På måndag tänker socialdemokrater, miljöpartister och kristdemokrater trotsa igenom ett beslut utan vederhäftigt underlag. De vill inte, kan inte, svara på de frågor som har ställts.
Majoriteten väljer att lappa och laga de två sjukhus som finns utan att veta vad 3,5 miljard kan räcka till. Så får bara inte skattemedel användas. Det anser allt fler blekingar som i dag skäms över hur hela sjukhusfrågan hittills har skötts.
I dag publicerar jag två inlägg och jag inleder med Sune Håkansson, Blekingepartiet som ifrågasätter gårdagens insändare undertecknad med Ronneby Socialdemokratiska Förening.
Hur många medlemmar står egentligen bakom uppgifterna i insändaren?
Här Sune Håkanssons ifrågasättande:
”Så hände det, äntligen, att socialdemokraterna i Ronneby tog ställning för ETT sjukhus. Insändaren i Sydöstran är undertecknad med Ronneby Socialdemokratiska Förening.
Flera frågor är ännu obesvarade. Är alla socialdemokrater i kommunen med? Knappast. Vanligen kan man inte samla alla medlemmar. Därtill kommer att socialdemokraterna i Ronneby kommun är uppdelade i flera avdelningar. Exempelvis finns Kallinge Socialdemokratiska Förening, där Malin Norfall torde vara medlem.
Intressantare är naturligtvis: Är alla ledande socialdemokrater i Ronneby kommun, i kommunen och i landstinget, med på tåget? Malin Norfall och Teo Zickbauer uttalade tidigare en annan uppfattning. Partiets företrädare i landstinget, utöver Zickbauer bland annat Agnetha Vildros och Bo Johansson, har hållit helt tyst.
Frågan blir därtill: Hur gör socialdemokraternas företrädare från Ronneby på måndag, när frågan skall upp i landstingsfullmäktige?
Väljer man Hobymodellen? Företrädare för S i Bräkne-Hoby sade sig vara för att behålla högstadiet. De ville inte bryta partilinjen, därför stannade de hemma från mötena.
Eller kommer vi att få höra det oväntade: Socialdemokrater föreslår återremiss av frågan, med ”uppdraget” att utreda konsekvenserna av ETT nytt sjukhus? Först på måndag vet vi besked.
Då blir det också den enda rimliga lösningen: Sjukhusfrågan kan bli den valfråga, som den förtjänar att vara.”