Månadsarkiv: juni 2017

Lyft bron och rädda skärgårdsturer

Publicerat av

Det är aldrig roligt att behöva ropa – VAD VAR DET VI SA!!!

I eftermiddag har BLT berättat att MF Spättans skärgårdsturer i Ronneby måste ställas in. Anledningen är högvatten som omöjliggör passage under den omtalade bron vid Ronneby hamn. Pinsamt.

Ända sedan 2013 har vi en liten grupp påtalat att bron vid Ronnebyåns utlopp (betongklumpen) måste bort och ersättas av en öppningsbar bro.

Lyft bron och det blir ett lyft för hela Ronneby, har vi tjatat, tjatat och åter tjatat. Vi vill inget annat än att öppna upp Ronnebyån för båttrafik, vilket i sin tur skulle gynna hela Ronnebys affärscentrum.

Vi har gång på gång påpekat att även mindre fritidsbåtar många gångar har svårt att passera bron vid hamnen. Det har ofta hänt att man på förmiddagen eller morgonen kommit ut med båten under bron men vid hemkomsten tvingats inse att båten då inte har kommit under bron på högt vattenstånd.

Jag vet att vi har många politiker på vår sida men hittills har frågan förhalats av tekniska nämnden som presenterat siffror i stil med 40 till 50 miljoner för att på platsen få till en sväng- eller klaffbro.

I det läget saknar det betydelse hur ledande politiker än försöker påpeka hur viktigt det är att knyta samman Ronneby centrum med skärgården. För några dagar sedan var det en brygga vid en av öarna som inte var färdigbyggd.

Skärpning! Skynda på utredningen. Gör t ex ett studiebesök utefter Göta kanal. Där har man lyckats lösa broproblemen på ett bra sätt. Inte heller har det kostat 40 till 50 miljoner kronor.

Att lova turister vackra båtturer och sedan inte kunna leva upp till detta är ingen bra reklam. Broproblemet hade med lätthet ha kunnat lösas under de fyra år som har försvunnit till ingen nytta. Att satsningen med MF Spättan redan har blivit till ett fiasko är ingen bra reklam för Ronneby.

”Vill göra ett bra Blekinge ännu bättre”

Publicerat av

Redan titeln på Tommy Nilssons tionde bokutgivning ”Vårt vackra Blekinge” slår fast vad författaren har för syfte med årets utgivning. Han vill att alla ska upptäcka och gilla vad de ser av Blekinge. I ett personligt brev till mig förtydligar han sig med följande meningar:

-Utan att på något sätt vilja jämföra mig med honom vill jag citera vad USA:s tillträdande president John F Kennedy sa i sitt installationstal i januari 1961.

”Fråga dig inte vad ditt land kan göra för dig, utan vad du kan göra för ditt land”.

-Jag ändrar lite i Kennedys tal och säger i stället så här: ”Fråga dig inte vad ditt Blekinge kan göra för dig, utan vad du kan göra för ditt Blekinge”.

Tommy berättar att hans stora drivkraft är att själv försöka göra något för att ett redan bra Blekinge ska bli ännu bättre. I stället för att alltid kritisera andra människors arbete är det bättre att själv försöka bidra till att göra något positivt för Blekinge och människorna som bor här.

I september 2016 fick jag också ett brev från Tommy Nilsson som då berättade om sitt nya stora projekt ”Upptäck ditt Blekinge”. I projektet ingick en ny bok om Blekinge med planerad utgivning i juni 2017, en fotoutställning om Blekinge med premiär hösten 2017, en föreläsningsserie om Blekinge från september 2017 fram till november 2018, dessutom ett antal studiecirklar om Blekinge i samarbete med något eller några av de större studieförbunden i länet.

Nu säger han:

-Nu är hela projektet på väg att gå från ord på papper till konkret verklighet. Boken ”Vårt vackra Blekinge har premiär den 22 juni på självaste Lövmarknaden i Karlskrona.

