Min coach hetsar från bakfickan

Run

Det fanns en tid när det var totalt otänkbart att på offentlig plats vara iklädd träningsoverall. Jag kan i dag förstå anledningen till att det var så. Klädmaterialet var dåligt för att inte säga säckigt, dessutom i avsaknad av färgglädje.

Nu är sportkläder högsta mode och tights är i dag modetrend även för män! Och verkligt avslöjande!

Kläder är väl en sak men nu hetsas jag till fysisk aktivitet från alla håll. Tidningar, ja, alla medier ger oss dagligen dåligt samvete samtidigt som man får ta del av matlagning och vinförslag i en omfattning som hade räckt med hälften. Tala om dubbla budskap som blir svåra att sortera för oss stackars människor som har gener som samtidigt påminner om vår härkomst – grottmänniskan!

Jag började använda en app för ett år sedan, Runkeeper heter den. Det finns en hel uppsjö av andra, liknande program. Man knappar in namn, kön, vikt och lite till, om man vill. Jag väljer om jag ska springa eller gå och trycker på startknappen. När jag avslutat rundan tryckedr jag på stoppknappen och så kan jag studera på en kartbild hur jag gått. En bra grej om man har börjat få lätt minnesförlust.

Du läser av tid och hur många kalorier du har gjort av med. På den punkten är jag starkt kritisk, tycker att datorn räknar för dåligt. Jag höll, tyckte jag ett ganska bra tempo. Men så upptäckte jag att om jag går dubbelt så långt så gör jag av med några futtiga kalorier ytterligare.

Det tog ett tag innan jag kom på att jag kunde stänga av den hetsande rösten i bakfickan som hela tiden tjatade om hur lång tid det tagit för varje mail och genomsnittshastighet. Nu är rösten strypt för den hetsade inte bara mig utan även mitt sällskap på vandringen.

Den hetsande rösten gick lätt att tysta men i dag på förmiddagen tog min coach i bakfickan till en annan taktik. Hen var orolig att jag glömt de dagliga promenaderna. Den skrev:

”Håller dåligt väder dig inomhus?”

Jag brukar påbörja promenaden vid 11-snåret och nu var klockan tio minuter över elva. Jag tittade på texten igen. Jag tittade ut genom fönstret. Det var ju ganska soligt men … Något svar på frågan ville hen inte ha och nu väntar jag bara på nästa hetsande påminnelse för en promenad.

Om jag hade kunnat svara skulle jag ha förklarat att jag har promenerat varje dag, nästan, hela veckan men struntat i att starta appen.

Tjat och hets var eviga dag och nu kommer väl snart lokaltidningen med en ny hetsande artikel om hur jag bästa ska hitta flytet och jag som tyckte att jag kommit på världens grej att slippa skriva i dagboken hur träningen utförts.

Jo, jag vet hur viktigt det är med motion. Det fick vi veta redan som barn trots att det var på 40-talet! Vi insåg det själva, det sitter ju i generna från grottåldern men nu är männikskor så stressade av så mycket att man dagligen måste påminnas om sitt bästa.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *