Vägskäl har alltid lockat

Förr träffades man i vägskäl för att dansa. Grusvägen fick duga som dansbana. Vägskälet var en naturlig samlingsplats. Alla vägar bar till krysset.

I dag lockar kommuner med vägskäl, eller kryss som man numera kallar attraktiva platser för etableringar. I Ronneby har vi ett sådant kryss. Ännu så länge kallas det växelvis för Viggenområdet eller Sörby. Jag har föreslagit det tidigare, varför inte ta steget fullt ut och döpa området till Ronnebykrysset?!

Hur som helst, området är attraktivt. Rena ketchupeffekten. Lyssnar man på politiker vill tydligen alla företag dit. Det är bra. Äntligen har islossningen startat för Ronneby. Riktigt roligt men givetvis överraskande. Redan 2020 kan Viggenområdet vara färdigbyggt.

Vem kunde för bara ett år sedan tro att ut- och inflygningsbanan för miltärt och civilt flyg skulle locka i den storleksordning som nu visas upp. Det sägs i folkmun att t o m Sydöstran har planer på att överge gågatan i Ronneby för Viggenområdet. Detta för att reportern Jens Svensson inte ska missa en endaste etablering.

Jag vill inte tro att det är så. Förmodligen kan ryktet härledas från någon eller några som inte vill se den politiska alliansen lyckas på detta snabba sätt. Valet står ju snart för dörren.

Även om Sydöstran sedan en tid tillbaka närmarkerar jordbiten i Sörby så vill näringslivschefen, Torbjörn Lind, inte lägga alla korten på bordet. Inte ännu. Lind går så långt att han varslar om att en varuhuskedja också är på ingång. Vilken vill han absolut inte avslöja.

Det finns emellertid två varuhuskedjor som har fört samtal med kommunen under ett respektive två år. Det första är City Gross som var högaktuellt för ett år sedan, men som har tvekat. City Gross finns i såväl Karlshamn som Karlskrona.

Den andra varuhuskedjan är Clas Ohlson som var aktuellt för några år sedan. Det hela rann ut i sanden men det var då Ronneby kommun var berett att flytta biblioteket för att där ge plats för Clas Ohlson. Biblioteket skulle i ett sådant läge ha flyttats till Swedbanks tidigare lokaler vid Strandgatan.

Det får vara hur det vill, men visst skulle det vara bra med konkurrens för Maxi Stormarknad. Inte minst skulle ett matvaruhus i Sörby avlasta den intensiva trafik som råder i dag. Men vågar ledande politiker spänna bågen så mycket? Jag är inte helt övertygad, men ska man leva upp till den fria marknaden så finns det ingen annan väg.

Karlskrona växer så det knakar, skriver lokaltidningarna var och varannan dag. Vad vi ska kalla det som sker i Viggen/Sörby/Ronnebykrysset kan jag väl få återkomma till.

Ove Joanson bevakar fortfarande USA

Jag träffade i förra veckan förre journalisten, utrikeskorren, radiochefen och kulturrådet, Ove Joanson. Vi kom fram till att förra mötet skedde för 22 år sedan, 1994. Den gången invigde han dåtidens mest moderna radiohus, nämligen Radio Blekinge på Högabergsgatan, mitt i staun.

ove-j

I huset hade det tidigare varit en hattfabrik varför personalen den dagen var iklädda hattar. Förutom Ove Joanson ser du på bilden dåvarande kanalchefen Leif Göran Persson, Johan Mångård och musikproducenten Alf Carlsson. Jag själv i hatt.

Det var en avspänd och berättarglad Ove Joanson som besökte fredagens möte med Rotary i Ronneby. Dagen till ära var även medlemmar från Karlskrona inbjudna.

Ove laddar just nu för sitt 13:e USA-val.

-En uppgift som i någon mån avslöjar att även jag har några år på nacken.