Tommy Nilssons fotoutställning om Blekinge får premiär på Blekinge museum i Karlskrona i september 2017 och ska sedan turnera i länet under drygt ett år. Föreläsningsserien startar i september.

-Jag kommer att åka runt med den i alla Blekinges fem kommuner fram till november 2018. Studiecirklarna om Blekinge kommer också att starta hösten 2017 och då i samarbete med ABF Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Blekinge, berättar Tommy Nilsson som ser fram emot allt detta nya i sitt breda uppdrag.

Bilder ur boken:

Årets bokomslag.

Sång i Hoby Ekbacke av svensktoppsstjärnan Sanna Nielsen. Medverkade i Hoby Gammelsönda 1997 och då 12 år gammal.

En båttur i blekingsk sommarkväll. Ronnebyån i juni 1989.

Rekordlångt fullmäktige fick avbrytas

Publicerat av

Troligtvis försökte Ronneby i onsdags att sätta ett slags rekord i långt sammanträde med fullmäktige. Det tycktes dock väl optimistiskt redan från början att presentera en dagordning med inte mindre 75 (!!) ärenden.

Flera ärenden drogs i långbänk och stridslystnaden var denna kväll på topp. Det innebar att sammanträdet fick brytas en halv timme efter midnatt. Eller som en medborgare uttryckte det på sociala medier:

”Ni bröt väl ihop”.

En del av politikerna hade under eftermiddagen dessutom deltagit i ett extrainsatt sammanträde med kommunstyrelsen.

När sammanträdet med fullmäktige bröts efter sju och en halv timme hade man 26 ärenden kvar som måste vänta på behandling till nästa sammanträde först den 31 augusti. Förutom att besvara en rad medborgarförslag fanns som sista ärende att ta beslut om ett internt mycket omdiskuterat avtalsförslag om Ekenäs Camping. När avtalet kommer att klubbas i slutet av augusti, ja, då är nästan sommarsäsongen över.

I början av sammanträdet, när politikerna fortfarande var utvilade och stridslystna, fick vi bl a veta att revisorerna ville varna utbildningsnämnden på grund av att den visat passivitet och ohörsamhet till de regler som gäller. Men varningen upphävdes av fullmäktige med en rösts övervikt. Med rösterna 18 mot 17 körde därmed fullmäktige över såväl revisorer som fullmäktiges presidium.

Även återremissen till Miljötekniks styrelse för att få uttömmande svar på varför vd:n i bolaget sparkats blev en stundtals dråplig historia där svaret ändå uteblev trots att ordföranden i Miljöteknik, Bengt Holm, c, först ansågs jävig men sedan släpptes upp i talarstolen. Han vägrade dock att svara på varför vd:n fått sparken.

Läs mer om det ärendet i blogginlägget nedanför detta.

Ps!

På midsommarafton meddelar en ledamot som deltog i maratonmötet att hen ”tror” att beslut togs om avtal med Ekenäs Camping. Ledamoten är fortfarande trött men minns att många ledamöter avstod från att rösta. Från socialdemokraterna fanns tre olika röstningssätt, vilket inte lär hända så ofta.

Kommunalrådet hade påpekat, ovanligt öppet, att frågan var illa skött.

-Tjänstemän har lovat avsevärt mer än vad man har rätt till, berättar ledamoten.

Hen anser att presidiet borde ha utlyst dagsammanträde med tanke på att dagordningen innehöll 75 ärenden.

Ds!

Rent av billigt avskeda vd i Ronneby

Publicerat av

Sanningen kommer förr eller senare fram. Ibland kan det bara ta onödigt lång tid. Ärendet med sparkade vd:n för kommunala bolaget Miljöteknik i Ronneby tog hela nio månader innan den direkta orsaken kröp fram.

