”Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok.”

Så skriver tre doktorer i industriell ekonomi och företagsekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola som har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare Ronny Pettersson gjort i sjukhusfrågan. Även andra underlag som legat till grund för det politiska beslutet att renovera de två sjukhus som i dag finns i Blekinge, har beaktats. De bekräftar därmed Ronny Petterssons slutsats.

Granskningen har de utfört av eget intresse och de konstaterar att det vore lätt att politisera en fråga som denna men att de har valt att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som har presenterats för dem och landstingsfullmäktige. De skriver nu i en insändare:

”Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

Insändaren i sin helhet kan du ta del av här nedan:

BYGG ETT SJUKHUS

”Landstingsfullmäktige fattade innan sommaren beslut om att satsa på en renovering av de två befintliga sjukhus, som idag finns i Blekinge. Det främsta skälet till detta var att ”det ekonomiska läget” inte skulle tillåta att de två gamla sjukhusen lades ner till förmån för ett nytt sjukhus. Att rusta upp de två befintliga sjukhusen uppskattades innebära en investering på drygt 2 miljarder kr. Senare uppgifter från radiodebatt och från ledarsidan i BLT den 27 augusti anger att det behöver satsas 3,5 miljarder kr på upprustningar. Ett helt nytt sjukhus skulle innebära en investering på ca 4,5 miljarder kr enligt beräkningar av konsultbolaget Ramböll. En rapport från SWECO konstaterar: Att bygga ett nytt sjukhus medför lägre investering och lägre energikostnader, jämfört med att renovera de två befintliga sjukhusen.

Detta har fått oss intresserade av att göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av de båda investeringsalternativen.

Vi har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare i sjukhusfrågan, Ronny Pettersson, gjort och som tillsammans med andra underlag bildade underlag för beslutet. Investeringar innebär ofta stora belopp – avskräckande stora belopp i dessa typer av beslut. Väsentligt i sammanhanget är då att se till investeringens hela livslängd. Ronny Pettersson redovisar i sina underlag att en investering i ett nytt sjukhus är bedömt till ca 2,4 miljarder kr dyrare initialt än renoveringen av två sjukhus.

Det finns en rad variabler att ta hänsyn till som framtida inflation, ränteläge och behov av investering i utrustning. Dessa variabler påverkar egentligen inte valet av ett eller två sjukhus utan kan anses lika för de båda alternativen då vårdbehovet är detsamma. Det som påverkar är den rationaliseringsvinst som finns vid förändring från två till ett sjukhus. Ronny Pettersson uppskattar denna till 100 miljoner kronor per år i sin kalkyl, en synnerligen låg uppskattning enligt andra bedömningar. Detta skulle över tid innebära en kostnadsbesparing på 3,5 miljarder kr efter rationaliseringseffekten om ett sjukhus byggs, jämfört med att rusta upp två gamla.

Vi har använt samma ingångsvärden i vår kalkylmodell, som är vedertagen för investeringsbedömningar. Vi kan bekräfta Petterssons slutsatser. Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. Det är lätt att politisera en fråga som denna, men vi väljer att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som presenterats för oss och landstingsfullmäktige.

Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

Sannolikt skulle besparingen med ett nytt sjukhus bli ännu större och de verksamhetsmässiga fördelarna för anställda och patienter ännu större. En oberoende analys borde göras ur flera perspektiv – arbetsmiljö, anpassade lokaler, åtkomst för hela länet, attraktivt för specialister och därmed ett minskat behov av hyrläkare mm, mm. Inte minst måste inkomster från alternativ användning av de gamla fastigheterna arbetas in i kalkylen. Detta är f ö enda sättet att bevara de bokförda värdena för fastigheterna även om dessa värden är helt hypotetiska och irrelevanta i denna beslutssituation.

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

För blekingeborna.

Emil Numminen, Teknologie doktor i industriell ekonomi

Lars Svensson, Ekonomie doktor i företagsekonomi

Henrik Sällberg, Teknologie doktor i industriell ekonomi

(Samtliga verksamma vid Blekinge Tekniska Högskola)