Han var ung när han första gången kom till USA och Washington som korrespondent för Sveriges Radio. Året var 1975 och han förblev radion trogen till 1979 då han gick över till SVT. 1982 utnämndes han till chef för Ekoredaktionen och redan efter två år blev han chef för riksradion. Därefter blev det att flytta in på översta våningen, direktionen och när han 1994 kom till Karlskrona för att inviga Radio Blekinges toppmoderna lokaler var det i funktionen som vd för Sveriges Radio AB.

dsc05391

I dag är han konsult med en rad styrelseuppdrag och han följer med förkärlek vad som händer i USA, inte minst den nu pågående och synnerligen udda valrörelsen.

Förutom starka berättelser från hans bevakning på Cypern bl a bjöd han på en rad mindre dramatiska men desto mer komiska inslag från träffar med ett antal presidenter. Inte minst en presskonferens med Ronald Reagan lockade till goda skratt.

En journalist från en av USA:s större tidningar kom till presskonferensen med en bunt bilder som visade Ronald Reagan ridande på ett antal olika hästar. Journalisten visade upp bilderna och fällde kommentaren:

-Presidenten ser yngre ut för varje ny bild. Hur är detta möjligt, frågade reportern.

Svaret kom snabbt:

-Det gäller att välja allt äldre hästar!!

Så ska en turistbyrå se ut…

dsc05386

På vår hemresa genom Danmark hamnade vi i Faaborg, en vacker köpstad på Fyns sydkust. Staden har drygt 7000 invånare med en betydande färjetrafik. På det lilla torget blir jag stående och tappar nästan andan när jag ser ett stort, ståtligt hus. Är detta rådhuset ? Nej. Med stora bokstäver på husets fasad talar man om att här finns turistbyrån.

Med tanke på den debatt som har rört Ronnebys turistbyråverksamhet tvingas man tro att Danmark saknar all form av datanät. I Ronneby anser nämligen vissa politiker att det räcker med turistinformation via nätet. Därför har man inhyst turistupplysningen i en hörna på biblioteket och i en mörk skrubb på Ronneby brunnshotell.

Tänk hur olika vi ser på information och teknik.

Tommys sista (??) bok om Ronneby

kjell-a-jag

Bilder från svunna tider väcker alltid känslor, mestadels trevliga, men blir också till mer ledsamma minnen. För min egen del har Tommy Nilssons senaste bok, och som han hotar med, den sista om Ronneby, berört mig extra mycket.

Men jag måste också fräckt nog påstå att detta är hans bästa bok. Varför? Kolla in sidorna 98 – 116 så förstår du vad jag menar. Det är bilder och texter som berör mig på flera olika sätt. Saknaden av en av mina absolut bästa arbetskamrater på dåtida Radio Blekinge – Kjell Andersson. Kjell dog på tok för tidigt redan 2012, innan han ens hunnit uppnå magiska seniorgränsen.

Vi gjorde direktsända program sju år i sträck och på slutet av samarbetet räckte det med en nick eller en sned rörelse med mungipan för att vi skulle förstå varandra utan att först uttala det. Kjell var musiker och en begåvad tekniker av rang. När vi inte sände program gjorde Kjell musikinspelningar som oftast var av den lokala karaktären även om han stundtals även bandade rikskända storheter.

Jag sa det på Kjells begravning när jag till slut tvingades inse att det var definitivt slut på vårt samarbete och jag vill gärna upprepa det igen – jag hade velat uppleva att Kjell hade fått motta en slags belöning för sitt mångåriga arbete med att dokumentera Blekingsk musik. Det han åstadkom var en kulturgärning av rang som sannolikt aldrig mer kan upprepas.

Naturligtvis hade vi roligt. På en av bilderna i årets bok håller vi upp en LP-skiva med Rose Maries. Vi spelade ett spår från skivan mest varje dag. Vi tyckte det var smärtsamt dålig musik tills det en dag ringde i direktsändning. Det var kapellmästaren för Rose Maries som gillade stort att vi spelade just deras skiva. Vi fick veta att dansbandet kom från Öland. Vi blandade hej vilt mellan seriösa nyhets- och debattinslag och mer satirartade snackisar. Det var då Kjell bl a uppfann uttrycket hällörad radio…

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om minnen från radion och vad som där hände, men det ska jag bespara er. Jag tänker på kollegerna Gunn Svedberg och Acke Dahlman som firade så det stod härliga till. Ungdomar då var Paula van Riessen, Mia Trahn och Magnus Bejmar som var härliga profiler var och en på sitt sätt. Nu är de med i Tommys sista bok om Ronneby.