Hade kommunledningen inte ingripit kunde det ha kostat Ronneby kommun åtskilliga miljoner i böter. Bredbandsbolaget som länge hindrades från att släppas in med fiberutbyggnaden hade med en ny konkurrenslag i ryggen mycket väl ha kunnat anmäla kommunen till konkurrensverket för lagöverträdelse. Lagen började gälla 1 juli 2016.

Men det var först i slutet av september som det avslöjades att kommunledningen med kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson, m, i spetsen riktat hård kritik mot sitt eget bolag, Miljöteknik. Kritiken framfördes under ett möte i vilket kommunledning, bolagsstyrelse och bolagsledning närvarade.

Det var dåvarande vd, Hans Nilsson, som hade fått motta den mesta kritiken, något som han också bekräftade i en artikel publicerad i Sydöstran den 23 september 2016. I samma artikel berättade Hans Nilsson också att han efter framförd kritik gick till styrelsen och ställde den direkta frågan om han hade fortsatt förtroende att leda bolaget.

I det läget svarade styrelsen jakande på hans fråga vilket är ett synnerligen förvånande svar med tanke på att han några månader senare fick avsked av samma styrelse. Varför velade styrelsen i Miljöteknik ända fram till januari innan man kom till skott med att avskeda Hans Nilsson som gjorde sin sista arbetsdag den sista februari 2017. Att sparka vd:n kostade 1,2 miljoner kronor.

Trots att kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, först i går och hårt pressad i samband med fullmäktigemötets debatt trädde fram och berättade om sin framförda kritik är det inte klarlagt vem som gav den direkta ordern att avskeda Hans Nilsson.

-Jag gjorde det inte, bedyrade Roger Fredriksson men trots hans framförda kritik, avslöjad i september, hade uppenbarligen styrelsen fortsatt förtroende för Hans Nilsson. Ska detta då tolkas så att Roger Fredriksson tvingades framföra ytterligare kritik innan styrelsen i Miljöteknik kom fram till numera känt beslut?

Än mer besynnerligt blir det när styrelsen och dess ordförande fortsätter att framhärda i sin uppfattning att Hans Nilsson avskedades på grund av följande anledning:

”Då bolagets styrelser, koncernledning och VD har olika syn på företagens framtida utveckling och ledning har styrelserna och koncernledningen gemensamt med VD formulerat detta avtal innebärande att parterna går skilda vägar och att Hans Nilssons anställning avslutas med sista anställningsdag 2017-02-28.”

-Någon närmare förklaring kommer vi inte att lämna, förklarade miljötekniks styrelseordförande, Bengt Holm, när han först efter att revisorn JanAnders Palmqvist läst högt ur kommunallagen tilläts yttra sig under fullmäktigedebatten.

Först i går skingrades dimman och det stod klart att koncernledningen är liktydigt med kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m. Borde inte detta ha kunnat avslöjas betydligt tidigare? Orimligt att det skulle ta nio månader att förklara en sådan detalj som egentligen avslöjats redan i september 2016. Dessutom har övriga i kommunstyrelsens au bestämt avfärdat uppgiften att de skulle ha medverkat i de sammanträden som ändå hade ägt rum. Allt enligt Roger Fredriksson.

Minnen som bleknat från kriget

Publicerat av

”Vår beredskap är god”. Dessa bevingade ord av Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson, som uttalades i slutet av augusti 1939 har gått till historien. Främst för att beskrivningen av Sveriges beredskap inte var korrekt, vårt lands militära beredskap var nämligen urusel. Talet sändes i radio för att lugna det svenska folket.

SVT 1 visar i kväll vännen Mats Harryssons film ”Minnen som bleknar”. Medarbetare är också Martin Midander vilka tillsammans omarbetat ett material som spelades in redan under åren 2004 – 2008. Nu inför tv-sändningen har filmen omarbetats med ett antal nya intervjuer.

Fem dagar efter Per Albin Hanssons berömda tal invaderade Tyskland Polen och ytterligare två dagar därefter, den 3 september 1939, förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Det andra världskriget var därmed ett faktum.

