borde vara rejält svettiga. Jag tänker på Kristdemokraterna (1,61%), Ronnebypartiet (4,93%), Liberalerna (5,00%) och Vänsterpartiet (5,30%). Siffran inom parentes visar förra valets resultat i kommunvalet.

Naturligtvis tänker jag på den spärr som i årets val införs vid kommunalval. Parti som inte når upp till 2 % ställs utanför. Motiveringen till införandet av spärren är att det ska bli lättare att skapa majoriteter i kommunerna.

Flertalet av utpekade partier gör vad de kan för att hålla skenet uppe. Mest svettig och andfådd  offentligt tycks Ronnebypartiet och dess upphovsman Sune Håkansson vara. Hans utspel för några veckor sedan var så chockartat och sände sådana nödsignaler att jag först hade svårt att ta honom på allvar.

Vidlyftig respons i media

För att se det ur ett lokalt perspektiv fick Håkansson väldigt vidlyftig respons i media på sitt utspel. Men så var det också drastiskt. Han kunde tänka sig att låta Ronnebypartiet vara med och bilda en majoritet med Sverigedemokraterna! Redan i ett inlägg här i denna blogg i juni 2017 kunde Håkansson  t o m se SD bli så stort att det kan kräva rollen som oppositionsledare, dvs andre vice ordförande i kommunstyrelsen.  Med ett förbehåll – att man plötsligt i vissa frågor skulle bortse från SD:s syn på invandrarfrågan. Hur nu detta skulle vara möjligt?!

Han anser att en likabehandling av SD skulle tillföra kommunen mer kompetens. Han går så långt att han pekar ut frågor som äldreboendenas utformning och idrottsplatsernas placering inte skulle behöva kräva partipolitik. Här slår han onekligen knut på sig själv. Vilka andra frågor kan då anses vara opolitiska?!

Förändring har redan skett

I sin insändare till tidningarna, som även jag tillställdes, var Håkanssons budskap: ”Särbehandla inte Sverigedemokraterna”!

-Om var femte invånare i Ronneby sympatiserar med ett parti, är det orimligt och odemokratiskt att särbehandla partiet, fastslog Håkansson och förklarade vad han menade med att uttrycka följande:

-Till stor del har förändringen redan skett i vår kommun. Några viktiga förslag från SD har inte klubbats ner bara för att de kommer från SD. Däremot är det så att SD har varit inaktiva, deras förslag i exempelvis budgetfrågor har varit dåligt genomarbetade.

Med dessa meningar avslöjar Sune Håkansson, omedvetet eller högst medvetet, den tysta överenskommelse som varit rådande mellan SD och alliansen under nuvarande mandatperiod. I flertalet stora frågor har SD röstat med alliansen. Motprestationen har bestått av en plats i kommunstyrelsen för SD.

Med denna bild för ögonen står det därför klart att en röst på något av allianspartierna eller RP innebär att SD därmed stärker sin ställning i Ronneby fullmäktige. På annat sätt kan man inte tolka Sune Håkanssons utspel, ett utspel under galgen som borde glömmas, men det som sagts är sagt och bäddar för en ytterst kaosartad valrörelse.

Är det t o m så illa att Håkanssons utspel ska ses som ett sätt att avslöja alliansens spel under täcket med SD för att han själv i sin egenskap av ordförande i äldrenämnden anser sig överkörd av kommunstyrelsen i några få viktiga frågor som förfrågningsunderlaget för LOV:en inom särskilda boenden eller upprustningen av Ålycke i Johannishus.

Jag kan tyvärr inte utesluta att det kan vara på det sättet.

Det sägs att Ronnebypartiet är delat i sin uppfattning om Håkanssons utspel. Vad säger t ex Anna Carlbrant, partiets gruppledare, som fram till nu har haft rakt motsatt uppfattning om SD:s nu påtalade förträfflighet. Skulle hon i vissa frågor verkligen kunna blunda för SD:s syn på invandrarfrågan. Jag har svårt att tro det.