Kommer valrörelsen i Blekinge, detta supervalår, att någonsin kunna starta? Jag tillåter mig tvivla.

Hur ska partierna få tid till att föra ut den ideologiska dagordningen när de har fullt upp med interna uppgörelser? Vi väljare som suktar efter satsningar för Blekinge som helhet och lokala upprustningar i kommunerna, ja, vi sitter där vi sitter och bara häpnar över det vi tvingas åse.

Hur ska någon av de politiker som nu klöser och river håret av varandra kunna få oss övertygade om dess duglighet att leda länet inom vård, skola och arbetsmarknad? Aldrig tidigare har Blekinge med sina fem kommuner varit så splittrat som inför detta valår. Det skrämmer mig och det skrämmer näringslivets företrädare som kräver ett enat län för en gemensam och framåtskridande utveckling.

Mest överraskande är personstriden inom länets socialdemokrater där öst har ställts mot väst och där ledande socialdemokrater i Ronneby tycks ha valt västsidan. Men även lokalt i Karlskrona finns utbrytare/svikare som hellre la sina röster på Richard Pelle Vidén istället för sin ”egen” Manhammar.

 Hämnd för Kerstin Haglö

Det fanns medlemmar i Karlskrona som var ute efter hämnd för att Kerstin Haglö hade fått stryka på foten för Magnus Manhammar. På kongressen i Ronneby blev det därför ”hela havet stormar”.

Detta avslöjade Sydöstrans politiska chefredaktör Hans Bülow i måndagens huvudledare som också tvingades vara självkritisk:

”Ombud från västra länsdelen nedgraderade den geografiska faktorns betydelse när de talade för Richard Pelle Vidén.

Sydöstran har på ledarplats varnat för vad som kan hända när det blir strid om kandidaterna på valbara platser. Den varningen har inte uppskattats av alla socialdemokrater i Blekinge. Antipartierna mot Karlskrona finns i partiet.

Ett antal socialdemokrater i Karlskrona gick emot valberedningens och egna arbetarkommunens linje att stödja Manhammar på tredje plats. Socialdemokraterna i Blekinge höll inte ihop i lördags.”

 Vad vill Michaelsson?

Även sjulkhusfrågan splittrar Socialdemokraterna, inte minst i Ronneby. På tal om Ronneby så kan väl ingen politiker som där kandiderar till posten som kommunstyrelsens ordförande säga nej till ett centralt nybyggt sjukhus någon stans i Ronneby kommun. Eftersom det har skördats offer även inom Centerpartiet i detta fall, ska det bli intressant och invänta Kenneth Michaelssons ställningstagande i frågan. Säger han nej till nytt sjukhus centralt i Blekinge, och det verkar så just nu, ja, då är han redan på förhand en förlorande kandidat.

Moderaterna i Karlskrona har också svarat för en högst märklig uppvisning. I det fallet har de interna striderna inneburit delning och avknoppning som naturligtvis har försvagat ”De nya moderaterna” och inte minst ”De pånyttfödda moderaterna” som har antagit Karlskronapartiet som namn och tror sig kunna arbeta för en sjukvård endast avsedd för en kommuns invånare.

Inte heller Folkpartiet har undgått avhopp och även i detta parti råder djup splittring i sjukhusfrågan.

Kommer årets valrörelse i Blekinge någonsin att starta? Vad vill partierna förutom att bråka inbördes? Vad vill de ska hända med Blekinge och dess fem spretande kommuner?