Det är en dramadokumentär om beredskapstiden i Sverige under andra världskriget. De som mobiliserades under 1939 är idag över 95 år gamla och ger här sina minnen från beredskapsåren. Berättare är professor Kent Zetterberg.

Per Albin Hansson var försvarsminister 1925 då riksdagen tog det historiska beslutet att mer än halvera sveriges försvarsanslag. Ett beslut som man likt i bdag fick anledning att ångra när krigsutbrottet kom 1939. Då togs bl a beslut om att bygga Skånelinjen, en försvarslinje som även kallades Per Albin-linjen. Spåren av den finns än i dag. Bilden ovan tog jag i Höllviken.

Kolla in SVT 1 i kväll 18.30 ”Minnen som bleknar”. En produktion från Blekinge.

Får konst vara gränslös på Kulturcentrum?

Publicerat av

Kulturcentrum i Ronneby, en av sydöstra Sveriges största konsthallar, ägs och administreras av Ronneby kommun. Dessutom ska detta bli platsen där Region Blekinge tillsammans med kommunen i år etablerar ett konstrecurscentrum. Meningen är att detta ska utveckla och stödja det professionella konstlivet i Blekinge.

Frågan är dock vad som tillåts visas på Kulturcentrum? Frågan har ställts på sin spets av kända graffitikonstnären Pärra Andreasson från Göteborg, som på lördagen hade vernissage med sin senast producerade utställning på just Kulturcentrum.

Före utställningen anmodades han i samband med kontraktskrivningen att godkänna konsthallen och kommunens policy som hade följande lydelse:

”Respektera Ronneby kommuns policy att undvika uttryck som kan uppfattas som rasistiska eller könsdiskriminerande”.

Pärra Andreasson godkände kraven och undertecknade kontraktet. Men formuleringen kunde han inte släppa, berättade han på vernissagen, vilket medförde att han producerade en helt annan utställning än vad som först var planerat. Det blev en provokativ utställning om tillåtet respektive förbjudet där han inte minst riktade sin kritik mot konsthallens chef, Kirsti Emaus.

Ett minst sagt oförskämt tilltag att i en utställning klandra en enskild tjänsteman som dessutom inte bär ansvar för formuleringen av kommunens policy, även om hon ställer sig bakom den. Hon tvingas nu åse en karikatyr av sig själv målad på en av väggarna.

Kulturarbetaren och förre kulturpolitikern, socialdemokraten Håkan Robertsson, var inbjuden att inviga graffitiutställningen men tog naturligtvis chansen att hålla ett politiskt brandtal i vilket han lovordade och prisade den absolut fria konsten. Han markerade inte minst, nästan övertydligt, att enskilda tjänstemän som t ex en konsthallschef och liknande inte ska bestämma vad konsten ska få innehålla.

-Det är politikerna och inga andra som ska bestämma vad som ska få visas på Kulturcentrum, betonade han i ett långt och upphetsat tal.

I Ronneby har det i alla tider markerats att det är politikerna som bestämmer, punkt slut, även om inte kunskapen alltid är den bästa. Hur ska oftast okunniga och inte minst ointresserade politiker i nämnden för Fritid- och kultur kunna besluta om framtida utställningar? Oftast bevistar de inte ens de konstutställningar som arrangeras. Jag är övertygad om att det räcker med den utställningsgrupp som redan i dag finns, sammansatt av tjänstemän men också av kunniga krafter i form av Ronneby konstförening.

En uppfriskande debatt om konsten är alltid välkommen men låt bli att hänga ut kommunala tjänstemän som enbart har att leva upp till den policy som politiker redan har beslutat.

Bredåkra gård med många minnen

Publicerat av

I höst kommer Ronneby Musei- och Hembygdsförening att ge ut en skrift som handlar om Bredåkragodset som har anor från tidigt 1600-tal.

