S i Ronneby oenigt om äldrepengar

Sune Håkansson, Ronnebypartiet reagerar i dag när han i lokaltidningarna läst att Malin Norfall, socialdemokrat lovar fria arbetskläder till personalen inom äldreomsorgen. Anledningen är att hennes partikamrat, Bo Johansson vid onsdagens äldredebatt ville använda samma pengar till två tjänster inom demensvården.

-Jag har förståelse för Malins tankar om arbetskläder inom äldreomsorgen. Det kan vara en fördel även för kommunen om personalen har enhetlig klädsel.

– Däremot reagerar jag mot att socialdemokraterna försöker använda pengar två gånger. Det brukar inte gå, fastslår Sune Håkansson och förklarar vidare vad han menar:

– I sitt budgetalternativ, poängterat av Bo Johansson (s) vid äldredebatten, skulle samma miljon kronor användas till två tjänster inom demensvården. Kör Malin Norfall därmed över Bo Johansson, frågar Sune Håkansson.

Håkansson är i dag ordförande i Äldrenämnden och utvecklar kostnadsbilden inom äldrevården ytterligare:

– LOV-en (lagen om valfrihet) kommer att kosta en miljon i införandefasen, men dessa pengar sparas in på sikt. Den bedömningen står även s bakom, enligt Äldrenämndens protokoll. Fria arbetskläder kostar pengar varje år. Det behövs ett trolleritrick för att lösa finansieringen, avslutar Sune Håkansson.

Promenad viktigare än modernt sjukhus

I en insändare i dagens Sydöstran uttalar sig Blekinges smittskyddsläkare, Rickard Eitrem, om förslaget att bygga ETT nytt sjukhus i Blekinge, centralt placerat i länet.

Han förkastar alla de tekniska och ekonomiska argument som tre doktorer i ekonomi har lyft fram för ETT sjukhus. Rickard Eitrem menar att man inte behöver fokusera så mycket på ekonomin, och i konsekvensens namn, inte heller satsa på att utveckla teknik och utrustning.

Det viktigaste för Rickard Eitrem är att sjukvårdspersonal och framför allt läkare får gångavstånd till sin arbetsplats. Det har man ju nu i både Karlskrona och Karlshamn. Fast – jag undrar jag, i dessa tider då allt fler pendlar allt mer och allt längre – det finns nog en hel del som pendlar idag också, men det kanske har gått honom förbi.

Men inte så i Rickard Eitrems värld. Där går man eller cyklar fortfarande till arbetsplatsen. Han tror inte att ett centralt placerat sjukhus kommer att attrahera personal! (Länet är ca 9 mil långt från gräns till gräns!)  Och de unga läkare han pratat med påstår han föredrar gångavstånd till sin arbetsplats före ett bra sjukhus.  Vilken värld lever han i? Vill han ha tillbaka de gamla småsjukhusen från 1930-40-talen där personalen hade bostad på sjukhusområdet ? Det tror inte jag dagens nyutexaminerad läkare vill.

När Rickard Eitrem får den relevanta frågan i  Sydöstran om hur patienterna har det som idag måste fraktas mellan två sjukhus , svarar han inte alls på den frågan utan bekymrar sig i stället för att all personal måste pendla till Bräkne Hoby. Vad ska dom förresten göra i Bräkne Hoby ? Det har aldrig sagts att sjukhuset ska placeras där.

Men OK, jag förstår vad han menar; alla måste pendla till ett centralt beläget sjukhus med en restid på kanske 20-30 minuter.

I dag pendlar läkare och personal mellan sjukhusen i Karlskrona och Karlshamn men då på betald arbetstid. Dessa timmar på E 22:an kan i stället läkarna ägna sig åt att behandla och vårda patienter.

Den geografiska placeringen och tvånget att behöva pendla är  – på fullt allvar – en läkares argument för att inte bygga ett nytt, modernt sjukhus som garanterar en bättre patientsäkerhet och bättre arbetsmiljö för personalen.

Dessutom undrar jag vilka unga läkare han har pratat med. Hans beskrivning av läkare som är i början av sin karriär stämmer inte med den bild jag har. Naturligtvis vill dom utvecklas, forska, använda ny, modern teknik och kunna sätta patientens säkerhet i främsta rummet. Det är väl liksom det utbildningen och yrket går ut på. Om livskvalitet innebär gångavstånd till jobbet, tror jag inte dom sätter det före utveckling och teknik.

Eitrem tar också upp sjuksköterskestudenterna som ska behöva pendla ända(!) till Ronneby för sin praktik. Vad är det som säger att denna utbildning måste ske i Karlskrona? Det finns ändamålsenliga lokaler till denna utbildning i Ronneby.

Även om inte Rickard Eitrem orkar pendla så blir det faktiskt rena parodin att prata pendlingsproblem i detta lilla län.