Även artikeln om Alf Gustafsson som tågklarerare vid stationen i Ronneby berörde mig. Jag växte upp på Bredåkra station där min far hade en liknande tjänst som den Alf hade.

tommy-a-jag

Naturligtvis väcker boken känslor även för andra som finns med i den eller som anhörig till någon av dem. Tiden ilar snabbt, det är det som Tommy genom åren har visat med sina vardagsbilder. Naturligtvis finns det en poäng i att blicka tillbaka för att rätt förstå framtiden.

När Tommy nu vandrar vidare (kunde inte låt bli vitsigheten) till att i bokform skildra hela Blekinge i samarbete med Blekinge Museum vill jag önska honom lycka till. Hans vilja att försöka ena öst och väst i Blekinge är en bra föresats. Måtte han lyckas.

boken

 

Bilder: Ni må förlåta mig men jag kunde inte motstå frestelsen att publicera en bild med vännen Kjell i det rosa huset vid torget som var vår redaktion en hel sommar i samband med Ronnebys jubileum 1987. Bilden tagen av Thorbjörn Frennesson. Den finns inte med i boken. En bild på Tommy kan väl också vara på plats. Foto: Åke Tärntoft. Liksom årets bokomslag.

Bra jobbat igen, Tommy.

Gamla grannen var bästa behållningen

img_0819

Jag gillar tvära kast men att efter en veckas seniorsemester i bästa och varma septembermånaden stega in till en seniormässa i Karlskronas Östersjöhall kan va en viss påfrestning. Mässor är som de alltid har varit. Inriktningen har ingen betydelse. Denna gång riktade man in sig på den i flera fall köpstarka seniorgruppen.

Mässan har arrangerats i två dagar. På onsdagen var Lennie Norman dragplåstret och i dag erbjöds möjligheten att få gamla prylar betygsatta och prissatta av antikexperten och TV-personligheten, Peder Lamm .

Medarrangörer var SPF Seniorerna, PRO Blekinge och News 55:s Artur Ringart, som förmedlade en rad intressanta föredrag. Bland utställarna fanns bl a Blekingetrafiken som påstod att de har blivit snabbare, kommer oftare och enklare, vad de nu menar med det.

Som senior kommer jag att gilla Blekingetrafiken fullt ut först när politikerna tar det självklara beslutet att låta seniorer över en viss ålder åka gratis, i likhet med vad vissa regioner i landet redan har infört.

-Det blir för dyrt, har politiker i flera år svarat på kravet här i Blekinge. Vi är många som har svårt att förstå logiken i att det kan bli mer kostsamt om det sitter ett antal seniorer i bussar som annars rullar näst intill tomma. Förklara det, den som kan.

Under mina två timmar i hallen träffade jag många bekanta, mest östblekingar, naturligtvis. Men största överraskningen var att jag äntligen fick träffa min gamla granne från 80- och 90-talet. Han satt bakom vår egen montervägg. Såg honom först efter en timme. Men så är det – så nära men ändå så långt borta. Träffen resulterade i en mysig och efterlängtad pratstund. Vi har inte träffats på drygt tio år. Dagens klart bästa behållning!

Seniorsommar i september!!!

dsc05237

Varför denna rubrik? Seniorsommar, vad är det för påhitt? Ni äldre ska alltid breda ut er. Ta för er. Särskilt ni 40-talister!

Jag menar, många gnäller över den värme vi nu har begåvats med i september och gnölar om miljöpåverkan och allt annat negativt.Varför inte njuta fullt ut. Badstränderna är där de alltid har funnits och vi seniorer som har tid, kan skatta oss lyckliga och bara njuta.

dsc05246

Vi måste kunna leva i nuet och ta dagen som den kommer. Vintern kommer säkert som amen i kyrkan. Vi måste glömma våra tidigare somrar som startade i juni och slutade när industrisemestern var över i juli. Vi måste hänga med och bli kompis med naturen, inte baktala den och pusta och stånka.