Det är Arne Enarsson, verksam i föreningen, som har sammanställt ett intressant material som samlats in av Eric Pettersson, Kallinge Hermbygds- och Folkdansgille.

För mig som växte upp 200 meter söder om gårdens centrum på Bredåkra järnvägsstation väcker detta många härliga minnen. Vi barn var ett med gården och dess verksamhet och då menar jag året runt. Naturligtvis med vår och sommar som extra upplevelserika men även hösten hade sina speciella lockelser med potatisskörd och betupptagning.

Av redovisningen framgår bl a att den ursprungliga mangårdsbyggnaden hade anor från 1600-talet men byggdes om och till i flera omgångar. Byggnaden förstördes vid en dramatisk brand 1957. En brand som jag mycket väl minns.

Vi, några grabbar, hade som vanligt sparkat fotboll och hade nu valt att pusta ut uppe på taket till stationens jordkällare. En liten kulle som vi gillade att fly till.

När vi låg där kom min blick att söka sig till mangårdsbyggnaden ca 100 meter från vår viloplats. Det var något som inte stämde. Fönstren såg egendomligt svarta ut. Jag kunde inte släppa byggnaden med blicken och strax hördes en väldig smäll. Fönsterrutorna i nedervåningen hade exploderat och stora lågor började slå ut från byggnaden.

På snabba ben sprang jag ner till järnvägsstationen och berättade för far vad som hade hänt. Han i sin tur ringde Kallinge brandkår. Tyvärr gick byggnaden inte att rädda. I branden förstördes också en låg flygelbyggnad som uppförts under tidigt 1600-tal.

När Arne Enarsson nu berättar om Bredåkra gård och den historiska flygelbyggnaden (syns till vänster på bilden ovan) kan jag fortfarande se den framför mig. Den var nämligen unik på många sätt.

Från mangårdsbyggnaden fick man kliva ner någon meter för en gammal trappa för att komma in i 1600-talsrummet. Det unika var att det fanns väggfasta träbänkar runt hela rummet men det mest unika, tyckte vi barn, var jordgolvet. Naturligtvis var detta rum extra spännande när vi barn bosatta runt gården varje december bjöds in till stor julfest här.

Av Arnes sammanställning framgår att detta historiska rum kallades kungarummet. Enligt traditionen skulle Karl XI ha övernattat i rummet på väg hem från slaget vid Lund 1676.

Efter branden 1957 uppfördes en modern förvaltarbostad på samma plats.

Jag ska inte föregripa Arne Enarssons skrift som ska ges ut i höst men eftersom vissa avslöjanden redan gjorts i Ronneby Musei- och Hembygdsförenings medlemsblad ”Åkröken” kan följande berättas.

”Bredåkragodset nämns första gången i ett domstolsprotokoll från 1609 i samband med  en gränskonflikt med angränsande byar. Ägare då var en landsförvisad svensk adelsman vid namn Claes Bielke. Därefter följde en lång rad prominenta ägare, mest känd var entreprenören och industrimannen Caspar Wrede på Djupadal som förvärvade Bredåkra 1855.

År 1964 köpte dåvarande Kallinge kommun Bredåkra gård av familjen Wrede. Men 2006 lyckades Mats och Katarina Månsson köpa tillbaka det som fanns kvar av gården och den är nu i privat ägo. Mats far, Gösta, hade tidigare arrenderat den historiska gården.”

Jag är säkert inte ensam om att ha rika minnen från Bredåkra gård men mina minnen från den tiden återkommer jag till i ett annat forum.

 

 

Varför mörkas vd-avsked i Ronneby?

Publicerat av

Ärendet med sparkade vd:n i kommunala bolaget Miljöteknik, Hans Nilsson, ser ut att bli en riktig långkörare.