Bruket i Ronneby ett ArtResidence?

DSC03675

Det s.k. Sockerbruket (Bruket) i Ronneby bör bli den nya medelpunkten för konstnärlig verksamhet, ett ArtResidence.

Det föreslår Thomas Lähdet, miljöpartiet, i ett medborgarförslag. Eftersom Miljöpartiet i Ronneby står bakom förslaget ska det ses som ett utspel inför valet.

– Brukets fem våningar inrymmer i dag fritidslokal, café, en skateboardpark, delar av Kulturpedagogiskt Centrum (KPC) och emaljverkstad.

– Genom att flytta alla verkstäder och KPC från Kulturcentrum (KC) till Bruket skulle KC kunna hysa en större personal, personal som behövs för att visionerna ska lyckas. Skateboardåkarna flyttar och får en skatepark utomhus vid Knut Hahnskolan.

Det är den bild som Thomas Lädhet har på näthinnan när han skissat på framtiden för kulturverksamheten  i Ronneby. Han fortsätter:

– Bruket ska vara samlingsplatsen för ”ArtLine” där unga konstnärer från hela världen startar och driver olika projekt. De fysiska aktiviteterna äger rum på Bruket där alla våningar görs tillgängliga. Konstnärerna kan dessutom bo i Bruket eller i Massmanska Kvarnen medan projekten framskrider.

Thomas Lähdet förklarar att tanken med ArtLine är att skapa en gemensam plattform för konstverksamhet i södra Östersjöområdet och att det ska genomföras gränsöverskridande konstaktiviteter som syftar till att utforska innovativa lösningar, samarbeten och metoder.

Han har också framtidsplaner för Kulturcentrum:

– Förse Kulturcentrum med solceller på taket, utställningslokalerna ska kunna mörkläggas och anpassas ljudtekniskt. Den stora utställningshallen, ”trekanten” och nuvarande musikskolan byggs om för en större scen med plats för en stor publik.

Detta utspel kommer samma dag som den politiska alliansen i Ronneby avslöjar sina mångmiljonsatsningar på idrotten. Är det en tillfällighet eller en sund reaktion?

Haltande socialdemokrati i Hallabro

Det blev dramatiskt redan innan den politiska debatten startade i går kväll i Hallagården, Hallabro. Det var när ledande socialdemokraten, Malin Norfall gjorde entré. Hon skulle precis sträcka fram handen för att hälsa då hon vacklade till och var nära att falla i min famn.

Var hon trött? Hade valrörelsen redan satt sina spår? Det blev stor uppståndelse.

Förklaringen var att klacken på hennes sko precis hade behagat vika sig och lämna sitt uppbärande uppdrag. Övriga politiker var snabba med kommentarer och det var en haltande s-ledare som efter drygt två timmar lämnade samlingslokalen.

Själva debatten bjöd annars inte på någon direkt kioskvältare. Jo, kanske ändå några smärre.

Jag hade dagen före debatten i denna blogg påstått att tre kandidater till ordförandeposten i kommunstyrelsen skulle vara på plats, nämligen Roger Fredriksson, m, Kenneth Michaelsson, c och Malin Norfall, s.

Vid presentationen reste sig Anna Carlbrant, Ronnebypartiet och förstanamn på partiets fullmäktigelista och förkunnade att hon också gjorde anspråk på ordförandeposten i kommunstyrelsen. Ingen annan av icke uppräknade partier hade samma anspråk.

I publiken fanns det s.k. politikerplacering. Flitigast att agera var centerpartiets representanter. En slags kupp svarade Gilbert Nilsson, centerledamot i Region Blekinges trafiknämnd för när han tog till orda och dessutom delade ut ett underlag till inlämnad motion.

Centerpartiet hade velat införa en flexiblare närtrafik i Blekinge och i synnerhet på landsbygden. I motionen hade föreslagits att närtrafikens tjänster skulle kunna utnyttjas även kvällstid och över läns- och kommungränser. Motionen hade avslagits av övriga partier.

Noterbart var också att vänsterpartiet uteblev utan att meddela anledning. Även att miljöpartiets, Thomas Lähdet fastslog att han ställde sig bakom socialdemokraternas valprogram i sin helhet fick i varje fall alliansens företrädare att höja på ett eller annat ögonbryn. Han hade dessutom formgivit socialdemokraternas partiprogram.

I övrigt var det hembakat och gott kaffe som vanligt i pausen då det också passade bra med personliga överläggningar med församlade politiker. Glutenfria alternativ fanns också. Det är tryggt och omtänksamt på landsbygden.

Experter: Bygg nytt sjukhus i Blekinge

”Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok.”

Så skriver tre doktorer i industriell ekonomi och företagsekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola som har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare Ronny Pettersson gjort i sjukhusfrågan. Även andra underlag som legat till grund för det politiska beslutet att renovera de två sjukhus som i dag finns i Blekinge, har beaktats. De bekräftar därmed Ronny Petterssons slutsats.

