En gång politiker, van vid att bestämma, alltid politiker även om han eller hon bestämt sig för att varva ner som senior/pensionär.

Jag var i Olofström i måndags och ledde en debatt om äldrefrågor. Den vackra konferenslokalen var nästan fullsatt, vilket betyder något hundratal.

Debatten arrangerades gemensamt av pensionärsorganisationerna på orten, PRO och SPF. Dessa hade i förväg gemensamt bestämt vilka frågor de ville ha svar på av valets åtta partier i Olofström. De fick svar av sju eftersom Miljöpartiets Jacek Jurkowski uteblev.

Rubriken för debatten var:”Vad vill Olofström med äldrefrågorna?”

Det handlade mycket om boendet för äldre och det handlade om hemtjänsten, vad partierna vill med ”Brända Tomten”, språkproblem inom äldrevården och årlig obligatorisk genomgång av läkemedelsanvändningen för patienter som fyllt 75 år och inte minst den livligt diskuterade matfrågan – kall eller varm mat.

Det var i det läget som förra kommunalrådet i Olofström, Margaretha Olsson, på åskådarplats höjde sin röst och ville ha en annan tingens ordning.

– Nu har vi talat om boendefrågor alldeles för länge, jag vill att vi ska diskutera pensionsskatten.

Jag upplyste Margaretha vänligt men bestämt att pensionsskatten är en riksfråga även om pensionärsorganisationerna hade den som näst sista fråga.

– Vi har bara 30 minuter kvar av debatten, vi kommer aldrig att hinna till pensionsskatten, förklarade Margaretha.

I boendefrågan hade det vid flera tillfällen i debatten visat sig att Olofströms kommun i dag inte har en fullkomlig bild av vilket behov av boende som egentligen finns. Mörkertalet är stort, tyckte publiken som fick sista ordet.

Dessutom hade nuvarande politiska ledning en längre stund fått kritik för att hemtjänsten i många fall låter personalen vandra till sina ”brukare”, som flera politiker kallade de äldre.

– Det är klart att maten är kall, skrockade moderaten Patrik Krupa när personalen tvingas gå.

Han möttes med strödda burop.

Vi hann till pensionsskatten men naturligtvis stannade det vid att några av de borgerliga partierna försvarade alliansens politik.

Noterbart är också att Erika Nagy, trots att hon ett halvt dygn före debatten uteslutits ur Folkpartiet, fanns med i debatten och verkligen slogs för just Folkpartiet i äldrefrågorna. Jag fick intrycket av att hon nästan överdrev att nämna Folkpartiet när hon fick ordet.

Av Erika fick jag två disktrasar (se bild) och en ask tabletter även de märkta med Folkpartiet.

Av arrangörerna fick jag ett paket kaffe.

Folket i Olofström är givmilt och vänligt.