Det var vid fullmäktigesammanträdet den 27 april som frågor började ställas kring avskedandet. Eftersom frågorna inte fick några svar beslutades om återremiss till styrelsen för Miljöteknik. Ett sådant beslut togs också av kommunstyrelsen den 9 maj och nu har svar kommit från Miljötekniks styrelse.

Men styrelsen svarar inte på den väsentligaste frågan – ”att redovisa de olika synsätt och vilka som har dessa synsätt som har medfört entledigande av företagets verkställande direktör.” Man svarar:

”Styrelsen beslutar att informera kommunstyrelsen att beslutet att entlediga Hans Nilsson fattades enhälligt av styrelsen utan reservationer i enlighet med det avtal som upprättats.”

I sin slutkläm om entledigandet skriver miljötekniks styrelse:

”När det gäller koncernledningens synsätt förväntar sig styrelsen att KSAU:s presidium själva svarar på den frågan”.

Den meningen antyder, anser jag, att koncernledningen (KSAU;S presidium) på något sätt har påverkat/deltagit aktivt i att sparka vd:n Hans Nilsson. Att så skett anser jag som ganska självklart, nämligen att en koncernledning har synpunkter på hur deras företag sköts.

Vid debatten i fullmäktige den 27 april förnekade dock Malin Norfall, s, och Kenneth Michaelsson, c, all inblandning i ärendet. Michaelsson uttryckte sig något kryptiskt:

”Vi (KSAU:S presidium) har inte skrivit avtalet med förre vd:n. Hur styrelsen i Miljöteknik gjort sina värderingar vet inte vi,” sa han.

Kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, medverkade inte vid fullmäktiges sammanträde på grund av sjukdom. Däremot berättades att Fredriksson haft synpunkter på hur bredbandsfrågorna hade skötts inom Miljöteknik.

För varje svar och uttalande i ärendet uppstår nya frågor istället för att ge klarhet.

När frågan nu åter dyker upp på fullmäktiges sammanträde om en vecka (21.6) är det fortfarande oklart om ärendet kan slutföras. Väsentliga svar har uteblivit från Miljöteknik när det gäller vad som ledde fram till entledigandet av Hans Nilsson och därför är ärendet fortfarande lika oklart som det var den 27 april.

Frågan återstår: vad tyckte miljötekniks styrelse var så allvarligt att vd:n måste sparkas. Nu krävs svar också av KSAU:s presidium.

Ett krav är också att styrelsen i Miljöteknik ska redovisa totala kostnaden för entledigandet av Hans Nilsson. I avtalet mellan Hans Nilsson och Miljötekniks bolag redovisades totalsumman till 926 865 kronor. Nu när också arbetsgivaravgifterna redovisas är summan 1 222 000 kronor.

Man redovisar att Miljötekniks årsredovisning för 2016 har uppdaterats med korrekt datum för undertecknande av styrelsemedlemmar och VD.

Centern kan skrälla i Ronneby

Publicerat av

”Att utifrån opinionssiffror för riksdagen dra slutsatser kommunalt är förvisso svårt. Likväl torde centerpartisterna vara optimister även på kommunal nivå. Viktigast torde detta vara i Ronneby. Där räknar centerpartisterna med att C skall bli större än M, med de följder detta kan ge.”

Så uttrycker sig Sune Håkansson som sin vana trogen har räknat utifrån en av SCB publicerad opinionsmätning på lokal nivå. Så här tänker han:

OM DET VORE VAL IDAG…

SCB har publicerat en opinionsmätning på lokal nivå. Hur skulle Du rösta till riksdagen om det vore val idag, så ungefär var frågan. Vi jämför opinionsmätningen med utfallet 2014.

Parti       val 2014, %       opinion 2017, %

S              37,2                   34

C                 5,7                   15,6

M            19,4                   14,9

Sd            18,6                   14

Mp             4,9                    6,4

Kd               3,4                  2,4

V                4,6                   6,1

L                 3,9                  4,6

Övriga       2,4                  2,0

Man skall inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Så sade den gamle centerledaren Gunnar Hedlund. Det lär fortfarande gälla. Dels är det mer än året fram till valet, dels är det en opinionsmätning med relativt få deltagare.