Granskningen har de utfört av eget intresse och de konstaterar att det vore lätt att politisera en fråga som denna men att de har valt att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som har presenterats för dem och landstingsfullmäktige. De skriver nu i en insändare:

”Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

Insändaren i sin helhet kan du ta del av här nedan:

BYGG ETT SJUKHUS

”Landstingsfullmäktige fattade innan sommaren beslut om att satsa på en renovering av de två befintliga sjukhus, som idag finns i Blekinge. Det främsta skälet till detta var att ”det ekonomiska läget” inte skulle tillåta att de två gamla sjukhusen lades ner till förmån för ett nytt sjukhus. Att rusta upp de två befintliga sjukhusen uppskattades innebära en investering på drygt 2 miljarder kr. Senare uppgifter från radiodebatt och från ledarsidan i BLT den 27 augusti anger att det behöver satsas 3,5 miljarder kr på upprustningar. Ett helt nytt sjukhus skulle innebära en investering på ca 4,5 miljarder kr enligt beräkningar av konsultbolaget Ramböll. En rapport från SWECO konstaterar: Att bygga ett nytt sjukhus medför lägre investering och lägre energikostnader, jämfört med att renovera de två befintliga sjukhusen.

Detta har fått oss intresserade av att göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av de båda investeringsalternativen.

Vi har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare i sjukhusfrågan, Ronny Pettersson, gjort och som tillsammans med andra underlag bildade underlag för beslutet. Investeringar innebär ofta stora belopp – avskräckande stora belopp i dessa typer av beslut. Väsentligt i sammanhanget är då att se till investeringens hela livslängd. Ronny Pettersson redovisar i sina underlag att en investering i ett nytt sjukhus är bedömt till ca 2,4 miljarder kr dyrare initialt än renoveringen av två sjukhus.

Det finns en rad variabler att ta hänsyn till som framtida inflation, ränteläge och behov av investering i utrustning. Dessa variabler påverkar egentligen inte valet av ett eller två sjukhus utan kan anses lika för de båda alternativen då vårdbehovet är detsamma. Det som påverkar är den rationaliseringsvinst som finns vid förändring från två till ett sjukhus. Ronny Pettersson uppskattar denna till 100 miljoner kronor per år i sin kalkyl, en synnerligen låg uppskattning enligt andra bedömningar. Detta skulle över tid innebära en kostnadsbesparing på 3,5 miljarder kr efter rationaliseringseffekten om ett sjukhus byggs, jämfört med att rusta upp två gamla.

Vi har använt samma ingångsvärden i vår kalkylmodell, som är vedertagen för investeringsbedömningar. Vi kan bekräfta Petterssons slutsatser. Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. Det är lätt att politisera en fråga som denna, men vi väljer att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som presenterats för oss och landstingsfullmäktige.

Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

Sannolikt skulle besparingen med ett nytt sjukhus bli ännu större och de verksamhetsmässiga fördelarna för anställda och patienter ännu större. En oberoende analys borde göras ur flera perspektiv – arbetsmiljö, anpassade lokaler, åtkomst för hela länet, attraktivt för specialister och därmed ett minskat behov av hyrläkare mm, mm. Inte minst måste inkomster från alternativ användning av de gamla fastigheterna arbetas in i kalkylen. Detta är f ö enda sättet att bevara de bokförda värdena för fastigheterna även om dessa värden är helt hypotetiska och irrelevanta i denna beslutssituation.

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

För blekingeborna.

Emil Numminen, Teknologie doktor i industriell ekonomi

Lars Svensson, Ekonomie doktor i företagsekonomi

Henrik Sällberg, Teknologie doktor i industriell ekonomi

(Samtliga verksamma vid Blekinge Tekniska Högskola)

Vad vill Ronneby med landsbygden?

I morgon kväll (tisdag 2.9) är det upp till bevis för Ronnebys politiker vad de vill med landsbygden för de kommande fyra åren.

Det är hembygdsföreningen i Hallabro som har tagit initiativ till en politikerutfrågning. Naturligtvis blir det extra inriktning på vad som ska ske i Hallabro men många frågor kommer att gälla landsbygden i stort.

En levande landsbygd kräver levande service

Frågorna handlar om företagande, skolor, barnomsorg, kommunikationer, äldreboende. Kort sagt- frågor som gäller Ronnebys hela landsbygd.

Samtliga nio partier ställer upp och vad jag har sett kommer flertalet partier att ställa upp med sina gruppledare. Bl.a. kommer tre kandidater till kommunstyrelseposten, nämligen Roger Fredriksson, m, Kenneth Michaelsson, c och Malin Norfall, S.

Utfrågningen startar 18.00 och pågår två timmar. Platsen är Hallagården i Hallabro.