Otur för er att ni blev sjuka och drabbade.
”Shit happens” kan man säga men ni får stå för alla juridiska och medicinska kostnader själva. Regeringen, och jag som miljöminister, kommer inte att hjälpa er.
Så rakt och osminkat måste man tolka miljöminister Åsa Romsons besked till PFAS-drabbade i Kallinge och Ronneby. Ett besked som, om det når den globala världen, måste få luttrade miljövänner att chockas. Vad har hänt med Sverige som alltid har gått i täten för en renare värld?
Av miljöexperter har det som inträffat i Kallinge och Ronneby beskrivits som ”den värsta kemikalieolyckan i modern tid”. Ändå vänder regeringen ryggen åt dessa tusentals drabbade och deras framtida ovissa öde.
Det är en ytterst cynisk syn på ett allvarligt miljöproblem där regeringen mer eller mindre anser att de drabbade har haft otur när de valt att leva och bo i just dessa två blekingska samhällen med en dominerande flygplats där man använt brandskum innehållande farliga kemikalier.
På Naturvårdsverkets hemsida kan man ta del av att ett av ämnena i PFAS-familjen ”PFOS” har mycket allvarliga effekter på såväl hälsa som miljö. I USA har man efter studier på nära 70 000 personer konstaterat samband mellan njurcancer, testikelcancer. tarmsjukdomar, sköldkörtelsjukdomar, högt blodtryck och högt kolesterol.
Naturligtvis är det en skandal att drabbade själva ska behöva föra en oviss och kostsam juridisk kamp mot militären som använt och har sagt att man tänker fortsätta att använda medlet vid ett eventuellt framtida haveri med Jas-Gripen. Däremot har det civila flyget redan övergått till en annan och mer miljövänlig skumhantering vid flygbränder.
Att många människor nu är tveksamma till att satsa pengar för en eventuell rättegång är lätt att förstå. Skulle man dessutom förlora en rättegång mot staten med sina ekonomiska och juridiska resurser skulle många säkert bli tvingade att lämna både hus och hem.
Naturligtvis är det staten som bär hela ansvaret för att en av södra Sveriges bästa grundvattentäkter ”Bredåkradeltat” har förgiftats och inte längre kan användas. Nu åsamkas Ronneby kommun betydande kostnader för att hitta nytt drickbart vatten i närheten av Karlsnäs.
Inte heller kan jag förstå hur PFAS-föreningen har kommit fram till siffran 50 000 kronor i skadestånd från staten för de som drabbats av det giftiga vattnet. Summan ter sig futtig när man vet att allvarliga livshotande sjukdomar kan bli följden av det som skett.
Naturligtvis måste det vara ett oavvisligt krav, som första åtgärd, att drabbade som har testats och noterats för höga värden måste få snabb och gratis vård av specialister. Ersättningsfrågan handlar uteslutande om ekonomi, inte helt oviktig, men det handlar om människors hälsa och framtid och om den vet ingen expert. Det vet inte heller staten eller försvaret. För stunden lever regeringen på hoppet och lämnar därmed de drabbade åt sitt eget öde.
Hur skulle vi i Sverige ha reagerat om vi genom media fått vetskap om liknande skandaler i världen och samtidigt nåtts av uppgiften att folkets regering vänt dem ryggen? Vi skulle förfasat oss och vi skulle ha dömt landet som cyniskt och människoovänligt. Men nu handlar det om vårt dricksvatten, vårt viktiga dricksvatten som alla myndigheter tycks bevaka och beskydda. Varför ska då människor i Ronneby och Kallinge behandlas med kommentaren – ”Shit happens”???