Jag vet att många av er hade riktigt dåligt väder när semestrarna blommade men glöm och njut vad du kan nu istället. Kvällarna är fortfarande grillvänliga, ja, t o m badvänliga. Toppen. Njut! Snart kommer det regn och då är det också fel.

Jag njuter av varje solig dag även om gräsmattorna gulnar och löven ramlar av på buskar någon vecka tidigare än i fjol.

Det kunde varit betydligt värre.

dsc05254

Byggboom väntar i Ronneby Kommun

dsc00868Gästbloggare i dag är Sune Håkansson som funderar kring hur byggandet I Ronneby kommun ska tillgå de närmaste åren.

Lagen säger att kommunen måste göra ett bostadsförsörjningsprogram. Remissupplagan har tagits. Där anges befolkningstalet 31.000 år 2030. Nu finns ca 28.700. I remissupplagan anges att byggandet behöver tiodubblas! 150 bostäder per år under de närmaste fyra åren, därefter 100 per år. I nästa del, som skall presenteras före nyår, skall anges VAR byggnationen skall kunna ske, kanske också av vem.”

Sune Håkansson tror att många heta politiska diskussioner väntar. På bilden kommunalrådet Roger Fredriksson som har anledning att hålla hårt i såväl klubba som skyffel.

”Under åren från 2010 har det byggts 15 bostäder per år. Länge fanns lediga lägenheter och många villor till salu. Nu är det annorlunda,

Det är svårt att göra prognoser och planer. Ofta är planerna beroende av prognoserna.

Under de senaste åren har Ronneby kommuns befolkning ökat rejält. Hela befolkningsökningen har, nära nog, hamnat i centralorten. Det var här de lediga bostäderna fanns. Skogsbygden står stilla, med lite plus för Backaryds tidigare församling. Där föds också fler barn än tidigare. Motsatsen gäller för Eringsboda, som numera har födelsetal på fyra per år. Generellt gäller också att folkmängden i glesbygden minskar, i synnerhet norr om E22.

Befolkningsstatistiken är extra svårtolkad just nu. Det synes som om tillväxten har avstannat, efter halvårsskiftet endast plus tio. Samtidigt finns sannolikt ca 800 personer boende här, men ej bokförda här. De saknar uppehållstillstånd.

Frågan är ju också: Var vill invandrarna egentligen bo? Kanske inte i Ronneby?

Likväl: Lagen säger att kommunen måste göra ett bostadsförsörjningsprogram, Remissupplagan har tagits. Där anges befolkningstalet 31000 år 2030. Nu finns ca 28.700.

I remissupplagan anges att byggandet behöver tiodubblas! 150 bostäder per år under de närmaste fyra åren, därefter 100 per år. I nästa del, som skall presenteras före nyår, skall anges VAR byggnationen skall kunna ske, kanske också av vem.

Just nu finns inga storstilade byggplaner, såvida inte Kilen skall räknas dit. Ronnebyhus verkar sakna kraft och vilja, delvis beroende av rädsla för en ökad skuldbörda.

Annars är Ronnebyhus rikt. Saluvärdet är flera hundra miljoner kronor högre än bokfört värde. Det finns spekulanter, åtminstone till vissa delar av beståndet. Samtidigt finns det politiska motståndet.

Min egen bedömning är att relativt snart kommer fjärdedelen av de 2600 lägenheterna att säljas, på något längre sikt lika många till. Då kan Ronnebyhus bli en av de större nybyggarna.

Exempelvis bör Ronnebyhus kunna bygga trygghetsboenden till våra äldre. 25 lägenheter per år i fem år, inledningsvis. Kallinge, Bräkne-Hoby, Saxemara, Listerby och Ronneby, alla behöver de tillskott.

Kommunen har också en prognos från Scb. Enligt denna blir befolkningstalet 31300 år 2030. Inflyttningen skulle bli 300 per år under de närmste åren, mest av unga.

Då behövs våldsamma investeringar i bostäder, men också i skola och barnomsorg.

Därtill behövs jobb. Kommunen har hög arbetslöshet, i synnerhet bland de unga. Samtidigt är nettoutpendlingen ca 1200 personer. Folk bor i vår kommun, jobbar i någon annan.

Många heta politiska diskussioner torde följa.”

Sune Håkansson

 

 

Flygklubben till Kallinge museum

dsc05207

Här är gruppen som snabbt bestämde sig för att genast börja arbeta med att presentera Blekinge Flygklubbs rika historia. Från vänster, Nils Nilsson, Kjell Olsson, Miklos Feher, Ingemar Olofsson, Bengt Christer Nilsson, Helge Stenberg och Jan-Otto Kleremark.

Nu ska även anrika Blekinge Flygklubb (firar 70 år i helgen) få en plats i Kallinge Museum. Flygklubben har genom åren lockat ungdomar från Kallinge i stora skaror och det var under många år den gamla officersmässen på Bredåkrahed som hyste flygintresserade ungdomar.

Lokalerna inrymde inte enbart monterbara segelflygplan utan var också en samlingsplats för modellbyggare. Man började som modellbyggare i väntan på att fylla 15 år som var startdatum för att få påbörja segelflygutbildning.

Officersmässen finns inte längre men minnena finns kvar och är dokumenterade i en hel hoper med svartvita bilder. Genom åren har fotgraferandet ökat i samband med bättre förutsättningar med såväl stillbildskamera som filmkamera.

En liten del av alla dess historiska foton ska nu ta plats på Kallinge Museum. Den nystartade verksamheten har stora planer för framtidens museum och vill nu också att flygklubben ska få en plats bland idrottsföreningar och minnen från industri och samhället i stort.

Ett första möte ägde rum för några dagar sedan och då drogs riktlinjerna upp för det fortsatta arbetet. Nästa träff är planerad till onsdagen den 28 september då hela den flygande sakkunskapen tar plats för att välja och vraka ur ett digert material.

SPF Ronneby firar i dagarna tre

DSC05183

Helén Linde och Margareta Bengtsson får representera sina egna och akvarellgruppens konstverk som under två dagar har visats med en utställning i Ronneby stadshus.

I dagarna tre firar SPF Seniorerna i Ronneby 50 år som länets största seniorförening.

SPF Ronneby bildades 27 september 1966 och har under åren fått uppleva ett ökat intresse. Föreningen har idag 1043 medlemmar och är därmed länets största SPF-förening. Det är kvinnorna som dominerar men männen har på senare år visat ett allt större intresse för äldrefrågor.

Ett viktigt uppdrag är att företräda de äldre i ärenden som behandlas av landsting och kommun. På senare år har verksamhetens tyngdpunkt också lagts på att med experters hjälp informera i medicinska frågor som t ex handhavandet av mediciner. Boendet är en annan viktig uppgift.

DSC05189Föreningens verksamhet har också ett förebyggande mål som går ut på att sysselsätta de äldre inom olika områden. Det kan handla om friskvård, motion men också om att upplysa och ge handledning i syfte att minska brott mot äldre som har blivit en allt mer utsatt grupp.

Föreningen har en omfattande verksamhet med studiecirklar som bl a språk, släktforskning, religionshistoria, datautbildning, framtidens mat, trafik, körsång, Svensk historia och många andra ämnen. Vissa år har det funnits ett 30-tal ämnen att välja mellan. Enda problemet kan vara att klubbhuset ”Rosa huset” många gånger hade behövt vara av större storlek.

SPF Ronneby tänker naturligtvis fira de uppnådda och framgångsrika 50 åren på olika sätt.

DSC05191I Ronneby stadshus har en utställning med bl a föreningens Akvarellgrupp rönt stort intresse under tisdagen och onsdagen den 6-7 september. Utställningen har skildrat gruppens arbete men också förmedlat en bild av vad SPF i Ronneby står för.

