Nu har Gren fått ersättning

Grens bil

Ni som läser denna blogg kommer säkert ihåg min skildring av den kamp som företagaren Kjell Gren, Ronneby fört med en tjänsteman inom Ronneby kommun.

Kampen har tagit drygt ett år, men nu har äntligen rättvisan segrat. Kjell Gren har fått sin begärda ersättning som utgör självrisken på 3.000 kronor för den reparerade skada som kostade drygt 18.000 kronor och som försäkringsbolaget betalade.

Kjell Gren fick sin bil skadad i oktober 2012 när den stod parkerad utmed Kungsgatan. Vid samma tidpunkt bestämde sig parkförvaltningen för att beskära träd. Däremot glömde man att informera trafikanterna. Du ser Grens skadade bil på bilden ovan.

Dessa skador ville en kommunal förvaltningschef inte betala. Han ville inte ens titta på skadorna. Ronneby kommun skulle inte betala ett öre.

Tiden gick och Gren blev allt mer upprörd och i maj månad i fjol skrev han ett inlägg på Facebook där han också la ut ett par bilder på sin skadade bil.

Jag skrev om det i denna blogg den 26 maj där jag samtidigt uppmanade Gren att kontakta kommunstyrelsen och kräva ersättning för erlagd självrisk.

Förvaltningschefen angrep då mig i sin tur och upprepade sitt tidigare svar att skadorna på bilen hade funnits innan trädklippningen och han vägrade att betala. Han hade fortfarande inte ens tittat på bilen.

Försäkringsbolaget undersökte skadorna och betalade reparationen och föreslog också att Ronneby kommun skulle betala självrisken på 3.000 kronor.

Den 20 juni i fjol lämnade Kjell Gren in en skrivelse till kommunstyrelsen i vilken han gjorde anspråk på självrisken. Ärendet lämnades till tekniska nämnden för yttrande, vilket fick Gren att tappa tron på en positiv behandling. Nu skulle nämligen samma chef som tidigare vägrat att betala och titta på skadorna lämna ett yttrande till kommunstyrelsen.

Den 24 juni lämnades handlingarna till tekniska nämnden och när Gren kommenterade att ärendets 1-årsdag hade passerats den 24 oktober hade ännu inget yttrande lämnats.

– Kanske hoppas de att jag ska glömma det hela, men då känner de inte Kjell Gren, skrev han.

Strax före jul talade jag med kommunalrådet, Roger Fredriksson, m, och fick beskedet att nu skulle Gren få sin ersättning.

– Kommunen ska inte djävlas med invånarna på det sätt som skett i detta ärende, sa Fredriksson med tydlig adress.

Jag har nu kollat med Gren som berättar att ersättningen har betalats.

 

Marschtakt för Musik i Blekinge

Under sina år ( 2005-2008 ) som chef för Marinens Musikkår fick han uppleva två nedläggningshot. Han och orkestern överlevde och i nästan hysterisk glädje över att ha klarat sig då fick han en egen marsch – ”Dristigheten”.

Det handlar om militären Morgan Carlsson i Karlskrona som i dag har fått tjänsten som chef för Musik i Blekinge. I dag har han en tjänst som chef för Marinens avdelning för infrastruktur!

Morgan är säkert som klippt och skuren för denna viktiga tjänst, men utnämningen i nuläget när Marinens Musikkår åter är föremål för nedläggning, den allvarligaste hittills, väcker naturligtvis frågor.

En hypotes är att vakna och på tå stående (?!?)  regionpolitiker i Blekinge (Karlskrona) nu har fått sådana signaler att loppet är kört för den marina musikkåren och då måste det till en man som kan göra om hela det blekingska musikutbudet. Det måste till en chef som kan förvandla vals- och rocktakt till marschtakt.

 

 

Ronnebyhus hyror klara

Med medlares hjälp är nu hyrorna för 2014 klara när det gäller AB Ronnebyhus. Förhandlingarna blev klara i går tisdag.

Pressmeddelandet i sin helhet:

Hyrorna höjs i snitt med 1,55 % från den 1 januari 2014. Detta innebär att januari månads höjning kommer i efterhand på februarihyran. Höjning gäller även för lokaler med förhandlingsklausul och för samtliga typer av bilplatser.

Vårt ursprungliga hyreskrav för 2014 var 3,4 %. Förhandlingens parter är överens om i stort sett alla kostnadsposter i nästa års budget. Trots detta begärde vi medling och vi har antagit medlarnas bud.

Legendaren vid Skärsjön

Hyland

Den 8 september skrev jag på Twitter:

”Ännu en bok om Lennart Hyland. Vad nytt????”

Jag vill tro att dessa två korta meningar var anledningen till att en av julklapparna därför innehöll den bok jag kommenterat, nämligen ”Hyland – legenden och hans tid” av Lars Ragnar Forssberg.

Innan jag ens hunnit bläddra i boken hade kompisarna Mats och Mats velat låna ut sitt bokexemplar.

– Jag har den, har bara inte hunnit börja läsandet.

– Läs den snabbt, sedan vill vi diskutera den över en fika, blev kommentaren som mer lät som ett hot än en uppmaning att läsa.

Nu har jag tagit del av den, på rekordtid, bara några dagar och jag måste säga att mina vaga förhoppningar har kommit ordentligt på skam. Lars Ragnar Forssberg med eget förflutet inom såväl SR som SVT har aldrig lämnat ifrån sig något halvdant.

Först blev jag förvånad över att Forssberg tagit sig an uppgiften att ge en bild av fenomenet Lennart Hyland. Forssberg har gjort sig känd som en vänsterradikal författare och programledare och har naturligtvis varit den bäst skickade att skildra denna unika personlighet inom radio och tv. Det vet jag nu.

Lennart Hyland kommer aldrig att få någon efterföljare som kan bli större. Det har inte minst mångfalden inom media medverkat till. När han startade sin karriär fanns det en radiokanal. Lite senare en enda tv-kanal. Hyland ägde svenska folket. Hade ingen konkurrens.

Synd dock att kötthandlarens son från Tranås skulle få ett så tragiskt slut där alkoholen spelade en allt större roll samtidigt som bitterheten raskt ökade och tog ett allt starkare grepp om Mediasveriges legend.

Lennart Hyland

Jag fick träffa fenomenet Hyland en gång på tidigt 70-tal. Dåvarande ordföranden i Fritidsnämnden, socialdemokraten Nils- Otto Olsson hade lyckats locka ner TV-storheten till Ronneby. Hyland skulle bl.a. ge draghjälp åt en då tämligen ny golfbana vid Rönninge.

Hyland hade lockats till kräftfiske vid Skärsjön och jag var inbjuden att följa fisket (!) som representant för media. Jag var anställd på BLT vid den tiden och tackade naturligtvis inte nej till att frottera mig med tv-storheten.

Innan mörkret sänkte sig över Skärskön tog jag modigt fram kameran som var en spegelreflex 6 x 6 och fick in Hyland med bur i sökaren. Så mycket kräftfiske blev det inte.

Jag tror inte kräftburarna vittjades en enda gång. Det blev mest grillad korv och dricka, alltså snaps som kvällens värd Olsson bestod sällskapet med. Mitt i natten tog spriten slut och Olsson beordrade en tjänsteman på fritidskontoret att snabbt ta sig hem för att hämta påspädning.

Det uppstod dock ett problem. Tjänstemannen gick vilse i den mörka skogen och kom aldrig tillbaka.  Kräftfesten med Lennart Hyland rann så att säga ut i intet och fick fortsättas på Ronneby brunn. Utan kräftor.