För en siffernörd är det likväl intressant att räkna. Det intressanta är Centerns formidabla uppgång. Till en del är förklaringen sannolikt att så många centerpartister struntade i att rösta på sitt parti förra gången. Man insåg det meningslösa. Det skulle likväl inte bli någon blekingsk centerpartist i riksdagen.

I sig är detta det svåraste, som kan hända ett parti, oberoende av om det är riksdags-, landstings- eller kommunalval. Väljarna vill inte ha bortkastade röster.

Blekinge har fem fasta mandat. Enligt opinionsmätningen skulle S få två mandat, C, M och Sd vardera ett. S kulle förlora ett mandat till C.

Vem, som blir förstanamn för Centern är oklart. Tim Svanberg kandiderar, men hur är det med Magnus Larsson? Förra gången samlade Larsson flest personröster.

KOMMUNALT

Att utifrån opinionssiffror för riksdagen dra slutsatser kommunalt är förvisso än svårare. Likväl torde centerpartisterna vara optimister även på kommunal nivå. Viktigast torde detta vara i Ronneby. Där räknar centerpartisterna med att C skall bli större än M, med de följder detta kan ge.

Sune Håkansson

 

 

Brunnsparken – trivselplats med anor

Publicerat av

En måndag kväll alldeles i början av juni. Solen värmer så där lagom svenskt vid denna tid på året. Rododendronträden är i full blom och färgprakten enastående. Gräsmattorna välansade och gröna torkan till trots.

Ett folkhav ger liv åt den historiska platsen Ronneby brunnspark. Alla generationer är representerade men mest lyser ungdomar som om några timmar ska uppleva sitt livs första brunnsbal. Man kan nästan ta på den spända förväntan som gör snart färdiga studenter till ständigt rörliga men samtidigt ovana fotoobjekt uppställda för färgmatchning mot blålila rododendronblommor i väldiga klasar.

Jag vet inte om ungdomarna är medvetna om eller tänker på vilken unik plats de egentligen får utnyttja inför balen. Brunnsparken i Ronneby är unik och vacker, så vacker att den 2005 utnämndes till Sveriges vackraste park. Året efter blev den uppmärksammad som Europas fjärde vackaste park. Lägg därtill dess mer än 300-åriga bakgrund som trivselplats och kurort, så är det en klassisk plats man vistas i.

När jag står under taket till Brunnshallarna och blickar ut över folkhavet som färgrikt böljar fram och tillbaka i parken tänker jag på alla generationer som genom århundranden besökt parken på liknande sätt.

Jag tänker på mina egna förfäder. Farmor Betty Fredrika, enda barn till torparen August Andersson och hans hustru Cecilia Håkansdotter i Runamo, som gavs möjligheten att en sommar vistas på Ronneby brunn. Själv är jag tredje generationen efter Betty som åtskilliga gånger fått njuta av prakten i park och brunnsskog.

Alice som i veckan ska springa ut för Munktrappan i Ronneby centrum som student är femte generationen. En sjätte, Lucy, struntar i folkhavet och har just upptäckt stentrappan med ett fotsteg till Brunnshallarna och gör upprepade övningar. Även gräsmattan är naturligtvis inbjudande.

Brunnsgäster har genom åren kommit och gått medan parken fått hysa allt fler aktiviteter som är typiska för sin tidsålder. Vi kommer fortfarande ihåg 1944 när Ronneby brunn öppnade sina portar för många av nazismens och andra världskrigets offer.

Man kan utan överdrift påstå att Ronneby genom århundraden med sina industrier och Brunnshotell och park har visat på sociala skillnader, brunnsmiljön med välbärgade gäster som kunde söka skugga under lummiga träd och järnindsutrin där arbetare slet ut sig för att få mat till familjen.