Jubileumsveckan avslutas med en fest torsdagen den 8 september på Ronneby brunn med ca 200 medlemmar och gäster. Gästtalare blir Peter Lindgren, Ystad, som är ledamot i förbundsstyrelsen.

DSC05197

En jubileumsskrift som skildrar föreningens 50-åriga verksamhet har tagits fram av hedersordförande, Arne Svensson. Skriften kommer att delas ut vid jubileumshögtiden på Ronneby brunn. Obs. klicka för större bilder.

DSC05198

Alexander Wendt högg i sten

Alexanderhugg är ett drastiskt och oväntat sätt att lösa ett till synes omöjligt problem. Moderaternas oppositionsråd Alexander Wendt gjorde ett försök med detta när argumenten tröt för en återremiss.

Lösningen blev för Alexander Wendt att ljuga och bluffa. På annat sätt kan man inte tolka hans oförlåtliga tilltag att under gårdagens sammanträde med landstingsfullmäktige påstå att han hotats i mail. Hot är allvarligt inte minst om det riktas mot offentliga personer som t ex politiker. Att ljuga om hot är lika allvarligt och måste resultera i förlorad heder. Ingen, inte ens Wendt har i dag kunnat bekräfta att han hotats till livet vilket alla i går trodde var hotet.

Sydöstran Alex

I dag har det genom Sydöstran och en insändare från gruppen ”Opinion Västblekinge” framkommit att ”hotet” bestod av luft, ett försök att rikta intresset åt annat håll än vad Wendt skulle säga i debatten. Hotet bestod av ett mail från ”Opinion Västblekinge” vari man upplyste Wendt om att han och övriga från oppositionen skulle utnyttja kommunallagens 5 kapitel 36:e paragrafen, vilket öppnar för att kräva en minoritetsåterremiss. Om så inte skedde fanns det andra politiker att rösta på i 2018 års val. Det var hela hotet!

När Sydöstran i dag med hjälp av landstingsrådet Kalle Sandströms frågor till Wendt via Twitter börjar sanningen krypa fram:

”Var det detta som var hotet. Är detta verkligen sant?”

Då svarade Wendt:

”Sant att jag fått flera mail från VBO men tyvärr inte det jag refererade till. Så känslig är jag inte”.

Då kontrade Kalle Sandström:

”Redovisa mailet du hänvisar till. Många känner sig vilseledda.”

När Sydöstran därefter, enligt sin nätupplaga, ringer Wendt ändrar han sig och berättar att det var just mailet från Opinion Västblekinge som var hotet.

I det läget kommenterar landstingsrådet, Kalle Sandström, uppgiften på följande sätt:

”Wendt tunnar ut respekten för riktiga hot. Frågan är i vilket syfte det skedde?”

Min kommentar:

Alexander Wendt inte bara tunnar ut respekten för riktiga hot, han har med detta minst sagt huvudlösa agerande också raderat ut all respekt och heder för hans person och inte minst i hans egenskap av ledande politiker i Landstinget Blekinge.

Jag kan inte efter detta dåliga ”dramaturgiska” tilltag av Wendt förstå hur han framledes ska kunna tro att han ska bli trodd vid sitt ord. Rött kort och avstängning, för att tala idrottsspråk.

Jag drar mig till minnes hur debatten har gått inför nedläggningen av dagaukuten i Karlshamn. Socialdemokraterna som lovade att bevara akuten i Karlshamn i förra valet har fått veta att de efter sitt svek inte kan räkna med att bli återvalda 2018. Är detta då också att betrakta som ett hot som måste lämnas till Landstinget Blekinges säkerhetsavdelning för eventuell polisanmälan?

Naturligtvis är detta det politiska spel som alltid har funnits och som kommer att fortsätta. Att som Wendt vilseleda ett helt fullmäktige och nyhetsmedia och leka med ordet hot, det gör man inte ostraffat.

Här nedan en del av ”hotmailet” till Wendt:

Benny Rolandsson